Företag i fokus:

Grafikens drömhus kostar Telge skjortan

2022_02_DA6E360F-22CB-4D13-8DC2-9D9C4DCCEBC0

Foto: Alex Ataseven.

Ett drygt 5 årigt bedrägeri mot skattebetalarna har snart gått i mål, redan 11 november 2017 gick grafikens hus ut med att man skulle flytta till Södertälje och målet var att etablera sig i gjuteriet.

Kultur och fritidschefen Staffan Jonsson deklarerade att det var till oss dem skulle komma och Anna Bohman Enmalm dåvarande ordförande för kultur och fritidsnämnden höll jublande med. 

Att man hade lovat grafikens hus gjuteriet och dess renovering för att de skulle etablera sig i Södertälje har man aldrig erkänt offentligt.

Första felbeslutet var att restaurera gjuteriet istället för att bygga en kopia, trots att utredningen kom fram till att stort sett allt var tvunget att bytas ut utom skorstenen som gick att renovera.

Nu har vi snart en nybyggd kopia till det dubbla priset genom att man har letat enstaka tegelstenar som går att använda i högar av en förfallen byggnad. När kvarnen på Torekällberget brann upp så hade man då åtminstone vett att bygga en ny kopia istället för att försöka klistra ihop sotet. 

”Budget på 30 miljoner. Landar på långt över 100 miljoner

Den stora lögnen har hela tiden varit vad detta skulle kosta, hur det skulle finansieras och vem som skulle stå för notan. 

”Hyresgästen skall bära kostnaden” har det hetat, och även om det skulle ”råka” bli grafikens hus som blev hyresgäst så skulle de minsann betala en marknadsmässig hyra sa man – Det kommer vi aldrig att få se! 

Budgeten för renoveringen var 30 miljoner, den landar på långt över 100 miljoner, dessutom har GH tagit in en arkitekt och ritat en egen planlösning med specialdesignade möbler/inredning som givetvis Telge fastigheter får stå för även om nu Telge flaggat för att det inte blir så lyxigt som önskat. 

En marknadsmässig hyra för de färdiga lokalerna kommer att behöva ligga på minst 4 miljoner/år för att täcka Telge fastigheters ingångskostnader, något GF inte kommer att kunna bära själv som utlovat, det löser man genom att kultur & fritid blir hyresgäst som i sin tur hyr ut lokalen till ett reducerat pris. 

Redan idag får Grafikens hus 1.8 miljoner i bidrag av vår kommun, dessa pengar och mer tar styrelsen ut i löner, trots fler bidrag ifrån andra håll så visar bolagets årsbokslut endast 25.000 kr i vinst.

Man behöver inte vara ekonom för att förstå att det inte räcker till hyran på ca 350,000 kr i månaden, det som tyvärr kommer att ske är att kommunen kommer att öka bidragen till grafikens hus.

I slutändan så har skattebetalarna stått för huset, hyran, inredningen, verksamheten och de privata lönerna till styrelsen som driver bolaget.

På kultur och fritidsnämndens möte 27 januari 2022 så krävde Realistpartiet, M, SD och L att ytterligare pengar till grafikens hus skulle stoppas, men V och den S ledda majoriteten klubbade igenom att ett fortsatt stöd på 1,8 miljoner skulle utbetalas. Noterar att skattefinansierade bolagsvinster inom kulturen verkar gå bra.

Realistpartiet yrkade som enda parti på återremiss.

Vi är inte på något vis emot kultur och breda satsningar på kulturens mångfald, men här i Södertälje har det blivit fel då få aktörer får mycket fokus och ekonomi.

Exemplet grafikens hus är ett extremt kostsamt prestigeprojekt för några få S politiker som nu även den nya majoriteten tvingas baxa in i mål, kosta vad det kosta vill, det spelar ingen roll längre, för man erkänner aldrig sina misstag.

Något att tänka på i kommunvalet 11 september

Marcus Haavisto (RP)
kultur & fritidsnämnden.

Simon Isso (RP)
kultur & fritidsnämnden

Joakim Granberg
Realistpartiet, ditt lokalparti
 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 22 februari 2023 17:04

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors