Företag i fokus:

Norberg (V) – En bättre sjukvård i Södertälje

Staffa Norberg

Staffan Norberg (V). Ledamot i Regionfullmäktige och Regionstyrelsen i Region Stockholm. Foto: Alex Ataseven / Pressbild.

Sjukvården i Södertälje måste ges bättre förutsättningar och Södertälje Sjukhus måste bidra till en bättre välfärd. 

I dag finns mycket övrigt att önska i Region Stockholm, dit vi hör; Löner och pensioner som går att leva på -Vi ska garanteras den sjukvård vi behöver och ingen ska prioriteras bort av resursbrist -Du och dina anhöriga ska få en vård och omsorg av hög kvalitet.

Hjälpmedel för den med funktionshinder och kroniska sjukdomar ska vara kostnadsfria.

Många av oss Södertäljebor är med rätta oroliga över sjukvården. Väntetiderna är långa, ibland extremt långa , det är trångt på sjukhusen och vi bollas mellan olika vårdinstanser. Arbetsmiljön behöver förbättras och vårdkvaliteten urholkas. Den besvärliga covidpandemin han utmattat vårdpersonalen.

För oss i Vänsterpartiet är det helt avgörande att vård och omsorgspersonal har bra arbetsvillkor, högre löner, fler kollegor och kollektivavtal.  

”Införa 6 timmars arbetsdag/30-timmars arbetsvecka”

Vårdanställda är de som bäst kan bedöma hur vården ska bedrivas. Därför har vi i många år drivit att karensdagen ska bort och stegvis införa 6 timmars arbetsdag/30-timmars arbetsvecka med bibehållen lön.

Den dyra och marknadsstyrda vården ersätts med vård efter behov och dagens nätläkarbolag ersätts med vårdcentraler med fungerande resurser där medborgarna kommer fram i de ofta timslånga telefonköerna istället för stora aktieutdelningar till dessa bolag.

Den i Södertälje havererade Hjärt/kärlvården måste åter byggas upp med ett fungerande hjärtkärlcentrum som bedrivs i regionens regi vid Södertälje 

De över 5000 Södertäljebor lämnades vind för våg när landstinget lade ner den då mycket uppskattade verksamheten vid  Luna vårdcentral. 

Hjärt-kärlsjukdomar är ett av regionens och Södertäljes allra största folkhälsoproblem med höga dödstal i vår del av region Stockholm där mycket av problemen relativt enkelt skulle kunna förebyggas med ändrade mat och tobaksvanor i den kultur som råder i vår del av Regionen.

”Vansinnesprojekt som Nya Karolinska får inte återupprepas.”

Hur ska då detta finansieras? Jag och mitt parti anser att det förutsätter en mindre skattehöjning för att sjukvården ska fungera bättre.

Vansinnesprojekt som Nya Karolinska får inte återupprepas. Regionskatten bör höjas med 30 öre till 12,38 kr vilket ger en extra intäkt på 2,1 miljarder för att även täcka de skulder som uppstod vid Covidpandemin

Vänsterpartiet är en garant för att denna för Södertälje viktiga fråga ska uppmärksammas och att en förändring kommer till stånd och här är ett hjärt/kärlcentrum vid vårt sjukhus nyckeln till framgång och vi behöver då ditt stöd i valet till Regionfullmäktige, fd Landstinget i Stockholm. 

Staffan Norberg, Södertälje. 

Ledamot i Regionfullmäktige och Regionstyrelsen i Region Stockholm

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 juli 2022 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors