Företag i fokus:

Så många kapitalinkomsttagare har Södertälje och Nykvarn

Södertälje kommun, Nykvarn. Montage Alex Ataseven

Foton: Alex Ataseven.

44 procent av den vuxna befolkningen i Södertälje hade kapitalinkomster under 2020 – den lägsta andelen i Stockholms län.

Detta enligt en ny statistik från SCB som Nyhetsbyrån Siren har sammanställt.

En kapitalinkomst är en inkomst som hänför sig till sparat kapital, exempelvis ränta på sparade pengar, vinst vid försäljning av värdepapper eller fastighet och utdelning på värdepapper.

Samtidigt som Södertälje har lägst andel kapitalinkomsttagare ligger Nykvarn bland de högsta kommunerna i Stockholms län med 70 procent av den vuxna befolkningen. Störst andel kapitalinkomsttagare har Danderyd där medianvärdet av inkomsterna uppgick till cirka 13 300 kronor under 2020.

I Södertälje låg medianvärdet av inkomsterna på 1415 kronor samma år och i Nykvarn var beloppet på totalt 2512 kronor.

Enligt Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, utgör kapitalavkastningen en relativ viktigare del av hushållens ekonomi idag jämfört med för några decennier sedan.

– Lågräntemiljön och börsutvecklingen kopplat till stigande tillgångsvärden har bidragit till det. Men det handlar inte om någon avgörande skillnad över tid. Löneintäkterna är fortsatt den klart viktigaste inkomstkällan, säger han till Nyhetsbyrån Siren.

Samtidigt visar SCB:s senaste data över avkastning från exempelvis aktie- och fondutdelning, sparränta och bostadsförsäljning en stark koncentration till en mindre grupp höginkomsttagare. Enligt SCB hade 10 procent av svenskarna 95 procent av kapitalintäkterna av det totala beloppet på 342 miljarder kronor under 2020.

Men Daniel Waldenström menar att det är mycket svårare att mäta förmögenhetsintäkter och pekar på att vissa typer av inkomster inte rapporteras alls.

– Det finns ett stort flöde av kapital i exempelvis fastigheter och värdepapper som inte syns förrän vid försäljningstillfällena. Ett par som sålt sin villa kan räknas som höginkomsttagare när de redovisat vinsten året därpå. Men ett år senare har de kanske noll kronor i kapitalintäkter, säger professor Daniel Waldenström till Nyhetsbyrån Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 augusti 2022 07:31
Senast uppdaterad: 8 augusti 2022 07:31

DEBATT: Var ska de äldre i Södertälje bo i framtiden?

Anna-Bergendahl

Anna Bergendal, expert, äldreomsorg, Vårdföretagarna. Foto: Pexels/Pressbild

Vårdföretagarna presenterade nyligen en prognos som visar att 28 000 platser på äldreboenden behöver tillkomma till år 2032 över hela landet. Det motsvarar omkring 460 boenden under perioden – en byggtakt vi inte är i närheten av idag. Det är alarmerande siffror som kräver omedelbar handling. Det är inte frågan om att krisen inträffar år 2032. Krisen är här och nu. Det byggs helt enkelt inte tillräckligt med äldreboenden.

Redan idag upplever många sköra äldre och deras anhöriga att det är svårt att få plats på ett äldreboende. Detta skapar en enorm oro. Att hänvisas till en osäker kö när kroppen inte längre orkar är ett svek mot det samhällskontrakt som vi har i Sverige. Har man jobbat och betalat skatt hela sitt liv ska det finnas omsorg när man behöver den. Lika självklart som det är för vartenda barn att garanteras skolgång i det här landet och att få välja sin skola, eller för oss vuxna att vända oss till och välja vårdcentral när vi är sjuka. Lika självklart ska de äldre garanteras omsorg på äldreboende och rätten att välja var man vill bo.

Södertälje är en av de kommuner som i Boverkets enkät uppger att de redan idag har brist på äldreboenden. Och vad värre är tycks man inte kunna tillgodose behoven varken på två eller fem års sikt. Det är naturligtvis helt ohållbart. Många frågar sig säkert om politikerna har en plan för att bygga bort bristen? Det svaret måste politikerna kunna ge.

”Där äldres behov och önskemål får styra utvecklingen blir utfallet oftast väldigt positivt”

Alla goda krafter behöver nu samverka för att få i gång byggandet. Det går att undvika en framtida boendekris för de äldre. Våra medlemsföretag verkar över hela landet för att tillgodose behoven. Vi kan dessutom konstatera att kommuner som öppnat upp för privata utförare mer sällan har brist, särskilt i LOV-kommuner där äldre garanteras valfrihet. Där äldres behov och önskemål får styra utvecklingen blir utfallet oftast väldigt positivt.

Våra medlemmar är redo att bidra med sin kompetens och erfarenhet av att bygga och driva äldreboenden. För skattebetalarna är det ofta en bra affär. Våra undersökningar visar att privata aktörer är ett kostnadseffektivt alternativ för kommunen samtidigt som kvaliteten på omsorgen är hög. När fristående utförare anlitas besparas också kommunen mycket arbete, men framför allt den stora investering ett bygge innebär.

Att det ska finnas tillräckligt med platser på framtidens äldreboenden och att de äldre ska kunna välja sitt äldreboende borde vara en självklarhet. Men då måste ansvariga politiker agera. Enligt SCB:s prognos ökar antalet äldre över 80 år från dagens cirka 4 500 till 5 700 år 2032. Hur ser byggplanerna ut för de styrande politikerna i Södertälje? Vilket svar har ni till de oroliga äldre och deras anhöriga? Det är många Södertäljebor som väntar på ett svar.

Anna Bergendal,
expert, äldreomsorg, Vårdföretagarna

Läs även: Planerna på nytt äldreboende i Lina pausas

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Företag i Nykvarn riskerar stora böter

Byggarbetsplats lyftkran

Arkivbild

Ett bolag står inför kritik och rättsliga konsekvenser efter att ha misskött situationen när en anställd skadades allvarligt i en arbetsplatsolycka. Den anställde, som tvingades säga upp sig på grund av bolagets brister i arbetsanpassning och rehabilitering, krävs skadeståndestånd.

Den anställde, som började arbeta hos bolaget i Nykvarn 2019, drabbades av en allvarlig arbetsplatsolycka i maj 2022. Han skadade sig svårt under bilningsarbete utan adekvat utbildning eller utrustning. Bolaget anmälde inte olyckan korrekt och brast därmed i sitt rehabiliteringsansvar enligt arbetsmiljölagen och socialförsäkringsbalken.

Efter olyckan upprättade inte bolaget en plan för återgång till arbete eller undersökte möjligheten till anpassat arbete, vilket förvärrade den anställdes situation enligt facket Byggnad som stämmer bolaget.

Enligt facket utsatte bolaget även den anställde för kränkande meddelanden och påstod felaktigt att han var skyldig bolaget pengar. Enligt utredningen som genomfördes under hösten 2022 upptäcktes ett flertal hotfulla sms som bolaget skickat till den anställde. Där framgick det meddelande om att ”skulden ökar, att det ska betalas ränta och att några personer ska komma förbi och hämta pengarna.”

En stämningsansökan upprättades mot bolaget vid Arbetsdomstolen.

Bland annat krävs bolaget, med säte i Nykvarn, att betala cirka 42 000 kronor för utebliven lön, men också betydande skadestånd. Bolaget krävs även att betala den tidigare anställde 50 000 kr för brott mot lagen om anställningsskydd, 50 000 kronor för kollektivavtalsbrott, samt att bolaget ska betala förbundet 100 000 kronor i skadestånd för brott mot kollektivavtalet.

Rättelse:
Arbetsdomstolen har inte dömt bolaget, vilket det tidigare framgått. Enligt bolaget själva kommer kravet att överklagas.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 december 2023 09:00
Senast uppdaterad: 29 december 2023 17:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors