Företag i fokus:

Avslutade bankkonton och hemligstämplade polisrapporter – ”Känns som ett diktatoriskt land”

2022_02_3DE92751-9650-4A43-89D3-28BBDE8A8520

Skärmdump: Assyria TV.

Lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism inrättades 2009 och bankernas tillvägagångssätt att motverka detta genom, ”kundkännedom”, inrättades 2015. Men det är inte förrän 2020, i samband med att den hemliga polisrapporten om ”släktbaserade kriminella nätverk” publicerades, som hederliga människor började drabbas av avslutade bankkonto i Södertälje.

Det menar debattören Özcan Kaldoyo som under onsdagen medverkade i en debatt i Assyria TV, tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Boel Godner, LTs politiska debattör Tomas Karlsson och advokaten Staffan Wilow.

I slutet på 2021 drabbades flera Södertäljebor med avslutade bankkonton, utan förklaring och utan rättslig prövning. Enligt uppgifter till Telgenytt rör det sig 1000-tals drabbade Södertäljebor.

Utan förvarning eller en vettig förklaring har storbankerna begärt tillbaka företagslån, bolån och räntor. När privatpersoner krävt svar från banken om varför dessa åtgärder görs har beskedet oftast varit ”bristande kundkännedom” och att beslutet kommer från en ”grupp uppifrån”.

– Rättsstatsprincipen gäller inte längre i Sverige, det känns som att vi lever i ett diktatorisk land, säger debattören Özcan Kaldoyo under livesändningen.

I samband med de avslutade bankkonton har en hemligstämplad rapport om släktbaserade kriminella nätverk läckt ut där polismyndighet hävdat att 1000-tals personer ingår i ett ”släktbaserat kriminellt nätverk”. Kvinnor, män, barn och gamla, alla dras över en och samma kam. Orsaken? De bär samma efternamn eller är släkt med varandra.

Nu framgår det att polisens kartläggning av 1000-tals Södertäljebor misstänks vara grunden till de avslutade bankkonton som drabbar otaliga Södertäljebor. En rapport som kritiserats och mött hård kritik från flera håll.

Under onsdagens livesändning debatterades den hemligstämplade rapporten och de avslutade bankkonton där debattören Özcan Kaldoyo sätter ner foten och kräver svar. Bland annat kräver han svar från NOA-chefen, Linda H Staaf, som är en av de ansvariga som står bakom kartläggningen av 1000-tals Assyrier/syrianer i Södertälje.

– Det här kan inte fortsätta. Rapporten är roten till allt som händer här i Södertälje, säger Kaldoyo och menar att oskyldiga människor drabbas.

Vidare berättar Kaldoyo att NOA-chefen Linda Staaf inledde 2020 ett samarbete med de fem stora bankerna för att komma åt kriminaliteten och de olagliga transaktionerna. Ett år efter utvärderingen säger hon i ett uttalande att samarbetet med bankerna varit väldigt lyckat och att man planerar att utöka samarbetet till resterande banker.

– Jag vill gärna ställa frågan till Linda Staaf; Hur menar du att du har lyckats? Jag har inte hört en enda person blivit misstänkt eller dömd här i Södertälje. Hur många kriminella transaktioner har ni hittat? Hur många kriminella transaktionerna har ni stoppat? Antagligen finns det inga eftersom ingen är åtalad, säger Kaldoyo under livesändningen.

Özcan menar att oerhört många, hederliga, Södertäljebor mår dåligt över den situation de utsätts för när mattan dras under dem. Nu vill de drabbade att stadens politiker ifrågasätter bankernas agerande och polisens hemliga kartläggning som drabbat 1000-tals utan rättslig grund.

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S) kommenterar uppgifterna och menar att det inte är ok om oskyldiga drabbas orätt.

– Folk har hört av sig till oss i kommunen, till mig och till andra politiker och berättat. Är det så att man har ordning och reda i sin ekonomi och drabbas av det här så är det självklart orättvist. Vi har ingenting att säga till om, varken till banken, polisen eller finansinspektionen. Vi vet heller inte vad som ligger bakom varje enskild ärende, säger Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande.

2013 upprättade polisen ett olagligt register på romer i Sverige, något som DN rapporterade. I kartläggningen registrerades 1000-tals barn och vuxna olagligt – enbart för att de var födda i romska familjer. Polisens olagliga register visade inte brottslighet och resulterade i att många oskyldiga hamnade med i kartläggningen.

Vidare skrev DN att det är förbjudet att upprätta etniskt baserade register i Sverige. Registreringen av släktband, hemadresser och personuppgifter kan vare ett brott mot Europakonventionens artikel 8, det slog rätten fast till skydd för privat- och familjeliv, skrev DN.

Nu kan polisens hemligstämplade rapport om släktbaserade kriminella nätverk tas upp i riksdagen då 1000-tals Assyrier/Syrianer oskyldigt registrerats i Södertälje.

– Min organisation har redan varit i kontakt med riksdagsledamöter, så den här fråga kommer att lyftas fram och debatteras i Riksdagen, säger Özcan Kaldoyo från ACSA.

Vann mot banken – Advokaten: “Bankerna vet att de gör fel”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 27 februari 2022 00:00

Nordic United ställs mot toppmotstånd i Svenska Cupen

402664183_17981094143566929_2309451166594241564_n

Foto: Daniel Brace, Braceiller Productions

Efter framgångar i somras har Nordic United kvalificerat sig för Svenska Cupens tredje omgång, där de möter starkt motstånd i Grupp 4.

Nordic United, som nyligen förlorade två kvalmatcher mot Örgryte, har trots detta säkrat en plats i Svenska Cupens tredje omgång. Deras framgångar i somras, med en seger över Jönköpings Södra, har banat väg för avancemang.

Under helgens lottning placerades Södertäljelaget i en utmanande Grupp 4, där de ska möta Djurgårdens IF, IFK Göteborg och Skövde AIK.

Speldatum är 17-18 februari, 24-25 februari och 2-3 mars, där Nordic United har chansen att fortsätta sin resa mot cupframgångar. Gruppsegrarna går vidare till kvartsfinaler 9-10 mars och semifinaler 16-17 mars. Finalen spelas 9 maj.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 november 2023 20:51
Senast uppdaterad: 27 november 2023 20:51

Nu kan superlångtradarna rulla genom Nykvarn och Södertälje

langa_lastbilar_puff_E6.jpg_1800

Foto: W.carter, Wikmedia Commons

På fredag öppnas 600 mil vägar för långa – upp till 34,5 meter – lastbilar. Bland annat på E4 och E20 i Södertälje och Nykvarns kommun.

Nu kan lastbilarna bli nästan tio meter längre än tidigare. Den 1 december öppnar de första svenska vägarna för långa lastbilar, eller fordonståg, på upp till 34,5 meter. Den nya längden är en del i Trafikverkets arbete med att öka effektiviteten i transportsystemet – mer lastyta per transport.

– På systemnivå räknar vi med att det ska minska utsläppen från den tunga lastbilstrafiken med fyra till sex procent. Vi vet också att olycksfrekvensen är kopplat till antalet lastbilar – med färre lastbilar blir det färre olyckor, säger Calle Holmström, strategisk planerare på Trafikverket.

Här får långa lastbilar köra i Nykvarn och Södertälje

Till att börja med öppnas ett nästan 600 mil statligt vägnät vilket når ungefär 160 av 290 kommuner från Ystad till Haparanda. I Södertälje och Nykvarns kommun öppnas E4 och E20.

Så ser de nya vägskyltarna för färdväg för långa fordonståg ut. Bild: Transportstyrelsen

– I ett första läge har vi begränsat oss till de här vägarna, fokus har legat på hög vägstandard och att trafiksäkerheten inte påverkas negativt. När det gäller huvudvägnätet är det till väldigt stor del möteseparerade vägar – och i de fall de inte är det har vi haft hårda krav på geometrin. För anslutningsvägarna har vi inte haft några krav på möteseparering, där har vi i stället tittat på körfältsbredd i relation till hastighet och om det finns separata gång- och cykelvägar, säger Calle Holmström.

Vägnätet som öppnas nu når drygt hälften av landets kommuner.

– På lång sikt är målsättningen att fler vägar ska öppnas. Nyttorna vi ser blir större ju fler kommuner som omfattas av nätet. Vi börjar redan nu att utvärdera hur det fungerar med de första vägarna för att kunna täppa igen luckor. Kanske är det möjligt att sänka kraven på dem utan att trafiksäkerheten påverkas. Kanske ser vi att vi behöver investera för att höja vägstandarden på sina håll. Sen alltid svårt att sätta tidsplan, när vi inkluderar fler vägar, säger Calle Holmström.

Här kommer de långa lastbilar att passera. Graf: Newsworthy

Ser ni några risker för trafiksäkerheten?

– Egentligen inte. Transportstyrelsen har tagit fram föreskrifter om fordonen, och det är väldigt tydligt att de ska ha samma framkomlighet som andra lastbilar. Sedan gör vi det här på ett begränsat antal vägar än så länge.

Finns det risk för att gods som skulle ha gått på järnväg istället flyttar till vägarna?

– Vi tror att den risken är väldigt liten. Det handlar snarare om att transportsystemen utvecklas för att komplettera varandra.

Vägarna öppnar på fredag – finns det några fordon än?

– I de kontakter vi har med åkeribranschen har jag upplevt att det finns ett stort intresse. Sedan har nog många velat avvakta med att beställa fordon innan allt är klubbat och klart. Jag tror på en successiv ökning av antalet långa lastbilar.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 november 2023 13:16
Senast uppdaterad: 27 november 2023 13:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors