Företag i fokus:

Så många kapitalinkomsttagare har Södertälje och Nykvarn

Södertälje kommun, Nykvarn. Montage Alex Ataseven

Foton: Alex Ataseven.

44 procent av den vuxna befolkningen i Södertälje hade kapitalinkomster under 2020 – den lägsta andelen i Stockholms län.

Detta enligt en ny statistik från SCB som Nyhetsbyrån Siren har sammanställt.

En kapitalinkomst är en inkomst som hänför sig till sparat kapital, exempelvis ränta på sparade pengar, vinst vid försäljning av värdepapper eller fastighet och utdelning på värdepapper.

Samtidigt som Södertälje har lägst andel kapitalinkomsttagare ligger Nykvarn bland de högsta kommunerna i Stockholms län med 70 procent av den vuxna befolkningen. Störst andel kapitalinkomsttagare har Danderyd där medianvärdet av inkomsterna uppgick till cirka 13 300 kronor under 2020.

I Södertälje låg medianvärdet av inkomsterna på 1415 kronor samma år och i Nykvarn var beloppet på totalt 2512 kronor.

Enligt Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, utgör kapitalavkastningen en relativ viktigare del av hushållens ekonomi idag jämfört med för några decennier sedan.

– Lågräntemiljön och börsutvecklingen kopplat till stigande tillgångsvärden har bidragit till det. Men det handlar inte om någon avgörande skillnad över tid. Löneintäkterna är fortsatt den klart viktigaste inkomstkällan, säger han till Nyhetsbyrån Siren.

Samtidigt visar SCB:s senaste data över avkastning från exempelvis aktie- och fondutdelning, sparränta och bostadsförsäljning en stark koncentration till en mindre grupp höginkomsttagare. Enligt SCB hade 10 procent av svenskarna 95 procent av kapitalintäkterna av det totala beloppet på 342 miljarder kronor under 2020.

Men Daniel Waldenström menar att det är mycket svårare att mäta förmögenhetsintäkter och pekar på att vissa typer av inkomster inte rapporteras alls.

– Det finns ett stort flöde av kapital i exempelvis fastigheter och värdepapper som inte syns förrän vid försäljningstillfällena. Ett par som sålt sin villa kan räknas som höginkomsttagare när de redovisat vinsten året därpå. Men ett år senare har de kanske noll kronor i kapitalintäkter, säger professor Daniel Waldenström till Nyhetsbyrån Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 augusti 2022 07:31
Senast uppdaterad: 8 augusti 2022 07:31

Informera våra unga om riskerna med ”boffning”

PM Lustgas

Bild: Tullverket

I Stockholm säljs lustgas öppet utanför nöjesställen. Och i Luleå dog tragiskt en 14-åring på en skola efter att ha boffat drivgas från torrschampo. Denna oroande utveckling måste vändas med en informationskampanj om riskerna riktad mot Södertäljes barn och unga.

Sniffning innebär inandning av olika former av lösningsmedelsångor, vanligtvis från lim, medan boffning är inhalering lustgas och drivgaser i sprayer. Både ångor och gaser kan ge upphov till rus på grund av att hjärnans signalsystem stimuleras. När ångan/gasen når lungorna tas den snabbt upp i blodet, vilket ger syrebrist i hjärnan och ruskänsla. En kraftig dos vid ett enstaka tillfälle kan leda till döden – ”sudden sniffing death”.

Fältassistenterna på Södermalm i Stockholm har konstaterat att försäljningen av lustgas utanför krogar och nattklubbar och i parker har ökat explosionsartat. En del av kundkretsen är ungdomar mellan 14 och 17 år. Lustgas köps i patroner avsedda för gräddsifoner. Inhalering sker antingen genom sifonen eller gasfyllda ballonger. Patronerna är lagliga och finns till försäljning både på nätet och i fysiska butiker.

”Säljs helt öppet och lagligt”

I vår nåddes vi också av ett tragiskt dödsfall på en skoltoalett i Luleå. En 14-årig elev hade boffat och i det aktuella fallet andats in drivgas från en behållare med torrschampo, som också säljs helt öppet och lagligt.

Denna utveckling stämmer till eftertanke. Dels behöver stödet och hjälpen till ungdomar med som mår psykiskt dåligt förbättras, dels måste kommunen dra igång en informationskampanj om det livsfarliga med att sniffa/boffa för att nå berusning riktad mot våra elever i skolan och besökare på fritidsgårdarna.

Vi kan inte stillatigande bevittna nya tragedier. Vi måste bekämpa den här mycket oroande trenden så att den inte får fäste bland Södertäljes barn och unga.

Fadi Abdalahad (KD).
Ledamot, utbildningsnämnden

Tony Garabet (KD)
Ledamot, kultur- och fritidsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 13 juni 2023 11:47

Europas första syriska-ortodoxa kyrka firade 40 år

4C862F4C-0063-454B-9BF5-3575719057E0

Foto: S:t Afrem

I helgen firade S:t Afrem-kyrkan i Geneta sitt 40-årsjubileum. Kyrkan är den första Syrisk-ortodoxa kyrkan i Europa och jubileet firades med en härlig tillställning för barn i alla åldrar på lördagen.

Under dagen anordnades olika aktiviteter såsom korvgrillning, hoppborgar, tivoliattraktioner, fotbolls- och basketrink, hinderbana, ansiktsmålning, dansuppvisningar och utdelning av glass och popcorn. Dessutom fanns polis, ambulans och räddningstjänst på plats för att svara på frågor och delta i evenemanget.

Senare på kvällen hölls även en tillställning i kyrkans lokal där präster, kyrkoföreningar från Södertälje och Stockholm samt nuvarande och tidigare styrelsemedlemmar välkomnades.

Birgitta Kaya, ordförande S:t Afrems syrisk-ortodoxa kyrka och Hobil Varli Foto: S:t Afrem

S:t Afrem kyrkan i Södertälje, namngiven efter den Helige Afrem, är en syrisk-ortodox och apostolisk kristen kyrka med en betydande plats inom den syrisk-ortodoxa kyrkans teologiska och andliga arv. Kyrkans historia började på 1960-talet när en grupp syrisk-ortodoxa kristna immigrerade till Södertälje från olika länder i det forna mesopotamien, såsom Turkiet (Turabdin), Syrien, Libanon och Irak.

Med den ökande vågen av syrisk-ortodoxa kristna immigranter till Sverige växte även behovet av en egen kyrka som kunde rymma de troende i Södertälje. År 1981 ansökte man om bygglov hos Södertälje kommun för att uppföra den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Europa.

Två år senare, 1983, stod S:t Afrem klar och redo att ta emot sin församling. Detta markerade invigningen av den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige. Invigningsceremonin leddes av kyrkans överhuvud, Patriarken Ignatios Zakka I Iwas och biskop Afrem Abodi genomförde ceremonin.

För 40 år sedan var detta en betydelsefull händelse i det kristna folkets andliga historia som följdes av människor i Sverige, men också från länder. Sedan dess har S:t Afrem Kyrkan genomgått renoveringar och ombyggnationer för att möta behoven hos församlingsmedlemmarna.

År 2003, efter en omfattande renovering, tilldelades den nyrenoverade S:t Afrem Kyrkan utmärkelsen ”Årets byggnad” i Södertälje kommun.

Foto: S:t Afrem

Foto: S:t Afrem

Foto: S:t Afrem

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 juni 2023 18:05
Senast uppdaterad: 12 juni 2023 18:05

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors