Företag i fokus:

Så många kapitalinkomsttagare har Södertälje och Nykvarn

Södertälje kommun, Nykvarn. Montage Alex Ataseven

Foton: Alex Ataseven.

44 procent av den vuxna befolkningen i Södertälje hade kapitalinkomster under 2020 – den lägsta andelen i Stockholms län.

Detta enligt en ny statistik från SCB som Nyhetsbyrån Siren har sammanställt.

En kapitalinkomst är en inkomst som hänför sig till sparat kapital, exempelvis ränta på sparade pengar, vinst vid försäljning av värdepapper eller fastighet och utdelning på värdepapper.

Samtidigt som Södertälje har lägst andel kapitalinkomsttagare ligger Nykvarn bland de högsta kommunerna i Stockholms län med 70 procent av den vuxna befolkningen. Störst andel kapitalinkomsttagare har Danderyd där medianvärdet av inkomsterna uppgick till cirka 13 300 kronor under 2020.

I Södertälje låg medianvärdet av inkomsterna på 1415 kronor samma år och i Nykvarn var beloppet på totalt 2512 kronor.

Enligt Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, utgör kapitalavkastningen en relativ viktigare del av hushållens ekonomi idag jämfört med för några decennier sedan.

– Lågräntemiljön och börsutvecklingen kopplat till stigande tillgångsvärden har bidragit till det. Men det handlar inte om någon avgörande skillnad över tid. Löneintäkterna är fortsatt den klart viktigaste inkomstkällan, säger han till Nyhetsbyrån Siren.

Samtidigt visar SCB:s senaste data över avkastning från exempelvis aktie- och fondutdelning, sparränta och bostadsförsäljning en stark koncentration till en mindre grupp höginkomsttagare. Enligt SCB hade 10 procent av svenskarna 95 procent av kapitalintäkterna av det totala beloppet på 342 miljarder kronor under 2020.

Men Daniel Waldenström menar att det är mycket svårare att mäta förmögenhetsintäkter och pekar på att vissa typer av inkomster inte rapporteras alls.

– Det finns ett stort flöde av kapital i exempelvis fastigheter och värdepapper som inte syns förrän vid försäljningstillfällena. Ett par som sålt sin villa kan räknas som höginkomsttagare när de redovisat vinsten året därpå. Men ett år senare har de kanske noll kronor i kapitalintäkter, säger professor Daniel Waldenström till Nyhetsbyrån Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 augusti 2022 07:31
Senast uppdaterad: 8 augusti 2022 07:31

Restaurang förbjuds att använda kolgrill efter klagomål

024A8DEF-2435-46DC-9BA7-5865FCD4CAC9

Foto: Alexander Isa.

Restaurangen Cizgara förbjuds att grilla med kol. Beslutet har fattats av miljökontoret efter klagomål från ett flertal grannar, det rapporterar SVT.

Cizgara i Mariekäll, som öppnade i december 2022, fick klagomål från redan samma månad från boende. Enligt klagomålen trängde röken från kolgrillen in i deras bostäder och både utredningar och inspektioner har visat att ventilationsaggregatet som används på restaurangen har brister. Även en närliggande bostadsrättsförening har framfört klagomål.

Enhetschefen på miljökontoret, Ana Camargo Valencia, berättar för SVT om de upplevda stickande och svidande känslorna i halsen vid ett besök i restaurangen.

– Man känner röken inomhus, säger Ana Camargo Valencia till tidningen.

Enligt miljökontoret har kolgrillen fått flera möjligheter att åtgärda problemen stör grannarna, men ingen lösning har hittats. Förbudet trädde i kraft den 20 juni och överträdelse kan resultera i böter på 10 000 kronor per dag.

På ägarens begäran genomförde en extern aktör en inspektion den 29 juni och kunde konstatera att viss matoslukt. Bedömdningen var att lukten inte var särskilt stark eller påtaglig och att miljökontorets beslut om förbud mot kolgrillning var ”alltför ingripande”.

Restaurangen får fortsätta sin verksamhet, men utan att använda kolgrill.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 juli 2023 10:43
Senast uppdaterad: 5 juli 2023 14:40

Liberalerna: Vi måste skydda förskolebarn från skärmhysteri

PIXNIO-Barn-iPad-skola

Foto: Poxnio

Det är ingen nyhet att digitaliseringen i den svenska skolan har gått för långt. Forskare varnar för att skärmtiden hindrar elevernas inlärning, samtidigt som lärare vittnar om att kostnaden för skärmarna gör så att det inte finns pengar över till riktiga läroböcker. Liberalerna agerar nu i regeringsställning för att motverka konsekvenserna av den massiva digitaliseringen i skolan.

Vad som däremot gått alltför ouppmärksammat är att den skärmhysteri som tidigare främst drabbade grund- och gymnasieskolan även fått konsekvenser för de allra yngsta barnen i den svenska förskolan. Socialdemokraterna och Miljöpartiet säkerställde det genom att ändra läroplanen, så att det är obligatoriskt för förskolor att låta de små barnen använda skärmar.

Det kommer Liberalerna nu att sätta stopp för.

Liberalerna Johan Pehrson, partiledare, och gruppledaren i Södertälje, Metin Hawsho

Självklart kan digitaliseringen ha fördelar. För oss är det samtidigt lika självklart att det även kan finnas nackdelar. Så verkar särskilt vara fallet i skolan, och inte minst i förskolan. En avhandling visar exempelvis att surfplattor och appar allt mer har kommit att ersätta traditionella aktiviteter, som exempelvis bokläsning och lek, i förskolan. Det räcker inte att begränsa innehållet i surfplattorna till pedagogiska appar – samma forskare fann att barnen har svårt att ta sig till innehållet i dem.

”Barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten”

Även experter från Karolinska Institutet och Lunds universitet har tidigare konstaterat att barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten. I studier kopplas mycket skärmtid till sämre språkutveckling. Skärmtiden kan på så sätt kopplas till försämrad inlärning, försenad språkutveckling eller förvärrade koncentrationssvårigheter. 

Utifrån barnens utveckling och inlärning tyder även mycket på skärmtid är närmast motsatsen till undervisningstid – ju mer av den, desto sämre utveckling för barnet. Det är det främsta skälet till att Liberalerna nu tar flera initiativ för att freda de små barnen från digitaliseringsexperimentet i förskolan. Barn har pedagogiska behov av stimulans och ska inte kidnappas för skärmindustrins vinstjakt.

Johan Pehrson, Liberalerna
Partiledare & arbetsmarknadsminister

Metin Hawsho(L)
Gruppledare Södertälje

Läs även: DEBATT: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors