Företag i fokus:

Grafikens drömhus kostar Telge skjortan

2022_02_DA6E360F-22CB-4D13-8DC2-9D9C4DCCEBC0

Foto: Alex Ataseven.

Ett drygt 5 årigt bedrägeri mot skattebetalarna har snart gått i mål, redan 11 november 2017 gick grafikens hus ut med att man skulle flytta till Södertälje och målet var att etablera sig i gjuteriet.

Kultur och fritidschefen Staffan Jonsson deklarerade att det var till oss dem skulle komma och Anna Bohman Enmalm dåvarande ordförande för kultur och fritidsnämnden höll jublande med. 

Att man hade lovat grafikens hus gjuteriet och dess renovering för att de skulle etablera sig i Södertälje har man aldrig erkänt offentligt.

Första felbeslutet var att restaurera gjuteriet istället för att bygga en kopia, trots att utredningen kom fram till att stort sett allt var tvunget att bytas ut utom skorstenen som gick att renovera.

Nu har vi snart en nybyggd kopia till det dubbla priset genom att man har letat enstaka tegelstenar som går att använda i högar av en förfallen byggnad. När kvarnen på Torekällberget brann upp så hade man då åtminstone vett att bygga en ny kopia istället för att försöka klistra ihop sotet. 

”Budget på 30 miljoner. Landar på långt över 100 miljoner

Den stora lögnen har hela tiden varit vad detta skulle kosta, hur det skulle finansieras och vem som skulle stå för notan. 

”Hyresgästen skall bära kostnaden” har det hetat, och även om det skulle ”råka” bli grafikens hus som blev hyresgäst så skulle de minsann betala en marknadsmässig hyra sa man – Det kommer vi aldrig att få se! 

Budgeten för renoveringen var 30 miljoner, den landar på långt över 100 miljoner, dessutom har GH tagit in en arkitekt och ritat en egen planlösning med specialdesignade möbler/inredning som givetvis Telge fastigheter får stå för även om nu Telge flaggat för att det inte blir så lyxigt som önskat. 

En marknadsmässig hyra för de färdiga lokalerna kommer att behöva ligga på minst 4 miljoner/år för att täcka Telge fastigheters ingångskostnader, något GF inte kommer att kunna bära själv som utlovat, det löser man genom att kultur & fritid blir hyresgäst som i sin tur hyr ut lokalen till ett reducerat pris. 

Redan idag får Grafikens hus 1.8 miljoner i bidrag av vår kommun, dessa pengar och mer tar styrelsen ut i löner, trots fler bidrag ifrån andra håll så visar bolagets årsbokslut endast 25.000 kr i vinst.

Man behöver inte vara ekonom för att förstå att det inte räcker till hyran på ca 350,000 kr i månaden, det som tyvärr kommer att ske är att kommunen kommer att öka bidragen till grafikens hus.

I slutändan så har skattebetalarna stått för huset, hyran, inredningen, verksamheten och de privata lönerna till styrelsen som driver bolaget.

På kultur och fritidsnämndens möte 27 januari 2022 så krävde Realistpartiet, M, SD och L att ytterligare pengar till grafikens hus skulle stoppas, men V och den S ledda majoriteten klubbade igenom att ett fortsatt stöd på 1,8 miljoner skulle utbetalas. Noterar att skattefinansierade bolagsvinster inom kulturen verkar gå bra.

Realistpartiet yrkade som enda parti på återremiss.

Vi är inte på något vis emot kultur och breda satsningar på kulturens mångfald, men här i Södertälje har det blivit fel då få aktörer får mycket fokus och ekonomi.

Exemplet grafikens hus är ett extremt kostsamt prestigeprojekt för några få S politiker som nu även den nya majoriteten tvingas baxa in i mål, kosta vad det kosta vill, det spelar ingen roll längre, för man erkänner aldrig sina misstag.

Något att tänka på i kommunvalet 11 september

Marcus Haavisto (RP)
kultur & fritidsnämnden.

Simon Isso (RP)
kultur & fritidsnämnden

Joakim Granberg
Realistpartiet, ditt lokalparti
 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 22 februari 2023 17:04

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors