Företag i fokus:

Maria Melkemichels lyckade drag – Lanserar bok efter hektiskt år

2022_03_274907484_306787711438269_5159712836756209501_n

Kirurgen Maria Melkemichel lanserar bok efter ett år fyllt av hårt plugg och arbete. Foto: Privat.

Maria Melkemichel arbetar som kirurg på Södertälje sjukhus och har dem senaste 4,5 åren genomfört en doktorandutbildning inom medicin på Karolinska institutet.

Idag är hon alltså dubbeldoktor. Arbetet under forskarutbildningen har resulterat i en avhandlingsbok som numera är offentlig och tillgänglig för alla att läsa i både bokform och online.  

Berätta om din bok och varför du skrev den?

– I denna bok har mina studier samlats för att offentliggöras i syfte att förbättra vården och kirurgiska behandlingen för framtida bråckpatienter. Boken är mitt avhandlingsarbete inom Nät vid Bråckkirurgi, säger Maria Melkemichel.

Varför skriver du om bråckoperationer?

– Idén till avhandlingsprojektet uppkom tidigt under min bana som kirurg under utbildning. Det var mitt tekniska intresse för nätmaterial vid rekonstruktiv bråckkirurgi som satte grunden för det.

Med en stor entusiasm, som kanske endast kirurger har inför samtalsämnet om operationer, berättar hon att åtgärdande av ljumskbråck är en den vanligaste operationen som svenska kirurger utför. 

– Operation för ljumskbråck är idag en av vår allra vanligaste operation inom allmänkirurgi och vi utför ca 16,000 stycken ljumskbråcksplastiker årligen i Sverige, förklarar hon.

Marias forskning kring den kirurgiska behandlingen av bråckoperationer kan komma att förändra tillvägagångsättet för hur små navelbråck kan opereras för att undvika återfall samt hur kirurger ser på nätvalet vid ljumskbråckskirurgi.  

Att Maria skulle bli dubbeldoktor var kanske inte självklart direkt. Med kärlek för det öppna såret ville hon i första hand bli en kliniskt duktig och skicklig kirurg. Men tidigt under sin kirurgiska utbildning insåg hon att klinisk forskning på folksjukdomar, såsom bråck, är minst lika viktigt och intressant att bedriva som att operera dem. Maria blev färdig specialist i kirurg i mars 2021. 

Det går med bestämdhet att konstatera att det senaste året har varit hektiskt för Maria. Doktorandutbildningen och det kliniska arbetet har varvats med författande. Trots det kan Marias dagar vara jämförelsevis lika med andra människors dagar. Det som skiljer dem åt; är hur Maria spenderar sin tid på jobbet.

– En vanlig arbetsdag för mig är vanligtvis ett nära kliniskt patientnära arbete på sjukhus med individer som har en kirurgisk åkomma. Jag arbetar omväxlande med mottagningsbesök, rondar avdelningar, opererar samt går jourer kvällar och helger, säger hon.

Hur har du hunnit forska samtidigt som du har blivit kirurg?

– Jag har haft förmånen att ha erhållit goda forskningsanslag från Region Stockholm/Karolinska Institutet och har på så vis kunnat bedriva aktiv forskning med en betald lön, berättar Maria som nu alltså har disputerat i december 2021 på självaste nobeldagen och erhållit en doktorsexamen i medicin. 

Forskningsanslaget är en bekräftelse på att den forskning man genomför har stor patientnytta och betydelse för övriga samhället. I Marias fall har hennes forskning lett till att kunskapen om olika nättyper och dess risker för återfall och smärta vid ljumskbråckskirurgi har signifikant ökat.

Detta kan ha stor betydelse för hur man ser på vilket nät man ska använda sig av för patientens bästa vid en sådan mycket vanlig operation.

Maria kommer att fortsätta forska inom bråckkirurgi och hoppas på att kunna bidra med ny kunskap för att kunna på sikt förbättra den kirurgiska behandlingen för navelbråck. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 11 mars 2022 00:00

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors