Företag i fokus:

Ny rapport: Lägre narkotikarelaterade dödsfall

2022_01_61eac4817bb90-1642775681-Stockholms-lan

I en årlig återkommande rapporten om narkotika- eller läkemedelsförgiftning framgår det att narkotikarelaterade dödsfall blir färre enligt statistik från Socialstyrelsen.

Mellan 2012-2020 dog knappt 8 000 personer i Sverige av en narkotika- eller läkemedelsförgiftning, men i årliga dödsfallen börjar bli färre rapporterar Nyhetsbyrån Siren.

Den årliga rapporten består av avsiktliga och oavsiktliga överdoser, såväl som dödsfall där avsikten inte har gått att avgöra. Antalet förgiftningar varierar mellan i snitt 6,4 och 12,5 per 100 000 invånare och år i landets regioner.

– Så så ser trenden ut över ett decennium. Det börjar med en uppgång, sen en hög nivå i några år och sen en nedgång som accelererar det senast redovisade året, säger Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen till nyhetsbyrån Siren.

Höst anta invånare som avlider varje år av en medicin- eller drogförgiftning finns på Gotland där i genomsnitt 12,5 av 100 000 invånare.

Preparaten som orsakar flest dödsfall är opioider, vilka har effekten att andningen påverkas vid höga doser, där preparatet oxikodon var mest omnämnt under 2020 på dödsorsaksintygen. Det vanligaste preparatet sett över hela landet och perioden var dock metadon.

Preparaten som orsakar flest dödsfall är opioider, vilka har effekten att andningen påverkas vid höga doser. Den smärtstillande opioiden oxikodon som används inom sjukvården var mest omnämnt på dödsorsaksintygen år 2020.

Samtidigt har fentanyl, som förekom relativt ofta för några år sedan, försvunnit nästan helt i sammanhanget, berättar Daniel Svensson utredare på Socialstyrelsen till nyhetsbyrån Siren.

– Till slut började folk fatta att det här inte är någon picknick och att fentanyl inte är något att leka med, säger han till Siren.

Det vanligaste preparatet i landet under perioder 2012-2020 var Metadon, men i region Stockholm bidrog heroin till flest förgiftningar. Substansen omnämndes, ensamt eller i kombination, i samband med 364 dödsfall.

Men utredare på Socialstyrelsen höjer ett varnande finger att även mediciner som inte är beroendeframkallande eller psykoaktiva kan få stora konsekvenser. Paracetamol som finns i Alvedon är ett sådant exempel.

– Det är jättefarligt i för stora doser för att det kan skada levern. Felanvänder man paracetamol kan det definitivt bli problem. Det ser vi här också, säger Daniel Svensson.

Men trenden varit nedåt och har kopplingar till pandemin vilket syntes tydligt 2020

– I den senaste redovisningen av statistiken var den så kallade “covideffekten” allra tydligast och lite överraskande. Just med suiciden var det en kraftig nedgång bland kvinnor, säger Svensson till Siren.

Att färre personer tar livet av sig under en kris kan bero på att trycket på individen minskar när samhället mobiliserar inför ett yttre hot, säger Daniel Svensson med hänvisning till suicidforskningen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2022 00:00

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors