Företag i fokus:

Insändare: Svenskheten har ingen hudfärg

2022_06_BC1F1E99-8F7E-4686-AFF6-4A21BC83405D

I Södertälje och i hela Stockholms län pågår idag medborgarskapsceremonier där nya medborgare välkomnas i vår gemenskap.

Liberalerna älskar Sverige och är stolta över att fler vill bli en del av vår gemenskap. Nya svenskar behöver dock mer än ceremoni med jordgubbstårta – de behöver en ärlig chans att bli en del av Sverige.

Liberalerna ställer varken upp på vänsterns eller högernationalisternas syn på svenskhet. De rödgröna vill att Sverige ska vara en kravlös gemenskap. De har länge sett mellan fingrarna på kriminella gängs, islamisternas och radikaliserade klaners maktanspråk. Tvärtom har de till och med har gött dessa separatister med bidrag. 

Samtidigt har högernationationalistiska krafter fått som de vill. Barn som växer upp i utsatta områden känner sig inte som svenskar.

”Lögner om att Sverige hatar muslimer har fått fäste i utsatta områden”

Högernationalisternas islamofobi och besatthet vid etnicitet gör att islamistiska lögner om att Sverige hatar muslimer har fått fäste i utsatta områden. Det är därför etnisk nationalism är en exkluderande återvändsgränd.

Svenskheten sitter inte i hur man ser ut eller vilken Gud man tillber. 

Liberalernas syn på svenskhet bygger på en värdegemenskap om allas lika värde, svenska språket, jämställdhet , yttrandefrihet och att man genom hårt arbete bygger en bättre framtid både för sig själv och landet.

Ett gemensamt samhälle som kombinerar krav med att vi tar hand om varandra. Det ska gälla även i utsatta områden. För det behövs en ny regering som tar tag i integrationen.

”Sverige ska ha några utsatta områden där separatisternas lagar gäller”

Liberalerna har en plan. Förortslyftet, att Sverige inte ska ha några utsatta områden där separatisternas lagar gäller. Vi vill satsa på fler poliser där de kriminella är som starkast, att alla lär sig svenska och att fler kan försörja sig själva. 

Det räcker inte att välkomna människor till Sverige med pass och jordgubbstårta men sen hålla dem utanför vår gemenskap. Inget barn föds till stenkastare, gängkriminell eller radikal islamist.

Alla barn och unga ska växa upp och känna att de tillhör Sverige. Vi ska välkomna alla människor att känna stolthet över vårt gemensamma samhälle. 

Robert Hanna, integrationpolitiskt talesperson (L) 

Metin Hawsho, gruppledare och riksdagskandidat (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 juni 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:22

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors