Företag i fokus:

Så många kapitalinkomsttagare har Södertälje och Nykvarn

Södertälje kommun, Nykvarn. Montage Alex Ataseven

Foton: Alex Ataseven.

44 procent av den vuxna befolkningen i Södertälje hade kapitalinkomster under 2020 – den lägsta andelen i Stockholms län.

Detta enligt en ny statistik från SCB som Nyhetsbyrån Siren har sammanställt.

En kapitalinkomst är en inkomst som hänför sig till sparat kapital, exempelvis ränta på sparade pengar, vinst vid försäljning av värdepapper eller fastighet och utdelning på värdepapper.

Samtidigt som Södertälje har lägst andel kapitalinkomsttagare ligger Nykvarn bland de högsta kommunerna i Stockholms län med 70 procent av den vuxna befolkningen. Störst andel kapitalinkomsttagare har Danderyd där medianvärdet av inkomsterna uppgick till cirka 13 300 kronor under 2020.

I Södertälje låg medianvärdet av inkomsterna på 1415 kronor samma år och i Nykvarn var beloppet på totalt 2512 kronor.

Enligt Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, utgör kapitalavkastningen en relativ viktigare del av hushållens ekonomi idag jämfört med för några decennier sedan.

– Lågräntemiljön och börsutvecklingen kopplat till stigande tillgångsvärden har bidragit till det. Men det handlar inte om någon avgörande skillnad över tid. Löneintäkterna är fortsatt den klart viktigaste inkomstkällan, säger han till Nyhetsbyrån Siren.

Samtidigt visar SCB:s senaste data över avkastning från exempelvis aktie- och fondutdelning, sparränta och bostadsförsäljning en stark koncentration till en mindre grupp höginkomsttagare. Enligt SCB hade 10 procent av svenskarna 95 procent av kapitalintäkterna av det totala beloppet på 342 miljarder kronor under 2020.

Men Daniel Waldenström menar att det är mycket svårare att mäta förmögenhetsintäkter och pekar på att vissa typer av inkomster inte rapporteras alls.

– Det finns ett stort flöde av kapital i exempelvis fastigheter och värdepapper som inte syns förrän vid försäljningstillfällena. Ett par som sålt sin villa kan räknas som höginkomsttagare när de redovisat vinsten året därpå. Men ett år senare har de kanske noll kronor i kapitalintäkter, säger professor Daniel Waldenström till Nyhetsbyrån Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 augusti 2022 07:31
Senast uppdaterad: 8 augusti 2022 07:31

Nykvarnsonen Johan Petersson medverkar i ”Bäst i test”

Tv4

Foto: TV4/Oliver Martin Henriquez

Under fredagen sändes det första avsnittet av TV4:s ’Bäst i test’. En av deltagarna är komikern och skådespelaren Johan Petersson, 54, från Nykvarn.

I 2023 kom nyheten att den populära serien ”Bäst i test” skulle byta hem från SVT till TV4. Med starten av den första säsongen på den nya kanalen blev det bekräftat att Johan Petersson, född och uppvuxen i Nykvarn, skulle vara en av deltagarna i panelen, tillsammans med Maria Lundqvist, Behrouz Badreh, Charlotta Björck och Mauri Hermundsson.

– Jag blev förvånad över att jag blev så väldigt upprörd när jag misslyckades och så väldigt glad när jag lyckades. Känslostormar de luxe, sade Johan Petersson tidigare i ett pressmeddelande.

Programledare David Sundin och Johan Petersson. Foto: TV4/Oliver Martin Henriquez

Johan Petersson är en mångsidig skådespelare och underhållare som inledde sin karriär som programledare för Disneyklubben i början av 90-talet. Han har uppträtt i teaterproduktioner, såsom ”Ståmatålmannen” på Apolloteatern, och har utvecklat sin skådespelartalang genom praktisk erfarenhet snarare än formell utbildning. Petersson har också varit programledare för TV-program som ”Hål i väggen” och ”Jag vet vad du gjorde förra lördagen” samt medverkat i TV-serier, reklamfilmer och kommenterat motorsport. Från 2011 till 2015 var även han del av ”Partaj” på Kanal 5, som vann flera utmärkelser.

Under fredagen medverkade han i det första programavsnittet av ”Bäst i test”.

”Ni ska veta att jag i alla fall gjorde mitt bästa!”, skrev han i ett inlägg på sociala medier.

Läs även: – Bäst i test-Mauri: ”Man gör bort sig inför väldigt mycket folk”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 januari 2024 15:54
Senast uppdaterad: 13 januari 2024 17:08

”Barn och äldre lever på randen till vräkning”

123

Pressbild

2023 ser ut att bli ett rekordår när det gäller vräkningar av barnfamiljer enligt data från Kronofogden presenterade av SVT. Nu uppmanar Frälsningsarmén till starkare samarbete för att motverka vräkningar.

– Senast i helgen fick vi ett ärende med en ensamstående mamma, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

Fram till november det året var 610 barn drabbade av vräkningar, en ökning från 540 barn under hela 2022. Frälsningsarmén betonar behovet av förebyggande insatser genom samarbete mellan socialtjänsten, fastighetsägare och samhällsorganisationer. Med stigande levnadskostnader ökar risken för akut hemlöshet. Efter en tidigare nedgång i antalet vräkta barn sedan 2018, har siffrorna åter börjat stiga och 2023 når de nivåer liknande de efter finanskrisen 2008.

– Vi har konstant kontakt med individer, ensamstående med barn och äldre som lever på randen till vräkning. Vi fokuserar på att arbeta vräkningsförebyggande och går in i dialog med hyresvärdar, berörda myndigheter och framför allt så stödjer vi de utsatta människorna. Senast i helgen fick vi ett ärende med en ensamstående mamma, som saknar fungerande kontakt med socialtjänsten, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

Regeringen har länge strävat efter att undvika vräkningar av barnfamiljer, med en policy som kräver socialtjänstens närvaro vid sådana vräkningar. Trots detta saknades socialtjänsten vid flera vräkningar under året.

Många upplever idag en reell rädsla för hemlöshet. En nyligen genomförd undersökning av Frälsningsarmén och Ipsos visar att 20 procent av svenska föräldrar är oroliga för att förlora sitt hem. Denna oro är särskilt uttalad bland yngre, där 16 procent känner sig oroliga.

– För att vända utvecklingen krävs samverkan mellan kommuner och hyresvärdar på lokal nivå, för att så tidigt som möjligt fånga upp barnfamiljer i riskzonen. Det bästa är om parterna kan lösa situationen innan skulden växer och utan att Kronofogden behöver kopplas in. Kommunerna behöver också samarbeta med den ideella sektorn. Mer förutsättningar skulle kunna ges till den ideella sektorn för att kunna stödja barnfamiljer innan de hamnar i en vräkningssituation, säger Per-Johan Fernström på Frälsningsarméns sociala division.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 9 mars 2024 19:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors