Företag i fokus:

Alexander Berg firar 20 år på Pressbyrån

Alex Ataseven (1)

Foto: Alexander Isa.

Han har arbetat på samma plats i två decennier och tar dagligen hand om tusentals kunder. I år har det gått 20 år sedan Alexander Berg började arbeta som butikschef på Pressbyrån på centralstationen i Södertälje.

– Jag kan arbeta i 20 år till, säger han glatt till Telgenytt.

Alexander Berg började sin karriär som vikarie på Pressbyrån i Stockholm i januari 1996. Det var hans mormor som tipsade honom om att söka tjänsten. Sex år senare, år 2002, fick han tjänsten som butikschef på Pressbyrån vid Södertälje Central, och 20 år senare står han fortfarande kvar på samma plats.

Alexanders härliga morgonhumör på Pressbyrån är ett uppskattat inslag innan avfärd med pendeln.
Foto: Alexander Isa.

Två år senare, 2004, kom nästa möjlighet då Alexander Berg fick chansen att vara sin egen chef, en möjlighet han tog tillvara på.

– År 2004 blev Pressbyrån en franchise och då fick jag driva butiken själv. Jag gick från att vara butikschef till franchisetagare, säger han.

Idag finns det cirka 300 Pressbyråer runt om i Sverige, och de tillhör koncernen Reitan Convenience Sweden AB, som även äger 7-Eleven och Shell.

Har du någon gång under dessa tjugo år på Pressbyrån funderat på att arbeta med något annat?

– Tanken har slagit mig, men det är svårt att veta vad man annars skulle göra. Jag gillar att träffa nya människor och jag trivs med det jag gör. Jag har jobbat här i tjugo år och kan jobba i tjugo år till, säger Alexander Berg.

Två decennier har passerat sedan starten, men när Alexander blickar tillbaka ser han glädjen i att ha ett arbete där han får träffa många människor.

– Ingen dag är den andra lik. Ibland händer det roliga saker, men ibland kan det även uppstå tråkiga händelser. Men det är alltid något som händer, säger han.

Alexander Berg firar 20 år på Pressbyrån i Södertälje.
Foto: Nicole Barsoum.

Men goda minnen finns det gott om.

Ett av de bästa under dessa 20 år är när hans Pressbyrå i Södertälje vann det prestigefulla priset ”Årets Pressbyrån” 2013 och utsågs därmed till Sveriges bästa butik.

Ett sämre minne han delar med sig av är tiden under pandemin när de endast fick ha ett maxantal på åtta kunder åt gången i butiken.

– Det var svårt att få folk att hålla sig till det, säger Alexander. 

Vad är den största skillnaden idag jämfört med tjugo år sedan?

– Att fler personer nu vet vem jag är. Det kan hända när man är ute och handlar att folk känner igen en, vilket kan vara kul, avslutar Alexander Berg.

Text: Nicole Barsoum.

Foto: Alexander Isa.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 september 2022 13:11
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:23

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors