Företag i fokus:

Debatt: Skolan behöver också ta ansvar

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pixabay.

”Lärare som bryr sig om sina elever motarbetas av föräldrar” efterlyser en lärare ett bättre samarbete mellan skola och vårdnadshavare. Så långt är vi överens.

Men som förälder till ett barn där det fungerat väldigt dåligt i skolan, både på raster och i klassrummet, så önskar jag att även skolan tar ansvar för sin del av samarbetet. 

Skolan sätter för stor tilltro till att bara vi föräldrar pratar med barnen hemma så löser sig problemen automatiskt. Som att vi glömt att tala om för vårt barn vad som är rätt och fel. Vårt barn är helt på det klara med det. Han vet exakt när han gjort något som är fel och berättar ofta hemma när något hänt i skolan, både vad andra har gjort mot honom och vad han har gjort mot andra.

Men i stundens hetta har han svårt att stoppa sig själv och behöver närvarande vuxna som ser signalerna på att det är på väg åt fel håll. Men på skolgården står de flesta vuxna i grupp och pratar med varandra och griper inte in förrän det redan gått för långt. De vuxna söker sig dessutom gärna till de aktiviteter som redan flyter på och håller sig långt borta från ”de stökiga grabbarna” som är krävande att ha att göra med. Där de egentligen behövs som mest. Jag har varit med i skolan och sett det själv. 

(Annonslänk)

Vi tar vårt ansvar som föräldrar och lär vårt barn rätt och fel, håller koll på honom hemma, vet vilka han umgås med och håller kontakten när han är ute med kompisar för att kolla av läget. Vi försöker att lära honom att gå ifrån när han blir arg och söka upp en vuxen och hemma gör han ofta det numera, men i skolan har det varit svårare. Han upplever nämligen inte att personalen i skolan bryr sig när han söker stöd. De kan säga till någon gång, men om de som bråkar inte lyssnar så går de därifrån. 

Vi har även försökt stötta vårt barns kunskapsutveckling, då vi märkt att han kämpar och han själv sagt (vilket bekräftats av hans lärare) att han knappt får något gjort på lektionerna. Ändå har skolan lugnat oss med att han når målen i alla ämnen.

Vi har hela tiden ifrågasatt hur läraren kan ha underlag att göra den bedömningen om han inte gör något på lektionerna, men har bara fått till svar att vi måste lita på lärarens kompetens. Efter år av möten med lärare, rektorer och elevhälsoteam blev vi till slut tvungna att inse att situationen på den skolan aldrig skulle bli bättre, så vi bytte skola. Där visade det sig att sonen inte alls når målen i alla ämnen (precis som vi misstänkt hela tiden). Men här lyckas man få honom att börja arbeta på lektionerna och det fungerar plötsligt mycket bättre på rasterna.

Så vad vill jag då ha sagt med allt detta?

Jo, att självklart så är det optimala att skola och vårdnadshavare samarbetar och jobbar mot samma mål det absolut bästa för barnet. Men jag önskar också ibland att skolan la lite mindre energi på att på att tala om för föräldrarna vad de ska göra och lite mer energi på vad de själva kan göra när eleverna faktiskt är på plats i skolan.

Alla elever har olika förutsättningar hemma, det är ingenting som skolan kommer att kunna förändra. Och även med engagerade föräldrar som vill samarbeta så är inte föräldrarna på plats i skolan och vi kan inte fjärrstyrda våra barn. I vårt fall har vi samma barn, samma föräldrar, men två olika skolor. Där den ena inte fungerar, men den andra gör det. Skillnaden är att på den första skolan lämnade lärarna över problem i skolan till föräldrarna att lösa, men på den andra tar skolan ansvar för de problem som uppstår där och låter oss föräldrar ta ansvar för de problem som uppstår hemma.

Så kära lärare, vad kan DU göra för att det ska fungera bättre på din arbetsplats?

Föräldern

DEBATT: Lärare som bryr sig om elever motarbetas av föräldrar

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2022 13:17
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Färre skadas av fyrverkerier – antalet vårdfall halverat

Fyrverkerier_over_Stockholm_2011-2012

Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är tydligt minskande, även i Stockholms län. 

– Antalet olyckor har minskat märkbart, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom. 

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer. 

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander.

Färre fyrverkeriskadade patienter i Stockholms län

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Graf framtagen av Newsworthy.

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar. I Region Stockholm har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård minskat från 24,8 per år i snitt i början av 10-talet till 12,4 per år under 2018-2022. Antalet har med andra ord halverats. Som mest har 31 patienter rapporterats i regionen, under 2015.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har fyra patienter registrerats i Region Stockholm med fyrverkeriskador.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav. 

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också. 

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. 

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador. 

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 13:51
Senast uppdaterad: 30 december 2023 13:51

Kraftig budgetminskning för folkbildningen

Gitarr-Unsplash

Foto: Priscilla Du Preez, Unsplash

Regeringen drar ner på anslagen till studieförbunden med nästan en tredjedel de närmaste åren. I Nykvarn är improvisatorisk musik (rock, jazz etc) det populäraste ämnet. 

Först kom coronapandemin som tvingade studieförbunden att till stora delar ställa in sin verksamhet. Antalet deltagare rasade, studiecirklar upplöstes och fortfarande har verksamheten inte kommit ikapp. 

Sedan kom regeringens budget: 250 miljoner mindre till folkbildning under 2024, och ytterligare minskningar kommande år. Totalt ska anslagen ner från 1,8 miljarder 2023 till 1,3 miljarder 2026.

– Jag är rädd och beredd på att det kommer att vara mycket som kommer att stängas och läggas ner. Studieförbunden har i dag verksamhet i landets samtliga kommuner, men jag är inte säker på att vi kan säga det om tre år. Vi vill gärna finnas där människor finns: i såväl glesbygd och i storstadens kranskommuner, säger David Samuelsson, generalsekreterare för branschorganisationen Studieförbunden.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk

Under pandemin tappade studieförbunden i Nykvarns kommun ungefär åtta av tio deltagare. Och även om antalet ökade igen under 2022 är det fortfarande en bra bit kvar till nivåerna innan pandemin. I Södertälje tappade studieförbunden i Södertälje kommun var femte deltagare.

Under 2022 deltog 488 Nykvarnsbor, eller 4,2 procent av befolkningen i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet. Det är en relativt låg andel jämfört med andra kommuner. De flesta, två av tre, var kvinnor – ungefär som i riket i övrigt. En av tre var mellan 0 och 24 år, men den grupp där störst andel av befolkningen var deltagare var bland dem över 65 år. Totalt i riket är personer över 65 år de flitigaste deltagarna. 

Musik, dans och dramatik populärast i Nykvarn

I Nykvarns kommun är kurser inom musik, dans och dramatik populärast, sett till deltagartimmar, och det enskilt populäraste ämnet är improvisatorisk musik (rock, jazz etc).

Improvisatorisk musik (rock, jazz etc) är det populäraste ämnet i sex av 26 kommuner i Stockholms län, lika många som körsång. Även i riket i stort är improvisatorisk musik (rock, jazz etc) det populäraste ämnet i flest kommuner. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Totalt finns tio studieförbund i landet, tre av dem hade registrerad verksamhet i Nykvarn förra året. Flest unika deltagare lockade Arbetarnas Bildningsförbund, 135 stycken.

Redan i oktober meddelade Kulturens bildningsförbund, som 2022 inte hade några registrerade deltagare i Nykvarn men väl i 21 andra kommuner i Stockholms län, att de lägger ner folkbildningsverksamheten. 

– De hade ekonomiska utmaningar redan innan, och när det här kom såg de inte att de kunde hitta någon väg till balans. Det är inget annat studieförbund som har tagit ett sånt beslut, men vi kommer att se rejäla effekter på verksamheten de närmaste tre åren. Inte minst på lokal nivå: färre deltagare, färre kurser, färre anställda, lokaler som stängs, sammanslagningar, säger David Samuelsson. 

Går det att hitta alternativa intäkter – höjda kursavgifter eller lokala sponsorer eller liknande?

– Jag tror att alla studieförbund funderar över det nu, det finns en stor kreativitet där ute. Men det är inget som säger att det finns andra aktörer som har pengar för att staten minskar anslagen. Säkert kan det bli så att avgifterna höjs. De varierar idag, en del kostar annat är kostnadsfritt. Tar man ut en hög avgift är det färre som kan delta, det är svåra avvägningar att göra. 

Enligt regeringen handlar neddragningen i anslagen till studieförbunden om prioriteringar. 

– Många politiker har historiskt sett lovat allt till alla men det fungerar inte nu när vi har tuffa tider och då måste vi prioritera och då prioriterar vi utbildningar som leder till riktiga jobb, sa utbildningsminister Mats Persson till SVT i samband med att budgeten presenterades.

De tio populäraste ämnena i Nykvarns kommun

ÄmneDeltagartimmar
Improvisatorisk musik (rock, jazz etc)2 928
Sång och musik i grupp1 114
Geografi (kultur- och samhällsgeografi)700
Hälso- och sjukvård, allmän inriktning433
Körsång224
Måleri144
Litteraturhistoria och litteraturvetenskap120
Socialpolitik75
Politiska ideologier48
Statsvetenskap / internationella frågor0
Folkrörelser – intresseorganisationer0

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 30 december 2023 04:40

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors