Totalt gjordes över 800 anmälningar 2021 om hot- och våldssituationer runt om i landets skolor, enligt Arbetsmiljöverket.

Rapporten, som är sammanställd av Nyhetsbyrån Siren, baseras på hot och fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan från 2014 till 2021. I Södertälje och Nykvarns kommun ligger nivåerna på de lägsta nivåerna i Sveriges kommuner.

2014 anmäldes drygt 500 hot- och våldshändelser och 2018 hade anmälningarna ökat till 870, men trots ökade incidenter går det inte att slå fast att det handlar om en faktisk ökning.

– Det finns inga konkreta belägg för det i forskningen. Vi vet att det uppmärksammats mer i media och delvis kan det handla om ökad anmälningsbenägenhet kopplat till diskussioner på skolorna om trygghet och säkerhet, säger Ilse Hakvoort, konfliktforskare och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

I Södertälje inkom det totalt 22 anmälningar sedan 2014, medan i Nykvarn anmäldes ett enda fall.

Malmö toppar statistiken med flest incidenter, totalt gjordes 553 anmälningar under sjuårsperioden.

Enligt Ilse Hakvoort är fallen troligen bara toppen av ett isberg, som pekar på flera faktorer som kan göra att lärare fortsatt låter bli att anmäla.

– Vissa lärare kanske drar sig för att anmäla för att de skäms, eller för att det kan ge intrycket av att de inte är de proffsiga lärare som de vill visa att de är, om de samtidigt blir utsatta för detta. Sedan finns det också en gråzon kring vad som ska definieras som våld och var gränserna går, säger Ilse.

En annan viktig faktor är kränkningarna som riktas mot elever.

– I en konfliktsituation kan det vara svårt att urskilja vad som är vad. Mycket fokus ligger på kränkningar mot barn och det är viktigt, men fokus behöver också ligga på lärarna och på skolan i stort. Det handlar om ett större skol- och samhällsproblem, säger Ilse Hakvoort till Nyhetsbyrån Siren.