Företag i fokus:

DEBATT: Boel Godner svartmålar hela Södertälje

Boel G

Foto: Shamash Oyal.

Boel Godner (S) skrev en debattartikel i DN den 8 oktober.

Först blev jag ledsen när jag läste debattartikeln sedan blev jag arg för att hon svartmålar hela Södertälje.

Godner skriver att det förekommit upplopp i olika stadsdelar, i plural, och stenkastning mot polis. Jag vill gärna få svar av Godner vilka upplopp och i vilka stadsdelar hon menar. När har Södertäljepolisen blivit utsatta för stenkastning. Ta gärna med årtal så att det blir tydligt.

Godner skriver också att arbete mot hederskultur är en av de förebyggande insatserna i kommunen. Detta för att tydliggöra att det handlar om människor med en annan bakgrund än henne själv, för att på så sätt säkerställa att läsaren förstår att det handlar om utomnordiska individer. Jag har i vart fall inte sett tendenser till hederskultur i vår stad, Godner överdriver.

Godner har en förmåga att överdramatisera allt som händer i Södertälje och helst ska det göras i riksmedia för att visa att hennes stad är Sveriges Chicago på 1920-talet. Och självklart vill hon få lite mer pengar till sin skattkista.

”Detta visar på den Godnerska okunskapen. Skyddsvästar är obligatoriskt”

Hon skriver vidare att det var kaos i Södertälje för 10-15 år sedan och att vakter med skyddsvästar stod utanför krogarna. Detta visar på den Godnerska okunskapen. Skyddsvästar är obligatoriskt och en del av ordningsvakternas utrustning och detta gäller inte bara i Södertälje, utan i hela Sverige. Varför Godner väljer att lyfta upp incidenter minst ett decennium tillbaka i tiden är ett mysterium.

Godner vill ge en bild av pågående kaos och laglöshet i alla led i vår stad. Och att alla är inblandade, därav förvränger hon sanningen. Det finns undertoner av rasism i den Godnerska debattartikeln. Hon förtalar halva befolkningen i vårt Södertälje, Godner har skapat en Vi och Ni mentalitet i vår stad.

Skribenten anser att kommunstyrelsens ordförande svärtar ned Södertälje medvetet.

Godner skriver vidare att hon vill återgå till att den kommunala förköpsrätten för alla fastigheter ska gälla. Det vill säga att alla som ska köpa sig ett hus ska bli godkända av Godner själv. En maktfullkomlighet utan dess like. Medborgarnas fri- och rättigheter ska begränsas ännu mer och mer makt ska åtnjutas av borgmästaren Godner.

Godner vill även ha tillbaka allmän värnplikt, skriver hon, för att det är den bästa integrationsinsatsen. Här visar hon återigen med tydlighet att det handlar om folk med annan bakgrund då hon pratar om integration. Folkets fria vilja ska än en gång begränsas, de ska inte få välja utan det ska vara obligatoriskt. Godners bästa integrationsförslag låter som ett förslag som skulle kunna vara skrivet av Vladimir Putin eller Kim Jong-un.

”Initiativet Tryggare Södertälje företräder närmare 50 000 församlingsmedlemmar”

Initiativet Tryggare Södertälje har bemött Godners artikel, bla. annat i Telgenytt. Debattörerna menar att Godners artikel är direkt rasistisk. Två av de som skrivit under artikeln är uttalade socialdemokrater, Besim Aho och Sonya Aho. De andra är Birgitta Kaya och Polin Shahho. Alla fyra är ordföranden i kyrkor och föreningar. Tillsammans representerar debattörerna en majoritet av den Assyriska/Syrianska populationen i Södertälje. Initiativet Tryggare Södertälje företräder närmare 50 000 församlingsmedlemmar.

(Annonslänk)

Godner läxar upp ledarna för Initiativet Tryggare Södertälje i en replik i Telgenytt, där hon skriver att deras grova övertramp skrivits i affekt. Godner kan inte förstå att hon får kritik från egna led och av goda människor i samhället. Godner kan inte heller förstå att av de 50 000 församlingsmedlemmarna så är det inte ens en promille som är kriminella. Godner verkar inte heller förstå att hon svartmålar och stämplar en hel folkgrupp i sin debattartikel. Godner verkar inte ha insikt i att hon sårar vanliga hederliga medborgare med sina utpekanden. Och att svartmålning av staden träffar alla som bor i Södertälje. Godner verkar inte heller förstå att hennes artikel är direkt rasistisk och träffar helt fel.

Den Godnerska organiserade diskrimineringen av Södertälje och folkgruppen fortsätter oavbrutet.

”Det är Godner själv som gör det grova övertrampet”

Det är Godner själv som gör det grova övertrampet genom att svärta ned vår stad medvetet. Hon tar upp gammalt skit som hände för 15 år sedan och sammanfattar det i en debattartikel i DN och får det att låta som att vår stad är genomrutten och att alla, läs nysvenskar, som bor i staden är kriminella. Det märks att valåret är över, Godner har tagit av sig silkesvantarna och svingar hejvilt mot folket och staden som avlönar henne och hennes lakejer.

En normalfuntad borgmästare lyfter upp det som är bra i sin stad och berättar i positiva ordalag om sin hemkommun. Men nej inte Godner, hon vet att man då inte får plats i riksmedia och inte heller några pengar från regeringen.

Avslutningsvis, vill jag uppmana socialdemokratiska ledamöter i kommunfullmäktige att gå över till Södertälje Alliansen. Gör Godner en tjänst och hjälp henne ned från den höga tronen hon sitter på, och vägrar släppa.

Kommunanställd

Läs även: – Direkt rasistiskt utpekande av Boel Godner(S)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 oktober 2022 16:41
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors