Företag i fokus:

Debatt: Boel Godner (S) – Övertampet skrivs i affekt

Boel

Boel Godner(S), kommunstyrelsens ordförande.

I en artikel som publicerats på flera ställen skriver Besim Aho, Sonya Aho, Birgitta Kaya och Polin Shahho om en debattartikel som jag skrivit på DN Debatt om den grova organiserade brottsligheten i Södertälje.

De menar att jag svärtar ner kommunen genom att berätta vad som sker här, hur vi hanterar det och vad staten/regeringen kan hjälpa oss med. Det är dock inte jag som svärtar ner kommunen, det är den organiserade brottsligheten. Jag är övertygad om att det är rätt och viktigt att prata om de problem som Södertälje har och inte sopa dem under mattan. 

Skribenterna påstår också att det finns en ”underliggande rasism” och ”utpekanden” i min artikel. Det finns inget av det i min artikel och det finns det aldrig i något jag säger eller skriver. Jag är helt trygg i mina grundvärderingar om alla människors lika värde. Jag blir både ledsen och förvånad över att artikelförfattarna som jag fört samtal med många gånger om riktigt svåra frågor ändå anklagar mig för det. Det de skriver ger dessutom en skev bild av det viktiga arbete Södertälje kommun gör tillsammans med Polisen och andra myndigheter som alltid byggt på offentlighet.

Birgitta Kaya och Sonya Aho från Initiativet tryggare Södertälje. Foto: Shamash Oyal.

Jag väljer ändå att se det grova övertrampet i deras artikel som något som just ett övertramp. Jag tänker att det skrivits i affekt, i ilskan och sorgen över de mord och skjutningar som skett i Södertälje de senaste veckorna. Vi bär alla på en oro men den får inte ta ifrån oss engagemanget för vår fina kommun. Det är viktigt att vi kan gå vidare med det viktiga som de också skriver om, nämligen vikten av samling och samarbete för att göra Södertälje till en tryggare plats.

Det kan vi bara åstadkomma tillsammans och alla goda krafter behöver kliva fram. Jag tar därför fasta på den vilja till samarbete som artikelförfattarna tydligt skriver om. Jag ser fram emot samarbete med såväl alla politiska partier som företag och civilsamhället i dessa för Södertälje extremt viktiga frågor.

Södertälje är en jättefin stad/kommun med en tusenårig historia. Här finns viktiga tillverknings- och exportindustrier, tusentals småföretag, ståtliga kyrkor, människor från olika delar av världen, landsbygd, stadsmiljö och en vacker gammal stadskärna med Marens vattenspegel mitt i centrum. Det är Björn Borgs hemstad och här finns idrott både på elitnivå och med bredd. Företag etablerar sig här, bostäder byggs och Södertälje växer snabbt.

De allra flesta av oss gör rätt för sig och bidrar till samhällets och kommunens utveckling. Jag älskar vår stad och jag står alltid på Södertäljes sida.

Boel Godner, Kommunstyrelsens ordförande.

Läs även – Direkt rasistiskt utpekande av Boel Godner(S)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 oktober 2022 09:41
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors