Företag i fokus:

Så många kapitalinkomsttagare har Södertälje och Nykvarn

Södertälje kommun, Nykvarn. Montage Alex Ataseven

Foton: Alex Ataseven.

44 procent av den vuxna befolkningen i Södertälje hade kapitalinkomster under 2020 – den lägsta andelen i Stockholms län.

Detta enligt en ny statistik från SCB som Nyhetsbyrån Siren har sammanställt.

En kapitalinkomst är en inkomst som hänför sig till sparat kapital, exempelvis ränta på sparade pengar, vinst vid försäljning av värdepapper eller fastighet och utdelning på värdepapper.

Samtidigt som Södertälje har lägst andel kapitalinkomsttagare ligger Nykvarn bland de högsta kommunerna i Stockholms län med 70 procent av den vuxna befolkningen. Störst andel kapitalinkomsttagare har Danderyd där medianvärdet av inkomsterna uppgick till cirka 13 300 kronor under 2020.

I Södertälje låg medianvärdet av inkomsterna på 1415 kronor samma år och i Nykvarn var beloppet på totalt 2512 kronor.

Enligt Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, utgör kapitalavkastningen en relativ viktigare del av hushållens ekonomi idag jämfört med för några decennier sedan.

– Lågräntemiljön och börsutvecklingen kopplat till stigande tillgångsvärden har bidragit till det. Men det handlar inte om någon avgörande skillnad över tid. Löneintäkterna är fortsatt den klart viktigaste inkomstkällan, säger han till Nyhetsbyrån Siren.

Samtidigt visar SCB:s senaste data över avkastning från exempelvis aktie- och fondutdelning, sparränta och bostadsförsäljning en stark koncentration till en mindre grupp höginkomsttagare. Enligt SCB hade 10 procent av svenskarna 95 procent av kapitalintäkterna av det totala beloppet på 342 miljarder kronor under 2020.

Men Daniel Waldenström menar att det är mycket svårare att mäta förmögenhetsintäkter och pekar på att vissa typer av inkomster inte rapporteras alls.

– Det finns ett stort flöde av kapital i exempelvis fastigheter och värdepapper som inte syns förrän vid försäljningstillfällena. Ett par som sålt sin villa kan räknas som höginkomsttagare när de redovisat vinsten året därpå. Men ett år senare har de kanske noll kronor i kapitalintäkter, säger professor Daniel Waldenström till Nyhetsbyrån Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 augusti 2022 07:31
Senast uppdaterad: 8 augusti 2022 07:31

Behöriga lärare ökar i Södertälje – Högsta på åtta år

skola elever lärare pexels

Bild: Pexels

Lärarbehörigheten i Södertälje kommun har ökat till den högsta nivån på över åtta år, det rapportera Skolverket.

– Det är positivt att behörigheten i Södertälje ökar, men läget i landet är samtidigt allvarligt. Lärarbristen får förödande konsekvenser för kvaliteten på svensk skola och drabbar såväl de befintliga lärarna som eleverna, säger Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Enligt ny statistik från Skolverket som Sveriges Lärare har analyserat för alla kommuner och län redovisas positivt resultat. I oktober 2022 hade 68 procent av lärarna i grundskolan i Södertälje kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med året innan och den högsta nivån sedan 2014.

Trots att lärarbehörigheten i hela landet ligger på 70,8 procent, något lägre än året innan, går Södertälje emot trenden. Av de sammanlagt 719 heltidstjänsterna i grundskolan i Södertälje kommun hade 489 lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

(Annonslänk)

Lärarbehörigheten i Södertälje är nära genomsnittet jämfört med andra kommuner i landet och rankas som nummer 164 av 290 kommuner. Sveriges Lärare har sammanställt rapporter för alla kommuner i landet, som innehåller en analys över utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun samt en sammanställning över alla skolor. Samtidigt sjunker lärarbehörigheten i minst en procentenhet i elva av 26 kommuner i Stockholms län.

– Läraryrket måste bli mer attraktivt och det sker genom rejäla satsningar på lön och arbetsmiljö. För att fler ska vilja bli lärare och stanna i yrket måste lärarnas höga arbetsbelastning tas på allvar. Svenska skolor skriker efter lärare, det finns ingen tid att förlora, säger Åstrand

– Det är rent ut sagt sorgligt att skillnaderna över landet är så stora. Allt fler kommuner skär ned på skolan vilket riskerar att öka på skillnaderna. För att få en likvärdig skola måste staten ta ett huvudansvar för både finansiering och lärarförsörjningen, avslutar Johanna Jaara Johanna Jaara Åstrand

Läs även – Framgångar för rektorn Lena Youssef – ”Visade bara vägen”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2023 22:38

Garabet (KD): Planera för ”Ungdomens hus” i nya Luna

Garabet

Pressbilder: Kristdemokraterna / Telge

Det finns ett behov av mötesplatser för ungdomar i centrala Södertälje. Vi vet av erfarenhet att drogfri fritidssysselsättning för unga upp till 20 år har stor betydelse för att motverka missbruk och kriminalitet.

Kristdemokraterna välkomnar den nya fritidsgården i Bårsta, som ska ersätta den nedlagda i Geneta och den uttjänta i Rösberga. Mitt emellan två stadsdelar byggs Sveriges kanske modernaste anläggning, som genomsyras av nytänkande och med de ungas behov för ögonen. Men något liknande behövs även i stadskärnan.

Nu planeras det nya Luna, som likt Fågel Fenix ska resa sig ur de mögelskadade huskropparna. KD ser gärna att kvarteret präglas av flexibilitet, där byggnaderna har olika funktioner under dygnet. Vi uppskattar trivsamma smågator, en mix av boende och arbete, att åldersstrukturen främjas av insprängda seniorbostäder och att kulturen får möjlighet att blomstra med bibliotek och biograf. Framför allt tilltalas vi av tanken på en ny gymnasieskola, som vi föreslår byter skepnad till ett ungdomens hus på eftermiddagar, kvällar och helger.

Den nya träffpunkten bör ha en tydlig inriktning på skapande verksamhet, alltifrån bild och form, textilslöjd, skrivande och dans till film och IT – gärna tillsammans med föreningar och civilsamhället. Naturligtvis ska det även finnas utrymme för traditionella aktiviteter, som att spela pingis och biljard, göra läxor, fika eller bara hänga med kompisarna.

Vårt förslag om en fritidsgård med ”extra allt” fyller ett eftersatt behov och kan berika stadsdelen. Genom att samlokalisera ett ungdomens hus med en ny gymnasieskola – utbildning på dagtid och fritidsaktiviteter på kvällstid – får vi dessutom både verksamhetsmässiga och ekonomiska vinster.

Tony Garabet (KD). Ledamot, kultur- och fritidsnämnden

Läs även: – Nu är det klart – Lunakvarteret får nytt liv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2023 04:00
Senast uppdaterad: 27 april 2023 12:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors