Företag i fokus:

Hon kritiserar Riksbankens räntebesked – ”Oroande”

3395ff9c-c827-4875-a612-3d155add328f

Laura Hartman, LO:s chefsekonom. Foto: Fredrik Sandin Carlson

I tisdags chockhöjdes styrräntan med 1 procent och blir den största höjningen som Riksbanken gjort sedan 1993.

Nu får den kraftiga höjningen kritik av chefsekonomen Laura Hartman på Landsorganisationen, LO, som anser att det är ett olyckligt beslut.

– En hög inflation är ett reellt bekymmer för alla, särskilt för hushåll med små marginaler. Därför är det förstås viktigt med motåtgärder. Men risken är att räntevapnet skadar ekonomin och ökar arbetslösheten mer än den hjälper mot inflationen, säger Laura Hartman.

Styrräntan höjdes med 1 procent, från 0,75 till 1,75 procent, för att hejda den stigande inflationen som i augusti låg på 9 procent. Enligt Riksbanken är den alldeles för hög och anses urholka hushållens köpkraft och gör det svårare för både företag och hushåll att planera sin ekonomi.

Stefan Ingves, Sveriges riksbankschef, . Foto: Creative Commons.

Hartman därmot anser att Riksbankens räntepolitik är ett ineffektivt vapen som har potentiellt mycket skadliga effekter på svensk ekonomi och arbetslöshet.

– Vad som däremot skulle ha en mer kännbar effekt på inflation är mer direkta åtgärder mot de höga energipriserna. Därför behövs andra, mer direkta och snabba åtgärder mot de höga energipriserna. Annars riskeras omställningen mot ökad elektrifiering som näringslivet anammat. Vi börjar redan se oroande tecken på fler varsel, säger Laura Hartman på paraplyorganisation LO.

Riksbankens mål är att att den långsiktigt inflationen ska ligga på 2 procent. I augusti föregående månad låg den på 9 procent.

Läs även: – Styrräntan chockhöjs – Nu väntas bolånen stiga

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 september 2022 15:37
Senast uppdaterad: 25 september 2022 15:38

Nu blir elen dyrare – högsta priset på över åtta månader

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, stiger i morgon till 1,53 kronor per kWh. Det är det högst dagspriset sedan i mars.

Dygnspriset på el är på onsdag, den 29 november, 1,53 kronor i elområde 3 på den nordiska elbörsen Nordpool. Inte sedan den 6 mars har dygnspriset varit lika högt. Jämfört med i dag stiger elpriset med 0,21 kronor per kilowattimme.

Hushåll och företag i Nykvarn och Södertälje med timdebiterade avtal betalar som mest 2,86 kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18 samt 18 och 19 då timpriset är som högst.

Räknar man in energiskatt och moms landar priset på 4,07 kronor per kilowattimme under den dyraste timmen. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som högst, kostar omkring 8 kronor för den som har ett elavtal med timpris (under den billigaste timmen mellan klockan tre och fyra skulle motsvarande dammsugning kosta cirka 2 kronor).

Elpriserna har stigit under de senaste två åren. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,22 kronor per kilowattimme och nådde aldrig högre än 2,05 kronor någon enskild timme.

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 0,78 kronor per kilowattimme, alltså ungefär fyra gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 1,21 kronor per kilowattimme.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 15:05
Senast uppdaterad: 28 november 2023 15:05

Stor andel elever i Nykvarn och Södertälje saknar gymnasieexamen

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

En ny statistik från Skolverket visar att 46 procent av eleverna i Södertälje kommun inte uppnår gymnasieexamen inom tre år, vilket är en av de högsta siffrorna i landet.

– Den svenska skolan ger inte eleverna en likvärdig möjlighet och förlorade år är svåra att ta igen, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

En genomgång av Sveriges Lärare baserad på färsk statistik från Skolverket avslöjar oroande siffror för gymnasieutbildningen i Södertälje. Här når nästan hälften av eleverna, 46 procent, inte gymnasieexamen inom tre år. Detta placerar Södertälje bland de kommuner i Sverige med högst andel elever som inte klarar gymnasiet inom den förväntade tiden.

– Sveriges 290 kommuner och cirka tusen privata utförare klarar inte av att upprätthålla en nationellt likvärdig skola. Skolan är i akut behov av resurser och på sikt måste staten ta över finansieringen av skolan, så att alla elever kan få samma möjlighet att lyckas, säger Åsa Fahlén.

Nationellt sett ligger genomsnittet på 29 procent elever som saknar gymnasieexamen efter tre år, men i Södertälje och flera andra kommuner i länet, såsom Nykvarn, Järfälla och Tyresö, är siffran betydligt högre. Det finns dock kommuner som Täby, där endast 11 procent av eleverna inte når examen inom tre år, vilket belyser de markanta skillnaderna i utbildningsresultat över hela landet.

Kommun för kommun – här är det flest som inte når examen i Stockholms län

  • Nykvarn 64 %
  • Järfälla 62 %
  • Tyresö 61 %
  • Nynäshamn 55 %
  • Salem 54 %
  • Upplands Väsby 54 %
  • Södertälje 46 %
  • Vallentuna 45 %
  • Norrtälje 42 %
  • Haninge 41 %
  • Upplands-Bro 39 %
  • Huddinge 33 %
  • Österåker 32 %
  • Solna 30 %
  • Sigtuna 30 %
  • Stockholm 27 %
  • Sundbyberg 25 %
  • Botkyrka 25 %
  • Sollentuna 20 %
  • Lidingö 19 %
  • Danderyd 17 %
  • Nacka 16 %
  • Värmdö 15 %
  • Täby 11 %

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 12:03
Senast uppdaterad: 28 november 2023 12:23

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors