Företag i fokus:

Staden som ingen bryr sig om – Ska man behöva fuska för barnens skull?

2022_01_0kDfAIPn-scaled

Södertälje. Foto: Alex Ataseven.

Att föräldrar fuskar för att få in sina barn i attraktiva skolor är givetvis inte acceptabelt.

Jag är idag nöjd med barnens skola och deras lärare, men jag ställer frågan. Vad hade inte ni gjort för era barn?

Är det bara jag som regarerar på varför en föräldrar ska behöva fuska för att se till att ge sina barn en bra skolgång?

Jag som har småbarn själv tycker att alla skolor ska vara lika bra i staden och kan nästan tycka att dessa ”fuskande” föräldrar är engagerade föräldrar som bryr sig om sina barns framtid. Med största sannolikhet är vi det alla givetvis.

Alla kommunala skolor ska vara lika attraktiva!

Socialdemokraternas Elof Hansjons säger i ett uttalande att han vill se hårdare lagar kring bokföringsbrott. Är det där fokus ligger? Varför inte fokusera och lägga energi på att göra alla skolor bättre?

”Var är myndigheternas förebyggande arbete?”

Bor man i ett område där skolan inte lever upp till kraven så förstår jag mer eller mindre att föräldrarna fuskar. Jag säger inte att det är okej med fusket, men jag respekterar det som en förälder.

Sen kan jag personligen tycka att myndigheterna lägger fokus på fel saker. Var är myndigheternas förebyggande arbete?

Precis som media skriver så är fusket rikstäckande, men i Södertälje så lyfts all brott eller all fusk till helt andra nivåer än vad det görs i resten av landet. Jag blir inte förvånad om myndigheterna snart kallar detta för ”Skolhärvan” och ”organiserad brottslighet”.

”Ska jag behöva motivera mina barn att flytta från Södertälje”

Södertälje borde tilldelas ett pris för antalet härvor. För er som inte vet så betyder härva ”trasslat garn”. Med andra ord så är det synonym med att ett 10-tal eller 100-tal personer är inblandade i ett visst brott eller fusk. Jag avskyr ordet som gång på gång associeras med Södertälje.

Fusket ska givetvis bort, samma sak med brottsligheten.
Myndigheterna spendera flera miljoner, om inte uppemot miljarder kronor mot brottsligheten i Södertälje. Varför kan inte myndigheterna inte ha samma iver på att förbättra staden istället till nästa generation, till våra barn? Eller ska jag behöva motivera mina barn att flytta från Södertälje när de blir vuxna? Flytta från den förlorade staden som ingen bryr sig om.

Förbättra och gör alla skolor attraktiva och förebygg brottsligheten för nästa generation. Som förälder vill jag se mina barn växa upp och blomstra upp i staden där jag själv vill leva som pensionär.

Jag vill ha mina barn nära mig när jag blir gammal.

Har stadens ansvariga slutat investera i att förbättra Södertälje eller har ni gett upp hoppet om staden?

Insändare:

/ En mamma som bryr sig på riktigt.

Föräldrar fuskar för att få in sina barn på attraktiva skolor

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:30

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors