Företag i fokus:

INSÄNDARE: Miljardbröderna chockhöjer hyrorna i Hovsjö

2022_01_hovsjo

Foto: Nicklas R Carlquist / Creative Commons.

Varje år förhandlar Hyresgästföreningen och fastighetsägarna om nästkommande års hyreshöjning. I fjol blev det genom­snittliga hyrespåslaget cirka 2 procent, efter flera månaders förhandling.

Medan dessa diskussioner pågår är sam­tidigt en annan Rörelse i full gång utanför Hyresgästföreningens kontroll och övervakning. Den som kallade Rörelsen trollar bort hyresförhandlingarna med Hyresgästföreningen.

Fastighetsägare köper hus och lägenheter i miljonprogramsområden som tidigare varit i kommunal ägo. När en hyresgäst flyttar ut totalrenoveras lägenheten och när nästa hyresgäst flyttar in – får denna en hyreshöjning på uppemot 50 procent, ibland ännu mer, utan förhandling. Med den bostadsbrist som råder är valmöjligheterna oftast små för den bostadssökande och därav accepteras ockerhyrorna.

”Det fanns andra fastighetsägare som ville köpa Hovsjö och de skulle betalat mer för allmännyttan i Hovsjö”

Tillvägagångssättet har anammats av Månsbro Fastigheter som ägs av bröderna Per-Axel och Lars-Åke Månsson. Bröderna köpte mer än halva Hovsjö, 786 lägenheter, av kommunen för 800 miljoner kronor.

Månsbros konceptrenovering och kraftiga hyreshöjningar är nu ett faktum. Hyreshöjningar som få vågar prata om då de har en rädsla att förlora sin lägenhet. Man hör högljudda diskussioner mellan hyresgästerna i trappuppgångar och i lägenheterna. Men inga berörda politiker eller tjänstemän hör detta då de inte bor i Hovsjö.

Den 28 december 2021, köptes 121 lägenheter i Ronna av Månsbro fastigheter. Det ligger i farans riktning att även de som bor i Ronna nu riskerar att hamna i samma situation som Hovsjöborna. Med nyrenoverade konceptlägenheter och chockhöjda hyror som följd.

Slutligen vill jag passa på och tacka kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) som sålt ut allmännyttan i Hovsjö. Det är hennes förtjänst att konceptrenoveringar spridit sig som en löpeld i Hovsjö.

Det fanns andra fastighetsägare som ville köpa Hovsjö och de skulle betalat mer för allmännyttan i Hovsjö men kommunledningen och Godner valde Månsbro för att de är lokalt förankrade samt att de lovade att utveckla Hovsjö. Boel Godner bedömde att bröderna Månsson är bra och seriösa köpare för Hovsjös utveckling.

”Det är alltid vi skattebetalare som står för slutnotan.”

Frågorna som nu blivit aktuella är; Glömde Boel Godner att fråga Månsbro fastigheter vad utvecklingen i Hovsjö gick ut på? Diskuterade parterna konceptrenoveringar och hyreshöjningar utan hyresförhandlingar med Hyresgästföreningen?

Med facit i hand, det är alltid vi skattebetalare som står för slutnotan. Detta då hyreshöjningarna främst drabbar socioekonomiskt utsatta människor som söker sig till Socialtjänsten och Försäkringskassan, för bidrag.

Tack än en gång Boel Godner för det nyrenoverade förfallet av Hovsjö.

Missnöjd hyresgäst i Hovsjö

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:23

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors