Företag i fokus:

Barn med låg ekonomisk standard minskar i Södertälje men ökar i Nykvarn

2022_01_270235325_457975089029092_4373982746263843656_n

I en rapport från Nyhetsbyrån Siren framgår det att var femte barn lever i hushåll med låg ekonomisk standard i Sverige.

Om arbetslösheten är hög, hur befolkningen ser ut eller många flyktingar tagits emot, är några av de pådrivande faktorer som kan ha påverkan på andelen barn med låg ekonomisk standard i en kommun.

Enligt statistikmyndigheten SCB har andelen barn med låg ekonomisk standard ökat i riket. 2011 låg andelen på 17,5 procent och fram till 2019 ökade andelen till 19,6 procent.

 – Enligt den preliminära statistiken för 2020 stiger andelen till över 20 procent, säger Hans Heggemann, utredare på SCB, till Nyhetsbyrån Siren.

Han menar att den största orsaken är att skillnaderna ökar mellan folk som har jobb och folk som inte har jobb samt att hushållens inkomster ökat kraftigt under 2000-talet.

Parallellt med detta har även antalet personer, med en inkomst som är mindre än 60 procent av medianhushållets. med låg ekonomisk standard ökat. Personer som lever i hushåll med en inkomst som är mindre än 60 procent av medianhushållets.

I Södertälje sjunker antalet barn med låg ekonomisk standard. 2011 hade låg andelen på 28,3 procent och sjönk ner till 23,8 procent 2019.

I Nykvarn låg statistiken på 5,4 år 2011, men 2019 ökade statistiken med 1,1 procentenheter till 6,5 procent.

Högsta andelen barn med låg ekonomisk standard finns i Hällefors där andelen ligger på 46 procent och i Högsby på 42 procent.

I Täby ligger andel barn med låg ekonomisk standard lägst i länet, där andelen är endast på 5,3 procent.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 19 mars 2022 00:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors