Företag i fokus:

Gunilla Lindstedt – Politikern som vill se en blomstrande kommun

Gunilla Lindstedt (NP). Foto: Alex Ataseven.

Det finns en första gång för allt. För Telgenytt är det första gången vi får äran, att få hålla en personlig intervju med en politiker.

Denna intervju med Nykvarns ledande politiker, Gunilla Lindstedt (NP), är därför väldigt betydelsefull för Telgenytt.

Att kliva in i stadshuset i Nykvarn, mötas upp av Gunilla och diskutera med henne var överraskande, men inte förvånade. Överraskade på så vis att hon på så kort tid tagit sig dit hon är idag, men vi är inte förvånade.

Vi uppfattar Gunilla som en genuin person som vill Nykvarn väl, givetvis som alla andra politiker i Nykvarns kommun, men Gunilla axlar rollen på ett sätt som utmärker sig lite extra. Hon har en aura som gör det lätt för omgivningen att tycka om henne.

Hon föddes år 1977 i Södertälje, men flyttade som 10-åring till Nykvarn/Taxinge där hon växte upp och gick i grundskolan. Gunilla flyttade hemifrån redan som tonåring och lämnade därefter Nykvarn/taxinge i några år. Gunilla hann bilda egen familj och flyttade sedan tillbaka när hennes barn var små och skulle börja skolan. Att ge sig in i politiken redan då var inte riktigt aktuellt, trots att hon hade flera familjemedlemmar som var engagerade i politiken sedan länge.

– Direkt efter gymnasiet så började jag jobba i Södertälje kommun. Södertälje kommun är fortfarande min arbetsgivare även om jag just nu är tjänstledig för det politiska uppdraget som kommunstyrelsens ordförande, säger Gunilla till Telgenytt.

Det skulle dröja fram till 2017 innan hon bestämde sig för att ge sig in i politiken och ansluta sig till NP. Fyra år senare är Gunilla Lindstedt, 44, ordförande för kommunstyrelsen i Nykvarn. En resa som knappt tagit fyra år. Imponerande.

– När bestämde du dig för att ge dig in i politiken?

Jag gick med som medlem i Nykvarnspartiet någon gång under 2017. Innan dess hade politiken funnits nära då flera av mina familjemedlemmar varit engagerade, men jag har nog aldrig tidigare sett mig själv som en politiker, vad det nu än betyder. Innan jag blev vald som KSO (från april-21) så har jag haft politiska uppdrag som ledamot i Kommunfullmäktige, Vård och omsorgsnämnden, Trygg i Nykvarn och som ersättare i Kommunstyrelsen och valnämnden. 

– Vad har du för framtidsvision för Nykvarn som kommunstyrelsens ordförande ?

Min vision för Nykvarn är att vi ska fortsätta utvecklas som kommun med den bostadsstruktur vi har, att näringslivet växer och att vi fortsätter ha verksamheter som levererar grymt bra kvalité. 

– Du tillträdde tjänsten den 1 april i år efter Bob Wållberg. Hur har första halvåret varit som kommunstyrelsens ordförande?

Oj, första tiden var riktigt intensiv och jag försökte lära mig allt på en gång. Sen kom sommaren och de flesta mötena tog en paus och jag fick möjlighet att hitta min struktur under en mer lugnare tillvaro. Nu är allt igång igen och jag känner att jag har börjat få bra koll på läget. Det är ett fantastiskt roligt och utmanande uppdrag. Det spänner över en så stor vidd. Det är ett stort och viktigt arbete att leda Nykvarns samhällsutveckling i alla dess former. Att vara Nykvarnbornas språkrör är ett ärofyllt uppdrag som kräver mycket engagemang, lyhördhet och mod.

Det senaste åren har hon, förutom ett heltidsarbete som myndighetschef inom missbruk och som fritidspolitiker, även studerat på halvfart på sin fritid för att nu i våras ta ut en fil.kand. i Sociologi. 

Fakta om Gunilla Lindstedt:

  • Ålder: 44, född 1977 i Södertälje.
  • Yrke: Ordförande för kommunstyrelsen i Nykvarn (NP)
  • Familj: Tre barn 13, 21, 22 och en sambo. De två äldsta har flyttat hemifrån.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 16 november 2021 00:00

Undersköterskorna med nyckelroll i nytt projekt

kad-studie-avdelning-20-sodertalje-sjukhus

Åsa Stålgren, samordnare avdelning 20, Aysel Kulbay, doktorand, Ibolya Juhász, undersköterska avdelning 20 och Anja Eklund, vårdenhetschef avdelning 20. Foto: Södertälje sjukhus

Har en patient som haft kvarliggande urinkateter oftare bakterier i urinen efter kateterborttagningen än en patient som inte har haft kateter? Det undersöker nu en studie på Södertälje sjukhus.

Patienter som har haft en kvarliggande urinkateter (KAD) verkar ha fler bakterier i urinen så länge katetern sitter kvar, men det är oklart vad som händer när den tas bort. I studien jämförs patienter som har haft KAD under de senaste fyra veckorna med en kontrollgrupp utan KAD.

Undersköterskorna på avdelningen har en nyckelroll i projektet genom att ta prover och registrera mätresultat. Som en del i studien mäts blåsvolym för att upptäcka eventuell urinretention. Uppskattningsvis 20-30 procent av patienterna på rehabiliteringsavdelning 20 har KAD. Patienterna som deltar i studien kommer både med och utan kateter.

– Många patienter tackar ja till att delta i studien, trots att det inte kommer att hjälpa dem personligen utan gynna framtida patienter, säger undersköterskan Ibolya Juhász.

Hos en patient med en KAD bildas biofilm i och på katetern efter en tid. I biofilmen kan resistenta bakterier ta skydd från kroppens immunförsvar och från antibiotika, men man vet inte om samma bakterier finns i urin när patienten kissar.

Studien är en del av doktorandprojektet för sjuksköterskan Aysel Kulbay som arbetar på Vårdhygien Stockholm.

– Som en del i studien genomförs blåsvolymmätning av urinblåsan med bladder scan. Det har hänt att vi har hittat patienter som har urinretention, alltså har kvar för mycket urin i blåsan efter att de har kissat. Urinretention är inte bra och därför är det positivt att vi upptäckt det, säger Aysel.

Hon hoppas resultaten ska ge underlag för förbättrade rutiner kring katetrar och minskad risk för infektioner.

Skribent: Lucas

(Annonslänk

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 13:53
Senast uppdaterad: 21 december 2023 14:22

DEBATT: – ”Ett hån mot alla assyrier/syrianer”

Godner

Foto: Lucas T

Är Boel i chocktillstånd, kan man undra? Plötsligt talar hon om ”vårt kristna folk” och besöker kyrkor i hopp om försoning när kritiken växt sig stark. Men min vilda gissning är att Godner, precis som några andra skrev, har skjutit sig själv i foten.

Hennes svar på insändare som kritiserar henne är synonym med svamligt och fokusförflyttning. Istället för att svara sakligt och bemötande, så bortförklarar hon sin frustration över att bli kritiserad.

Att Södertäljeborna är trötta på svartmålningen känns konstaterat.
Samma vecka som Boel var på SNS-seminariet, där hon aggressivt pekade ut läkare, advokater, mäklare och vårdanställda, och där rapporten bland annat också pekar på att kriminella verkar inom restauranger, frisörer, caféer, livsmedelsbutiker, bilverkstäder, hotell, gjorde hon också flera andra besök för att, som många upplever det, svartmåla Södertälje och i bemärkelsen, assyrier/syrianer. Samma vecka medverkade ”experten” Godner i Agenda på SVT och åkte till Västerås för att kraftfullt smutskasta Södertälje.

För att förtydliga, jag är för att den organiserade brottsligheten kraftfullt motarbetas.

Men i hennes senaste svar skrev Godner att hon var i SNS-seminariet för att kommentera en forskningsrapport som tagits fram av ”andra”. Men för läsarna är det också bra att veta att det är Södertälje kommun, tillsammans med polisen, som lagt fram underlaget för rapporten. Samma kommun och samma polismyndighet som pekade ut den assyriska/syrianska folkgruppen i Tore 2-rapporten som BRÅ 2021 sammanställde.

Så här stod det i BRÅ-rapporten:
”Hypotesen illustrerades bland annat med en pyramid där centrala personer var indelade i olika nivåer. Kriminaliteten ansågs vara samhällshotande utifrån ett antagande om att sociala strukturer i de assyriska/syrianska folkgruppen.”

Så att antyda att smutskastningskampanjen inte handlar om folkgruppen är ett hån mot alla assyrier/syrianer. Det hjälper inte längre att finslipa i kanten och undvika att tydligt nämna folkgruppen, och det är för övrigt olagligt att kartlägga minoriteter, vilket med stor sannolikhet görs av polisen i samarbete med Södertälje kommun.

”Hon vill ha total kontroll över Södertälje”

Men att Godners förtroende är förbrukat handlar inte enbart om svartmålningen och att minoriteter känner sig starkt utpekade. Det handlar också om hennes agerande genom åren. Hon vill ha total kontroll över Södertälje. Ett förslag hon vill ha igenom är att ingen ska få köpa hus eller fastighet om inte kommunen godkänner det först. ”Kommunal förköpsrätt för alla fastigheter”, skrev hon i DN.
Det innebär att om du, som bor inom Södertälje kommuns gränser, vill köpa hus eller fastighet i kommunen så måste du ha hennes godkännande först.

Hon kritiserades för övrigt av ”För Initiativet Tryggare Södertälje” som representerar tiotusentals medlemmar i Södertälje för att vara rasistisk i artikeln.

Många minns också Hovsjö-affären där hon sålde hundratals lägenheter till familjen Månsson, trots att ett mycket högre bud fanns på bordet. Att hon sedan lade sekretess över handlingarna låter jag vara osagt. Och nu senast där kommunen med bröt mot Europakonventionen och regeringsformen.

Listan är lång och i en annan kommun hade kritiken stått med tuschpenna på plakat utanför stadshuset. Men istället har Godner påbörjat försoningskampanjen ”vårt kristna folk”, som hon tror kommer vända på skutan.

Det låter bara patetiskt och desperat i mina öron.

A.S

Läs även:
– DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors