Företag i fokus:

Ny rapport: Över 800 anmälningar om hot- och våld i skolor

2022_04_classroom-school-education-learning

Totalt gjordes över 800 anmälningar 2021 om hot- och våldssituationer runt om i landets skolor, enligt Arbetsmiljöverket.

Rapporten, som är sammanställd av Nyhetsbyrån Siren, baseras på hot och fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan från 2014 till 2021. I Södertälje och Nykvarns kommun ligger nivåerna på de lägsta nivåerna i Sveriges kommuner.

2014 anmäldes drygt 500 hot- och våldshändelser och 2018 hade anmälningarna ökat till 870, men trots ökade incidenter går det inte att slå fast att det handlar om en faktisk ökning.

– Det finns inga konkreta belägg för det i forskningen. Vi vet att det uppmärksammats mer i media och delvis kan det handla om ökad anmälningsbenägenhet kopplat till diskussioner på skolorna om trygghet och säkerhet, säger Ilse Hakvoort, konfliktforskare och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

I Södertälje inkom det totalt 22 anmälningar sedan 2014, medan i Nykvarn anmäldes ett enda fall.

Malmö toppar statistiken med flest incidenter, totalt gjordes 553 anmälningar under sjuårsperioden.

Enligt Ilse Hakvoort är fallen troligen bara toppen av ett isberg, som pekar på flera faktorer som kan göra att lärare fortsatt låter bli att anmäla.

– Vissa lärare kanske drar sig för att anmäla för att de skäms, eller för att det kan ge intrycket av att de inte är de proffsiga lärare som de vill visa att de är, om de samtidigt blir utsatta för detta. Sedan finns det också en gråzon kring vad som ska definieras som våld och var gränserna går, säger Ilse.

En annan viktig faktor är kränkningarna som riktas mot elever.

– I en konfliktsituation kan det vara svårt att urskilja vad som är vad. Mycket fokus ligger på kränkningar mot barn och det är viktigt, men fokus behöver också ligga på lärarna och på skolan i stort. Det handlar om ett större skol- och samhällsproblem, säger Ilse Hakvoort till Nyhetsbyrån Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 14 april 2022 00:00

Larm om brand på persontåg i Järna

Olycka

Arkivbild

Rökutveckling på tåg – stor räddningsinsats på plats efter larm om brand på tåg.

(Annonslänk)

På söndagseftermiddagen klockan 15:27 larmades SOS Alarm om en brand på ett persontåg i närheten av Järna pendeltågstation. Flera räddningsenheter ryckte ut för att hantera situationen.

De första rapporterna indikerade att branden härjade på järnvägen ovan jord, och ett persontåg fanns på platsen. Initialt var det oklart om branden var på tåget eller i järnvägsområdet. Senare bekräftades att det förekom rökutveckling från persontåget.

Enligt polisens uppgifter befann sig endast lokföraren på tåget vid tillfället, och inga skador har rapporterats. Incidenten inträffade cirka 100 meter från Järna pendeltågstation.

Räddningstjänsten arbetade snabbt för att få kontroll över situationen och undersöker nu brandorsaken. Ytterligare detaljer om händelseförloppet kommer att klargöras under utredningens gång.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 maj 2024 16:45
Senast uppdaterad: 19 maj 2024 16:45

INSÄNDARE: Sverige måste ta hand om sina pengar i Ukraina

Z

Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj
Foto: Peter Mydske/Stortinget

”Utrikesminister Ann Linde (S) sa att Sverige inte kommer att kalla hem någon personal från ambassaden i Kiev. Alla vet vad som hände sen.”, skriver skribenten.

Nyligen rapporterade WSJ att stora amerikanska långivare som Pimco och Blackrock vilka gick med på tvåårig paus för räntor och amorteringar för Ukraina efter krigets utbrott trycker nu på för att få Kiev betala ränta igen.

Under två år av krig fick Ukraina miljontals dollar från Sverige. Vi får inte glömma att dessa pengar är svenska och det är bra tid nu att fundera på det. Amerikanska långivare har förmodligen klassificerad information. Vilken motiverade de att påskynda med att få tillbaka sina pengar från Ukraina. Vi borde verkligen följa deras exempel.

Det var just USA som var de första att kalla hem sina diplomater från ambassaden i Ukraina år 2022. Medan europeiska länder avvakade. Sveriges tidigare utrikesminister Ann Linde (S) sa att Sverige inte kommer att kalla hem någon personal från ambassaden i Kiev. Alla vet vad som hände sen.

Både Sverige och Europa måste dra lärodomar från 2022 och reagera snabbare. Ju snabbare desto bättre.

Åke Nyman,
Oberoende ekonom

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 19 maj 2024 12:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors