Företag i fokus:

DEBATT: Varför så bråttom in i NATO? – Starka skäl att tillåta en folkomröstning

Bild/Foto: Flickr/Regeringen.

Svensk neutralitet har tjänat oss väl. Fram tills i år var alla överens om detta.

Tack vare neutraliteten har Sverige haft en obruten fred längre än något annat land i Europa. Endast det lika neutrala Schweiz kan mäta sig med Sverige.

Nu avser den politiska adeln från S till SD att kasta in Sverige i krigsklubben NATO utan att tillfråga det svenska folket i en folkomröstning.

Detta i en situation då hälften av väljarna är emot eller tveksamma till ett NATO-medlemskap.

”Starka skäl att tillåta en folkomröstning, men den politiska adeln tillåter inte detta”

Det finns mycket starka skäl att tillåta en folkomröstning, men den politiska adeln tillåter inte detta då medborgarna kan rösta fel och försöker därför pressa igenom ett beslut så snart som möjligt. Men de blottar bara sitt förakt mot oss medborgare och försvagar ytterligare tilliten mellan folket och de folkvalda.

Den som såg partiledardebatten i Agenda den 8 maj blev varse att ingen av de NATO-ivrande partiledarna har ett rimligt svar på varför vi inte ska ha en folkomröstning.

På fråga från programledaren hänvisar Magdalena Andersson till att vi har representativ demokrati i Sverige.

Det Magdalena Andersson ignorerar är det faktum att den riksdag som sitter idag var emot ett NATO-medlemskap och det är vad medborgarna röstat fram. Den nu sittande riksdagen har inte mandat att ta Sverige in i NATO-

”Kommer att påverka våra barn och barnbarns framtid och säkerhet.”

Ulf Kristersson uppger på samma fråga att han tror att medborgarna förväntar sig att den här riksdagen kan fatta beslut om säkerhetspolitik.

Men nej Ulf, vi medborgare förväntar oss inte, eller ens vill, att en riksdag som knappt kan enas om vem som ska vara statsminister ska fatta avgörande beslut om vår säkerhetspolitik som kommer att påverka våra barn och barnbarns framtid och säkerhet.

En folkomröstning eller åtminstone en ny riksdag är det enda sättet att brett förankra ett NATO-medlemskap, något som både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson säger sig vilja ha.

Allt annat innebär bara att Sverige framstår som en demokratur.

”Är ett ryskt angrepp mot Sverige alltså så akut förestående att vi inte kan vänta fyra månader?”

Men, säger någon, det är bråttom med tanke på Rysslands invasion av Ukraina så vi kan inte vänta! Då är motfrågan, är ett ryskt angrepp mot Sverige alltså så akut förestående att vi inte kan vänta fyra månader?

Ryssland är upptaget i Ukraina och Sverige har fått säkerhetsgarantier av Storbritannien. Vad är det som är så bråttom?

Enligt samma resonemang måste Sverige börja evakuera barn från storstäder och kalla till allmän mobilisering. Varför görs inte detta om det är så bråttom? De är svaret skyldiga.

John

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:59

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors