Företag i fokus:

Färre Södertäljeelever behöriga till gymnasiet – Här är betygen

Täljegymnasiet

Foto: Alex Ataseven.

Av niondeklassarna i Södertälje som gick ut i våras var det en lägre andel som uppnådde behörighet till gymnasiets yrkesprogram, jämfört med de som gick ut 2022. Det visar Skolverket statistik som presenterades i dag. 

82 procent av eleverna som gick ut nian i Södertälje i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2021. Högst andel niondeklassare som var behöriga till gymnasiet i Stockholms län i våras fanns i Danderyds kommun (98 procent). Lägst var andelen i Upplands Väsby (82 procent). 

Andelen behöriga minskade både bland flickor och pojkar och var ungefär lika hög i båda grupperna.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Södertälje kommun var 81 procent av de som gick ut nian behöriga till estetiskt program, meda78 procent var behöriga till ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program samtidigt som 77 procent hade behörighet för naturvetenskapligt och tekniskt program. 

68 procent av niondeklassarna i Södertälje nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Läsåret innan var motsvarande siffra 73 procent. 

1 223 elever i 26 skolor

I Södertälje finns 26 skolor där totalt 1 223 elever som gick ut nian i våras. 13 av dem drivs i kommunal regi (856 elever), medan 13 är friskolor (367 elever). Andelen elever med behörighet till gymnasiets yrkesprogram är högre bland eleverna i friskolorna (85 jämfört med 81 procent). 

Det här är ett mönster som återfinns i riket som helhet också. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Slutbetyg per skola i Södertälje kommun 2022

SkolaAndel behöriga till yrkesprogram, föregående år i parentesGenomsnittligt meritvärdeTyp
Blombackaskolan79 % (84 %)205,7Kommunal
Brunnsängskolan88 % (87 %)226,1Kommunal
Eneskolan86 % (89 %)228,8Kommunal
Hovsjöskolan87 % (67 %)212,1Kommunal
Hölöskolan80 % (~100 %)210,1Kommunal
Igelsta grundskola54 % (68 %)173,2Kommunal
Innovitaskolan Södertälje87 % (–)238,5Enskild
Internationella Engelska Skolan Södertälje88 % (95 %)262,9Enskild
Järna friskola~100 % (~100 %)275,0Enskild
Lilla Parkskolan.. (–)..Enskild
Lina grundskola86 % (66 %)227,6Kommunal
Magelungens grundskola Södertälje.. (..)..Enskild
Mariaskolan100 % (100 %)265,3Enskild
Mariekällskolan92 % (80 %)219,2Kommunal
Mikaelgården Läkeped. Institut.. (..)..Enskild
Mora Parks skola.. (..)..Enskild
Nyckelskolan82 % (100 %)243,7Enskild
Pershagenskolan79 % (84 %)228,8Kommunal
Ronnaskolan61 % (61 %)189,8Kommunal
Rosenborgskolan92 % (89 %)242,7Kommunal
Soldalaskolan85 % (90 %)234,0Kommunal
Solvikskolan.. (~100 %)..Enskild
Södertälje friskola74 % (~100 %)225,9Enskild
Vittra Östertälje89 % (100 %)232,7Enskild
Wasaskolan75 % (76 %)202,5Kommunal
Örjanskolan grund~100 % (100 %)243,9Enskild

~100 innebär att 1-4 elever inte klarade behörigheten. Två prickar (..) innebär att det rör sig om färre än tio elever och uppgiften maskeras. En prick (.) betyder att uppgift saknas. Källa: Skolverket

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 oktober 2022 04:00
Senast uppdaterad: 26 augusti 2023 13:09

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors