Företag i fokus:

SD: Är sakpolitik inte viktigare än godhetsignalering

Montage Alex Ataseven

Kristdemokraternas, David Winerdahl och SDs  Andreas Birgersson. Foto: Södertälje kommun/ Shamash Oyal.

Efter valet 2018 stod det klart att det fanns en chans till maktskifte i Södertälje. Dåvarande Alliansen bestående av M, KD, C och L kunde med stöd av SD och RP ta makten i Södertälje.

Då valde Centern och Kristdemokraterna att hellre samarbeta med Socialdemokraterna och Miljöpartiet än att få passivt stöd av Sverigedemokraterna.

De valde att godhetssignalera hellre än att få igenom sin egen politik. Efter detta val har väljarna varit ännu tydligare i sin vilja att få bort Socialdemokraterna från makten, både i riksdagen och i Södertälje. För nu behövs inte längre Centern för att få maktskifte, men Kristdemokraterna behövs.

En tolkning skulle vara att KD ökade lokalt för att på riksnivå är just nu M, KD och SD samarbete naturligt. Lokalt har det varit annorlunda. Men hur många av väljarna hade insikt i det?

KD i Södertälje gick framåt i valet med löften om mer trygghet, en bättre skola och värdigare äldreomsorg. I ett maktskifte med stöd av SD och RP skulle de kunna få igenom nästan alla sina förslag som de gått till val på. Kan de verkligen få igenom lika mycket eller ens en bråkdel i ett samarbete med Vänsterpartiet, där Socialdemokraterna och Miljöpartiet ingår?

Ett styre med en tydlig socialistisk och postmarxistisk inriktning? Är det verkligen det som väljarna röstade för när de röstade på Kristdemokraterna i Södertälje?

”Är det kanske så att David Winerdal inte tror på KD:s politik längre?”

Det är svårt att se David Winerdals ord som något annat än godhetssignalerande, sådant Annie Lööf har hållit på med nu i 4 år. Som hon också straffades för nu i valet om man ser till deras valresultat. Är det kanske så att David Winerdal inte tror på KD:s politik längre?

Styrande majoritet i Södertälje, MP, S, C, KD. Foto: Södertälje kommun.

Ser han hellre att vänsterpolitik fortsätter dominera Södertälje? Samma politik som har lett till den enorma segregation och gängvåld och kriminalitet som vi ser runt om kring oss i Sverige och i synnerhet Södertälje. Det var till exempel två skjutningar och en skadad, dagar innan valet.

För Sverigedemokraternas del anser vi inte att Socialdemokraterna är förmögna att lösa de problem de har orsakat i Södertälje, än mindre Vänsterpartiet. Vi tror inte heller att det är det väljarna vill. Socialdemokraterna och nästan alla partierna i det nuvarande styret förlorade mandat i valet.

”Väljarna har gett mandat för ett maktskifte.”

För oss är det sakpolitiken som har prioritet, inte vilka vi samarbetar med. Vi ser att väljarna har gett mandat för ett maktskifte. Vi är inställda på att stödja ett sådant. Nej det kommer inte vara helt passivt som vi kunde tänka oss i valet 2018. Vi vill ha inflytande och få igenom delar av vår politik. Vilket är naturligt för att stödja andra i att styra en kommun eller ett land.

För oss handlar det om vad våra väljare förväntar sig av oss. Vi vill se till att det mandat vi fick av våra väljare används på bästa sätt enligt vad de skulle vilja. Det anser vi vara vår uppgift som förtroendevalda politiker.

Andreas Birgersson (SD)
Gruppledare

Läs även: Stor kritik mot KD efter beskedet – ”Det här är ett svek”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 september 2022 21:27
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors