Företag i fokus:

Maria Melkemichels lyckade drag – Lanserar bok efter hektiskt år

2022_03_274907484_306787711438269_5159712836756209501_n

Kirurgen Maria Melkemichel lanserar bok efter ett år fyllt av hårt plugg och arbete. Foto: Privat.

Maria Melkemichel arbetar som kirurg på Södertälje sjukhus och har dem senaste 4,5 åren genomfört en doktorandutbildning inom medicin på Karolinska institutet.

Idag är hon alltså dubbeldoktor. Arbetet under forskarutbildningen har resulterat i en avhandlingsbok som numera är offentlig och tillgänglig för alla att läsa i både bokform och online.  

Berätta om din bok och varför du skrev den?

– I denna bok har mina studier samlats för att offentliggöras i syfte att förbättra vården och kirurgiska behandlingen för framtida bråckpatienter. Boken är mitt avhandlingsarbete inom Nät vid Bråckkirurgi, säger Maria Melkemichel.

Varför skriver du om bråckoperationer?

– Idén till avhandlingsprojektet uppkom tidigt under min bana som kirurg under utbildning. Det var mitt tekniska intresse för nätmaterial vid rekonstruktiv bråckkirurgi som satte grunden för det.

Med en stor entusiasm, som kanske endast kirurger har inför samtalsämnet om operationer, berättar hon att åtgärdande av ljumskbråck är en den vanligaste operationen som svenska kirurger utför. 

– Operation för ljumskbråck är idag en av vår allra vanligaste operation inom allmänkirurgi och vi utför ca 16,000 stycken ljumskbråcksplastiker årligen i Sverige, förklarar hon.

Marias forskning kring den kirurgiska behandlingen av bråckoperationer kan komma att förändra tillvägagångsättet för hur små navelbråck kan opereras för att undvika återfall samt hur kirurger ser på nätvalet vid ljumskbråckskirurgi.  

Att Maria skulle bli dubbeldoktor var kanske inte självklart direkt. Med kärlek för det öppna såret ville hon i första hand bli en kliniskt duktig och skicklig kirurg. Men tidigt under sin kirurgiska utbildning insåg hon att klinisk forskning på folksjukdomar, såsom bråck, är minst lika viktigt och intressant att bedriva som att operera dem. Maria blev färdig specialist i kirurg i mars 2021. 

Det går med bestämdhet att konstatera att det senaste året har varit hektiskt för Maria. Doktorandutbildningen och det kliniska arbetet har varvats med författande. Trots det kan Marias dagar vara jämförelsevis lika med andra människors dagar. Det som skiljer dem åt; är hur Maria spenderar sin tid på jobbet.

– En vanlig arbetsdag för mig är vanligtvis ett nära kliniskt patientnära arbete på sjukhus med individer som har en kirurgisk åkomma. Jag arbetar omväxlande med mottagningsbesök, rondar avdelningar, opererar samt går jourer kvällar och helger, säger hon.

Hur har du hunnit forska samtidigt som du har blivit kirurg?

– Jag har haft förmånen att ha erhållit goda forskningsanslag från Region Stockholm/Karolinska Institutet och har på så vis kunnat bedriva aktiv forskning med en betald lön, berättar Maria som nu alltså har disputerat i december 2021 på självaste nobeldagen och erhållit en doktorsexamen i medicin. 

Forskningsanslaget är en bekräftelse på att den forskning man genomför har stor patientnytta och betydelse för övriga samhället. I Marias fall har hennes forskning lett till att kunskapen om olika nättyper och dess risker för återfall och smärta vid ljumskbråckskirurgi har signifikant ökat.

Detta kan ha stor betydelse för hur man ser på vilket nät man ska använda sig av för patientens bästa vid en sådan mycket vanlig operation.

Maria kommer att fortsätta forska inom bråckkirurgi och hoppas på att kunna bidra med ny kunskap för att kunna på sikt förbättra den kirurgiska behandlingen för navelbråck. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 11 mars 2022 00:00

Larm om utsläpp av drivmedel vid Mälarbron

Malarbron-Klaffbron. Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa.

Strax efterr lunchtid larmades SOS Alarm om ett misstänkt utsläpp av drivmedel i vattnet. Flera enheter ryckte ut till platsen vid Mälarbron för att kontrollera uppgifterna.

Klockan var 14:12 som larmcentralen tillkallades till Mälarbron efter misstanke om utsläpp av farligt ämne. Enligt räddningstjänsten hade en förbipasserade sett tecken på att drivmedel hade läckt ut i vattnet och slagit larm.

Flera enheter ryckte ut efter larmet, men väl på plats fann räddningstjänsten inga tecken på att drivmedel i vattnet.

– Vi är just nu på plats för att kontrollerar uppgifterna, men vi har inte upptäckt något, säger räddningstjänsten till Telgenytt.

Räddningstjänsten befinner sig fortfarande kvar på platsen för en sista kontroll, men väntas återgå till stationen inom kort.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 mars 2023 14:00
Senast uppdaterad: 6 mars 2023 14:10

Elpriserna sjunker i Nykvarn och Södertälje

Eluttag

Foto: Alexander Isa

Lägre priser än förra månaden, lägre konsumtion än i fjol och för första gången producerade vindkraften lika mycket som kärnkraften under en månad. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar Newsworty varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste konsumenterna behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 3 som Södertälje och Nykvarn tillhör. Månadspriset i februari var 83 öre per kilowattimme, vilket är 10 öre billigare än i januari. Det är det lägsta priset i området sedan oktober 2022. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre.

Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i februari i Nykvarn och Södertälje inträffade mellan klockan 8 och 9 den 6 februari, då kostade en kilowattimme 244 öre. Som lägst var priset i området 8 öre. 

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Värt att notera är att det produceras mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I februari exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Under februari exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 5 mars 2023 19:44

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors