Företag i fokus:

Äldreomsorgen och Telge Tillväxt i viktigt samarbete

Telge Foto -Alex Ataseven

Foto: Pixnio/Alex Ataseven.

Telge Tillväxt (TTX) har i tio år haft uppdraget att bidra till att minska arbetslösheten i Södertälje bland unga. 

TTX har framgångsrikt utvecklats till en läroplats och träningsarena som gör unga vuxna, i huvudsak, mellan 18-24 år anställningsbara och leder till riktiga jobb.

Metodiken bygger på en kombination  av uthyrning för arbete med praktik, utbildning, yrkesutbildning, svenskundervisningen mm. 

Resultatet är mycket gott. I genomsnitt går mellan 70 och 80 procent av ungdomarna vidare till jobb eller studier efter sin tid på TTX. 

Sedan drygt ett år tillbaka har TTX uppdrag utökats till att även omfatta utrikesfödda kvinnor mellan 25-40 år som står utanför arbetsmarknaden. 

Inte sällan har dessa kvinnor varit hemma och tagit hand om familj, hem och hushåll och saknat erfarenhet och förankring i det svenska arbetslivet och har därmed också bristande kunskaper i svenska språket.

”Detta nya branschspår visade sig vara ett lyckokast”

Under 2021 inleddes ett samarbete mellan TTX och Äldreomsorgsnämnden som innebar att ett nytt branschspår, Vård- och omsorg, etablerades inom TTX vid sidan av de redan befintliga te x inom industri och handel. Detta nya branschspår visade sig vara ett lyckokast eftersom många kvinnor i den nya målgruppen gärna såg en framtid där.

Hittills har tjugotvå kvinnor nu haft möjlighet att via TTX komma in på vård- och omsorgsboenden för äldre samt gruppboenden inom funktionshinderområdet, som träningsarena under sex månader. Under den tiden har man provat på yrket, funnits med i ett arbetslivssammanhang, haft arbetskamrater samt systematiskt tränat och utvecklat sina svenskakunskaper. 

Berättelserna om kvinnornas väg från att stå utanför arbetlivet till att ha en tillhörighet, är förstås skiftande. Några har upptäckt att vård- och omsorg inte är det som passar dem, några har bytt till andra branschspår och för ett fåtal återstår en tid av språkträning. 

”Utvecklat både språk och studiemotivation så att de fått vikariatsanställningar”

Ett flertal har funnit att arbete inom omsorg och omvårdnad är just det som passar dem bäst. Efter sex månader i TTX branschspår har de utvecklat både språk och studiemotivation så att de fått vikariatsanställningar inom Södertälje kommun som vårdbiträden.

Flera av dem har bestämt sig för att söka till utbildning inom området och sju personer har med glädje och stolthet tagit emot besked att de antagits till höstens vård- och omsorgsutbildning. Detta efter att praktiserat och tränat under sex månader!

Samarbetet mellan TTX och Äldreomsorgsnämnden är och kommer framöver vara en väg till kompetensförsörjning inom vård och omsorg och till att fler utrikesfödda kvinnor kommer in på arbetmarknaden och skapar sin egen försörjning. 

Ingela Nylund Watz, Riksdagsledamot (S),  ordförande i Telge Tillväxt AB

Pia Sjöstrand, (S) ordförande i Äldreomsorgsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 juli 2022 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:18

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors