Företag i fokus:

Insändare: Organiserad diskriminering – Vardagsmat i Södertälje

2022_03_274962476_473614057880366_552501507083159040_n

Debattören ifrågasätter kommunens säkerhetschef Anna Flink. Foto: Pressbild, Södertälje kommun.

Det råder inflation i ordet ”organiserad-brottslighet”.

Kommunen använder det som en taktik varje gång ett misstänkt brott sker i Södertälje, även om personen ifråga agerat ensamt eller är oskyldig till brottet.

Södertäljes eminenta säkerhetschef Anna Flink gick ut i Dagens Industri, den 10 december 2021, och talade om organiserad brottslighet.

Flink talade sig varm om att Södertälje är duktiga på att motverka organiserad brottslighet och att brottsligheten därmed söker sig till grannkommunerna.

”Småföretagare väljer bort Södertälje på grund av tjänstemännens dåliga attityd”

Anna Flink glömde nämna att många småföretagare väljer bort Södertälje på grund av tjänstemännens dåliga attityd, bristfälliga service och Södertälje kommuns långa handläggningstider för småföretagare.

Svenskt Näringsliv har i många av sina mätningar lyft upp problemet med tjänstemännens dåliga service, bemötande och attityd mot småföretagare i Södertälje. Utan att för den delen kalla detta för organiserad diskriminering, vilket det kanske ändå är.

”I en rättsstat så ska en person dömas innan han kan beskyllas för att vara en del av organiserad brottslighet.”

Anna Flink pekar vidare på att den organiserade brottsligheten etablerat sig i andra grannkommuner. I form av att småföretagare söker sig vidare från Södertälje. Hederliga småföretagare med tomma belastningsregister, döms på förhand som organiserade brottslingar av Flink.

I en rättsstat så ska en person dömas innan han kan beskyllas för att vara en del av organiserad brottslighet. Men detta är inget som praktiseras hos Södertälje kommuns säkerhetschef Anna Flink. Utan det verkar vara enklare för henne att dra till med stämpeln organiserad brottslighet direkt, i förebyggande syfte för säkerhetens skull.

Vi kan konstatera att Anna Flink och kompani i vart fall inte benämnt det som hände i Fornhöjden, då Skanskas överfakturerade kommunen med 250 miljoner kronor eller Peabs arbete och fakturering av garaget bakom stadshuset för organiserad brottslighet. Dessa två projekt har lett till att skattebetalarna i Södertälje bestulits med över 350 miljoner kronor.

”Vissa människor och företagare som blir utpekade och andra slipper undan”

Inte heller sekretess-försäljningen av Hovsjö till bröderna Månsson till kraftigt rabatterat pris har diskuterats av Anna Flink. Det handlar om 100-tals miljoner kronor bara där som bestulits av skattebetalarna. Jag kan inte minnas att kommunens företrädare talade i termer om organiserad brottslighet då detta hände.

Kanske kan Anna Flink förklara varför detta inte är organiserad brottslighet?

Orden organiserad brottslighet, används som kommunens mantra och tuggas som om det vore tuggummi av tjänstemännen och sätts på allt som inte passar in i deras mall av Södertälje.

Man börjar undra om det förekommer möjliggörare och organiserad brottslighet i kommunhuset då det enbart är vissa människor och företagare som blir utpekade och andra slipper undan denna stämpel.

Objektiv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:22

Drömmen om att bli en mamma – Slutade i ofrivillig barnlöshet

2017-09-08-10-59-07-1100x733

Foto: Pixnio

Disney målar upp drömmen för flickor att hitta sig en prins, bli mamma och leva lyckligt i alla sina dagar.

Vad händer när den drömmen inte slår in, och varför finns det ingen sagofilm om hur flickor växer upp och blir kvinnor med karriär och goda förebilder? Mulan finns ju förvisso, även hon måste gå i en mans förklädnad för att accepteras.

Vem ser kvinnan som gjort allting rätt, följt drömmen om att hitta sin prins. Tittat på sin drömbild och skapat livet vidare på det, hus, bil och det lyckliga slutet. Gjort allt för att bli mamma, inte bara till ett barn, men för ett helt fotbollslag.

Drömmen hon hade som barn. Bara det att hon lever i ett förhållande med en man som är destruktiv, saknar spermier och misshandlar henne både fysiskt och psykiskt “Gud vill inte ge dig några barn säger han, du är inte värd det”. Det som lagen kallar för grov kvinnofridskränkning. Hon saknar stöd i sitt egna hem, saknar stöd av vården som slussar henne vidare och saknar stöd av staten som vill utreda hennes fall. Hennes fall…vad betyder det ens? Vadå för fall? Att hon lever i ett destruktivt förhållande, eller att hon inte kan få barn? Ska hon inte få bli mamma för att hon gifte sig med fel “prins”?  

För många människor är drömmen om att bli mamma det största som finns, och de gör allt i sin makt för att stilla sin längtan. För alla är den inte lika självklar, vissa blir gravida vid första försöket, så enkelt.

Men hon, den inte lika självklara ska behöva blotta sitt liv i det yttersta för att få behålla hoppet om att få bli mamma. Vem bestämmer den rätten? Sjukvården som bedömer om hon är lämplig som förälder? Vem? Om någon ruvar på svaret dela gärna med er och hjälp den kvinnan som ingen ser i hennes kamp för att bli förälder, få barn och bli någons mamma en dag.   

Inför varje läkarbesök så ökar hoppet om att äntligen få bli mamma. ”Snart så” tänker hon. Men egentligen är det dessa tider som tjuvar hennes hopp om att bli mamma. Kvinnan, eller ja, att bli mamma har ju ett bäst före datum. När kvinnan fyllt 40 år upphör all form av hjälp för att bli med barn. 40 år är då du är för gammal, för att bli förälder, enligt staten. Vem ska nu hjälpa den kvinna som sitter i sitt rum och gråter sig själv till sömns, kvinnan du gick förbi som betedde sig konstigt, kvinnan som är din chef för hon faktiskt valde att satsa på karriären innan hon skulle bli mamma.

För varje år som passerar inser hon att fotbollslaget blir mindre. Hon måste lämna det destruktiva för att fortsätta drömmen. Ensam.   

Helen Shabo

Detta är en Krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 november 2022 19:39
Senast uppdaterad: 3 november 2022 19:39

Så många röstade blankt i Nykvarn och Södertälje

Rösta vallokal

Arkivbild

Totalt röstade 83 000 människor blankt i riksdagsvalet i september 2022.

I Södertälje, och Nykvarn, ökade de blanka röster under valet jämfört med 2018.

– Man brukar säga att blankrösterna är en missnöjesyttring mot partierna. Det är en form av proteströster, säger Jessika Wide, statsvetare vid Umeå universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Rikssnittet i andelen blankröster i kommunerna var cirka 1 procent. I Södertälje kommun röstade 497 personer blankt och i grannkommunen Nykvarn låg antalet på 72 personer.

2018 låg de blanka rösterna på 368 personer, respektive 64 personer, i kommunerna. Blankröster är ogiltiga och påverkar inte mandatfördelningen, men räknas in i valdeltagandet.

– Vissa protesterar genom att inte gå och rösta överhuvudtaget, men det här är en aktiv protest. Man tar sig till vallokalen, men lägger en blankröst, säger Jessika Wide.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 november 2022 14:51
Senast uppdaterad: 3 november 2022 14:51

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors