Företag i fokus:

Demokratin född 24 maj 1919 – död 17 oktober 2022

2022_01_Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet.

Ska valvinster kunna köpas?

Hur påverkas tron på demokratin när valvinster köps? Hur påverkas synen och förtroendet för oss politiker när valutgången inte respekteras?

Måndagen 17e oktober 2022 är en historisk dag, det var dagen då S, C och MP skulle acceptera sin valförlust och ett nytt empatiskt och lyssnande styre skulle ta över kommunledningen.

M, SD, KD, RP och L hade suttit i veckor och planerat hur vi skulle bli den goda kraft som Södertälje verkligen nu behöver. Vi skulle införa ett styre som faktiskt lyssnade på medborgarna, medarbetarna och oppositionen, vi skulle bevilja bra förslag som lades fram oavsett vem eller vilket parti som tog fram dem.

Vi går in i en lågkonjunktur och behöver se över varje krona, vi hade tänkt att sätta punkt för penningslöseriet där några få bolag får förtur och betalas hutlösa priser för att utföra tjänster eller bygga åt kommunen.

”Kommunanställda som nyttjar kommunens tillgångar som sina egna”

Vi hade tänkt att rensa upp bland svågerpolitiken, bland kommunanställda som nyttjar kommunens tillgångar som sina egna, rensa upp bland alla dåliga avtal vi sitter fast i och betalar överpriser för.

Vi hade tänkt göra stora satsningar på våra unga och föreningslivet, satsa på åtgärder som kämpar för att hålla våra ungdomar borta från kriminalitet och öka tryggheten i vår stad för alla!

Vi skulle förbättra servicen till medborgarna, vara schysta och lyssna på deras behov, vi hade stora planer på att kraftigt förbättra företagsklimatet, öka samarbetet med våra små och medelstora företag för att få fler unga i arbete. Framförallt så hade vi tänkt ta ansvar för att all skit man ställt till med under de sista 12 åren skulle komma upp till ytan och hål där skattepengar rinner ut täppas till.

Ja vi hade tänk göra en massa saker, men…

Allt detta fick ett abrupt slut då Boel Godner vägrar släppa ifrån sig makten!

Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande.

I sportens värld så köper man in spelare, man bjuder över varandra för att få bra spelare och behålla ett sportsligt övertag mot motståndarna, är det så vi vill ha det inom politiken med? Ska folk gå och rösta på partierna och sedan efter valet så påbörjas en budgivning på de olika ledamöterna?

Boel vägrar att acceptera valförlusten och tar desperat till det som krävs för att få behålla den – Boel sitter på kassalådan så länge hon styr! Kommunen har ca 6 miljarder i intäkter årligen, vad gör det om hon kastar ut några miljoner extra för att få behålla makten?

Om vi skall ha en sådan ordning så kommer Socialdemokraterna aldrig att släppa ifrån sig makten i Södertälje då dem sitter på kassalådan, denna gång behövde man ”bara” köpa 2 ledamöter, vad är det som säger att man inte köper in 4–5 nästa gång?

En skrupelfri person ser inte något problem i denna metod, hen försvarar sig med att ändamålet helgar medlen. Att man själv är så bra att det är värt varje krona för att alternativet – M, SD, KD, RP och L är ett så hemskt alternativ, ett ”mörkt styre” – Så resonerar en person med en extrem övertro på sin egen förmåga.

Problemet med politiska vildar har diskuterats på regeringsnivå, vi minns väl alla Vänstervilden Amineh Kakabaveh som satt på makten att fälla (S) regeringen? Det talas nu om att mandaten partierna har fått i valet skall tillhöra partiet och inte personen. Huruvida det är rätt eller inte kan jag inte svara på, men det är inte bra med en situation där den som sitter på plånboken kan köpa sig kvar vid makten, det är odemokratiskt och respektlöst mot väljarna.

För det är väl ingen här som på riktigt tror att David Winerdal och Martin Ahlman gav makten till (S) Boel Godner gratis?

När uppdragen fördelas så kommer det visa sig vad slakten av demokratin 17 oktober 2022 kostade skattebetalarna.

Joakim Granberg, Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 oktober 2022 11:47
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

DEBATT: Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje

Grafikens Hus

Nina Beckmann, chef Grafikens Hus. Foto: Alexander Isa/Pressbild.

Vari ligger det okloka i att satsa på en verksamhet som engagerar barn och ungdomar, som kommer att ge jobb till invånare och på sikt årligen kan locka tiotusentals besökare med alla de positiva effekter det för med sig för det lokala näringslivet? 

Det skriver Nina Beckmann, museichef för Grafikens Hus i en replik till debattartikeln undertecknad Marcus Haavisto (RP) publicerad i Telgenytt den 22/2.

Kulturens största utmaning har alltid varit hur den ska värderas. Går det att sätta en prislapp på ett teaterbesök eller ett besök till en konsthall som blir oförglömlig för individen? Eller ännu enklare: är det vettigare att satsa på konst på väggarna än att måla om rummet? 

Frågan är naturligtvis omöjlig att besvara, och vi har en stor förståelse för att kommunens primära uppgift är att säkra välfärden och att beslutsfattarna gör rätt i att vända på varje krona. Men det är värt att påminna om politikens lika viktiga uppgift att göra kommunen till en attraktiv plats att bo, leva och verka i. 

Trots etableringen av ett nytt campus för KTH, ett nyöppnat hotell och fina besökssiffror hos Tom Tits är det ingen hemlighet att Södertälje kämpar med omvärldens bild av kommunen. Här kan Grafikens Hus spela en viktig roll. 

Under flera år hade Grafikens Hus sitt säte i Mariefred. Natten mellan 15–16 mars 2014 tog resan dock slut då byggnaden förstördes i en brand. Trots det förknippar många fortfarande Mariefred med Grafikens Hus.

Konstinstitutioner kan helt enkelt vara betydelsefulla riktmärken. Du behöver inte gilla konst för att inse att Akvarellmuseet är viktigt för Tjörn och att Lars Lerins Sandgrund är värdefull för Karlstad.

Grafikens Hus samarbetade med föreningen Dansbana. För att skapa en spontanidrottsplats för dans i Södertälje Foto: Anna Henriksson.

När vi nu står i begrepp att återuppbygga vårt konstmuseum i Gjuteriet med öppning 2024-25 är ambitionerna likartade. Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje. Vi är övertygade om att hundratusentals personer som uppskattar konst förr eller senare kommer till oss. Så etablerade är vi – trots att vi stått utan egna lokaler för utställningar och grafikverkstäder sedan 2014.

Den fantastiska byggnad som vi för diskussioner med kommunen om är en av anledningarna att vi vågar spänna bågen. Gjuteriet har potentialen att bli en träffpunkt för såväl invånare, utflyktsresenärer som konstintresserade. 

Men för Södertäljebor är kanske ändå inte den viktigaste poängen med Grafikens Hus att få ytterligare en attraktion till staden. Sedan vi kom till Södertälje 2016 har ett viktigt fokusområde varit vår barn- och ungdomsverksamhet. Det syns i vårt program och sker ofta i samverkan med olika föreningar och verksamheter. Som mobila har vi åkt till skolor med vår pedagog och konstnärliga utrustning för att skapa på plats. Ett uppsökande arbete som sänker trösklarna och tillgängliggör kultur för fler. 

Att Grafikens Hus har för dålig utförandegrad givet kultur- och fritidsnämndens prioriteringar, som Realistpartiet påstår, ställer vi oss frågande till. Sanningen är att nämnden varje år givit oss grönt ljus. Var uppgiften kommer ifrån eller syftet med påståendet vill jag inte spekulera i. Men tillsammans med den felaktiga uppgiften om att kommunens stöd skulle vara öronmärkta för löner till ledningen (styrelsen är oavlönad), får mig att fundera på om Realistpartiets kritik bottnar i ett missförstånd än verklig oro över vad kommunens pengar ska användas till. Därför vill jag nu bjuda in dig Marcus Haavisto så att du kan få ta del av en faktabaserad genomgång av vår verksamhet. 

Om du tar med dig bakverk – står jag för kaffet!

Nina Beckmann, museichef Grafikens Hus

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 11:36
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 11:36

Männens lön fortfarande högre i Nykvarn och Södertälje

Södertälje kommun, Nykvarn. Montage Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa.

På de flesta ställen har de kommunalt anställda kvinnornas medianlön gått om männens. Men inte i Nykvarns eller Södertälje kommun, här tjänar kvinnor fortfarande lägre.

I Nykvarn var kvinnornas medianlön högre än männens för tio år sedan – nu ligger männens lön 653 kronor högre. I Södertälje tjänar kvinnor fortfarande 1 381 kronor mindre. 

När den kommunala lönestatistiken för 2021 publicerades förra året markerades i tysthet ett historiskt skifte: För första gången någonsin var kvinnornas medianlön högre än männens. I två av tre svenska kommuner ligger nu kommunalt anställda kvinnors medianlöner antingen på samma nivå eller högre än männens. För tio år sedan hade männen högre medianlön i 254 av 290 kommuner.

I Södertälje kommun är utvecklingen inte lika tydlig: 2012 tjänade mediankvinnan 96 procent av medianmannens lön. 2021 låg de anställda kvinnornas medianlön på 31 819, vilket är 1 381 kronor mindre än männens. Det är samma andel av männens lön som för tio år sedan. I Nykvarns kommun är medellönen 2 400 kronor högre för män. Men i en majoritet av kommunerna har kvinnornas medianlön alltså passerat männens.

Betyder det att kommunerna är jämställda nu?

– Nej, men vi kan konstatera att det har hänt en hel del, säger Charlotta Undén, projektledare på Sveriges kommuner och region, SKR.

– Medellönen är fortfarande högre för män i kommunal sektor i landet som helhet, även om skillnaden har minskat över tid. Löneskillnaden är relativt liten i kommunal sektor, betydligt mindre än i regioner, stat och privat sektor. En stor del av löneskillnaden förklaras av skillnader i yrke, utbildning och ålder.

”Kvinnor är mer frånvarande på arbetsmarknaden”

Medellönen är alltså fortfarande högre för män i kommunal sektor i landet som helhet. Så är det även i Södertälje kommun, där medellönen är 1 800 kronor högre för män. 

– Kvinnor arbetar mer deltid, kvinnor är generellt de som tar mer vabb och föräldraledighet, kvinnor tar ett större ansvar hemma. Det får stora konsekvenser när det gäller livsinkomst och karriärutveckling. Kvinnor behöver öka sin närvaro på arbetsmarknaden, säger Charlotta Undén.

Så vad kan kommunerna och SKR göra?

– Förutom att göra årliga lönekartläggningar och se till att lönerna är rättvisa för lika och likvärdigt arbete så handlar det för SKR:s del mycket om att öka närvaron för kvinnor på arbetsmarknaden. Heltidsarbete ska bli norm och vi vill att kvinnor och män delar lika på föräldraledighet, vab och obetalt arbete i hemmet.

Charlotta Undén nämner särskilt Heltidsresan, där SKR och Kommunal arbetar för att heltidsarbete ska bli norm. 

– Här blir jämställdheten både ett mål och ett medel. Mål därför att jämställdhet är principiellt viktigt, men det är också ett medel att lösa kompetensbristen. Det är lättare att locka kompetens om man får en heltid och har kollegor som jobbar heltid, istället för att hela tiden behöver läras upp på nytt. 

Vad har ni fått för reaktioner ute i kommunerna?

– Vi får mycket reaktioner och blandade rekationer som det blir när det sker en förädring. Det är viktigt att medarbetare, fack och arbetsgivare är med tillsammans och att de som påverkas av förändringen kan vara med och påverka och få information under hela vägen. I många verksamheter har införandet av heltidsorganisationer gått väldigt bra, avslutar Undén.

Souvlaki

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 04:00
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 09:43

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors