Företag i fokus:

Insändare: Organiserad diskriminering – Vardagsmat i Södertälje

2022_03_274962476_473614057880366_552501507083159040_n

Debattören ifrågasätter kommunens säkerhetschef Anna Flink. Foto: Pressbild, Södertälje kommun.

Det råder inflation i ordet ”organiserad-brottslighet”.

Kommunen använder det som en taktik varje gång ett misstänkt brott sker i Södertälje, även om personen ifråga agerat ensamt eller är oskyldig till brottet.

Södertäljes eminenta säkerhetschef Anna Flink gick ut i Dagens Industri, den 10 december 2021, och talade om organiserad brottslighet.

Flink talade sig varm om att Södertälje är duktiga på att motverka organiserad brottslighet och att brottsligheten därmed söker sig till grannkommunerna.

”Småföretagare väljer bort Södertälje på grund av tjänstemännens dåliga attityd”

Anna Flink glömde nämna att många småföretagare väljer bort Södertälje på grund av tjänstemännens dåliga attityd, bristfälliga service och Södertälje kommuns långa handläggningstider för småföretagare.

Svenskt Näringsliv har i många av sina mätningar lyft upp problemet med tjänstemännens dåliga service, bemötande och attityd mot småföretagare i Södertälje. Utan att för den delen kalla detta för organiserad diskriminering, vilket det kanske ändå är.

”I en rättsstat så ska en person dömas innan han kan beskyllas för att vara en del av organiserad brottslighet.”

Anna Flink pekar vidare på att den organiserade brottsligheten etablerat sig i andra grannkommuner. I form av att småföretagare söker sig vidare från Södertälje. Hederliga småföretagare med tomma belastningsregister, döms på förhand som organiserade brottslingar av Flink.

I en rättsstat så ska en person dömas innan han kan beskyllas för att vara en del av organiserad brottslighet. Men detta är inget som praktiseras hos Södertälje kommuns säkerhetschef Anna Flink. Utan det verkar vara enklare för henne att dra till med stämpeln organiserad brottslighet direkt, i förebyggande syfte för säkerhetens skull.

Vi kan konstatera att Anna Flink och kompani i vart fall inte benämnt det som hände i Fornhöjden, då Skanskas överfakturerade kommunen med 250 miljoner kronor eller Peabs arbete och fakturering av garaget bakom stadshuset för organiserad brottslighet. Dessa två projekt har lett till att skattebetalarna i Södertälje bestulits med över 350 miljoner kronor.

”Vissa människor och företagare som blir utpekade och andra slipper undan”

Inte heller sekretess-försäljningen av Hovsjö till bröderna Månsson till kraftigt rabatterat pris har diskuterats av Anna Flink. Det handlar om 100-tals miljoner kronor bara där som bestulits av skattebetalarna. Jag kan inte minnas att kommunens företrädare talade i termer om organiserad brottslighet då detta hände.

Kanske kan Anna Flink förklara varför detta inte är organiserad brottslighet?

Orden organiserad brottslighet, används som kommunens mantra och tuggas som om det vore tuggummi av tjänstemännen och sätts på allt som inte passar in i deras mall av Södertälje.

Man börjar undra om det förekommer möjliggörare och organiserad brottslighet i kommunhuset då det enbart är vissa människor och företagare som blir utpekade och andra slipper undan denna stämpel.

Objektiv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:22

Stark utbyggnad av laddplatser i Nykvarn

Elbil laddbil ladda PxHere

Foto: PxHere.

Laddinfrastruktur har haft svårt att hänga med när elbilsförsäljningen accelererat.

Men sedan i våras har antalet laddstolpar i Nykvarns kommun ökat mer än antalet laddbara bilar. Det visar en färsk kartläggning från Newsworthy.

När Newsworthy i våras, tillsammans med Dagens industri, kartlade laddinfrastrukturen runtom i landet fanns det 24 publika laddplatser i Nykvarns kommun. När vi nu, i slutet av oktober, gör samma kartläggning har antalet ökat till 34.

Under motsvarande tid har antalet laddbara fordon växt med 39 procent. Antalet laddplatser har med andra ord växt snabbare än antalet eldrivna fordon.

Det här skulle kunna ses som ett trendbrott. De senaste åren har laddinfrastrukturen har haft svårt att hänga med när elbilsförsäljningen har ökat. Följande bild visar utvecklingen i hela Stockholms län över tid.

Källa Power Circle, sammanställd av Newsworthy.

Även i landet som helhet har laddinfrastrukturen haft svårt att hänga med i elbilsboomen de senaste åren, men sedan i våras har utvecklingstakten för bilar och laddplatser närmat sig varandra. Laddplatserna har rentav växt något snabbare sett till hela landet. Det här beror inte bara på ökad utbyggnad, utan också på att försäljningen av nya elbilar planat ut under 2022. Det här har gett laddinfrastrukturen tid att komma ikapp.

Det finns stora regionala skillnader i hur de nya laddplatserna som kommit till sedan i våras är fördelade – över en tredjedel har landat i Stockholms län. Bolaget Stockholm Parkering står ensamt för nästan en fjärdedel alla nya laddplatser, men det kan vara förhastat att dra slutsatser om trendbrott.

Ett problem är att vi faktiskt inte med säkerhet vet hur många laddplatser det finns – ännu mindre hur antalet utvecklats. Det saknas ett offentligt register över publika laddplatser.

Sajterna som listar laddplatser bygger delvis på användarrapporterad data. Att det tillkommit laddplatser behöver inte nödvändigtvis betyda faktisk utbyggnad, utan kan också bero på att tidigare orapporterade laddplatser som registrerats.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2022 10:33
Senast uppdaterad: 22 november 2022 10:40

Kommunen deltar i nytt pilotprojekt för spårbarhet

48847399518_2ed59ee418_o

Foto: Creative Commons.

Har du någonsin undrat vart maten du äter på restaurang kommer ifrån? Det kan du få reda på nu på torsdag – om du befinner dig i Stadshusrestaurangen som deltar i ett pilotprojekt för spårbarhet.

Är maten som serveras på restauranger från svenska gårdar som det påstås, och hur intresserade är vi att veta mer? Är spårbarhet något som behöver satsas mer på? Det vill Södertälje kommun ta reda på.

– Det är jätteroligt att få vara med och testa konsumenternas intresse på det här sättet. Jag är nyfiken på vad resultatet blir, säger Kerstin Åkesson, bitr. kostchef på Södertälje kommun i ett pressmeddelande.

I ett pilotprojekt kommer matgästerna i stadshuset, via en QR-kod, kunna spåra matens ursprung och ta rad på mer fakta om livsmedlet som serveras. Bakgrunden kommer efter flera livsmedelsskandaler runt om i landet, där varor har angetts ha ett annat ursprung än vad som varit fallet.

Under projektet i stadshusets restaurang kommer det att bland annat serveras köttbullar som kan spåras tillbaka hela vägen till gården djuren kommer ifrån.

– Vi vill ta reda på om matgästerna tycker att det är intressant att ta reda på varifrån maten kommer. Annars är det ju inte så stor idé med att lägga så mycket kraft på spårbarhet, säger Kerstin Åkesson.

Pilotförsöket sker nu på torsdag den 24 november, tillsammans med företaget Trac Tecnology, där restaurangbesökarna kommer kunna scanna QR-koder för att se köttbullarnas resa – från gård till gaffel.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2022 10:32
Senast uppdaterad: 23 november 2022 08:29

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors