Företag i fokus:

Dålig insyn och avtal utanför LOU – Den miljö vi bygger upp skapar utrymme för korruption

Bild. Alex Ataseven , Kerimo

Lukas Kerimo (M), Ersättare tekniska nämnden i Södertälje kommun.

Tekniska nämnden fick i slutet av 2020 en rapport som visar att avtalstroheten ligger lite över 80 %. Jag och mina kollegor i Moderaterna uttryckte flera gånger önskemål om att få en mer detaljerad redovisning som förklarar dem låga siffrorna. Dessvärre verkar det här ämnet inte vara populärt i nämnden som leds av Centerpartisten Tage Gripenstam. Vi fick helt enkelt inte den informationen vi efterfrågade.

Majoriteten talar gärna om vikten av att visa hårdhandskarna mot korruption, och nu ska även anställda, 7000 personer, bakgrundskontrolleras. Att då inte kunna agera transparent är högst problematiskt.

Kan det vara så att ämnet är extra känsligt i denna nämnd som är kopplad till samhällsbyggnadskontoret?

”Kontoret hade handlat utanför lagen och slutsumman för skattebetalarna hamnade på 45 miljoner istället för 25”

Annars förstår jag inte varför det ska vara så svårt att få svar. Vi talar om ett kontor där vi nyligen hade en skandal med ett parkeringsdäck. Kontoret hade handlat utanför lagen och slutsumman för skattebetalarna hamnade på 45 miljoner istället för 25.

Kontorschefen fick naturligtvis gå, men det egentliga problemet ligger hos den politiska kravställaren. 

 LOU (Lagen om offentlig upphandling) finns till för att myndigheter ska anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Inköpsrapporten från 2020 visar att det under perioden förekom otillåten upphandling och skadestånds volymen uppgick till 41,6 miljoner kronor.  

De största köpen utanför avtal låg hos Nordea Finans för fordon och hos Peab för bygg och anläggningsentreprenader. Varför kommunen inte väljer att handla upp inom LOU, och vem som godkänner dessa beställningar, det kunde ingen på senaste sammanträdet svara på.

Varken chefer, ledamöter eller ordförande. Inte heller varför kommunen har handlat fordon via Nordea Finans senaste 30 åren när sedvanliga upphandlingsavtal ligger på fyra år. Ordförande i Tekniska nämnden efterfrågar aldrig detaljer och undviker ämnet.    

Tage Gripenstam (C), Kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden. Foto: Ellinor Colline/Södertälje kommun.

Jag har också vänt mig till Telge Inköp om rapporten med resultaten från 2021, men även där stötte jag till en början på hinder. Jag fick till svar att Telge Inköp har beslutat om att alla inte får ta del av den.

”Röd markering att rapporten inte får sprida sig utanför arbetsrummet.”

Efter många mail och samtal till både Telge inköp och samhällsbyggnadskontoret fick jag slutligen se rapporten för 2021. En rapport som stadshusets juridiska rådgivare själva anser vara en offentlig handling men samtidigt så skrivs det med röd markering att rapporten inte får sprida sig utanför arbetsrummet. 

Jag frågar mig själv varför denna inköpsrapport var så svår att få tag på och kanske presenterar sig svaret i rapporten, utifrån att vi ser en ökning av otillåtna upphandlingar jämfört med 2020.

Nu uppgår de till närmare 44 miljoner kronor. Avtalstroheten går åt fel håll och från året innan så har vi ökat i 9 av 11 inköpsområden gällande otillåtna upphandlingar för Tekniska nämnden. 

 ”Det jag lyfter handlar om en inköpsrapport, men det är också ett symtom på något annat.”

En professionell relation mellan politiker och tjänstemän är viktigt. En familjär känsla är trevligt och tonen ska vara god, men det finns behov av en rågång som ibland skapa utrymme för hårda frågor och raka svar. Det jag lyfter handlar om en inköpsrapport, men det är också ett symtom på något annat.

Jag menar att det går att agera skarpare från politiskt håll och jag är säker på att avtalstroheten går att höja. I slutändan handlar det om sund konkurrens mellan företagare och tillvaratagande av skattemedel. 

Kan vi börja med att ta avtalstroheten på allvar Tage? Kan du tänka dig att lyfta framtida rapporter, i samband med informationspunkten vid kvartalsrapporten? 

Vi måste kunna ta diskussionen ett steg vidare från att i bästa fall vara en simpel siffra på en power point-presentation?

Öppenhet motverkar fusk och Södertäljeborna har rätt till och förtjänar insyn. 

Lukas Kerimo (M)

Ersättare tekniska nämnden

Läs även: 7000 kommunanställda ska granskas – Men inte folkvalda politiker

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 augusti 2022 09:58
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors