Företag i fokus:

Debatt: Skolan behöver också ta ansvar

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pixabay.

”Lärare som bryr sig om sina elever motarbetas av föräldrar” efterlyser en lärare ett bättre samarbete mellan skola och vårdnadshavare. Så långt är vi överens.

Men som förälder till ett barn där det fungerat väldigt dåligt i skolan, både på raster och i klassrummet, så önskar jag att även skolan tar ansvar för sin del av samarbetet. 

Skolan sätter för stor tilltro till att bara vi föräldrar pratar med barnen hemma så löser sig problemen automatiskt. Som att vi glömt att tala om för vårt barn vad som är rätt och fel. Vårt barn är helt på det klara med det. Han vet exakt när han gjort något som är fel och berättar ofta hemma när något hänt i skolan, både vad andra har gjort mot honom och vad han har gjort mot andra.

Men i stundens hetta har han svårt att stoppa sig själv och behöver närvarande vuxna som ser signalerna på att det är på väg åt fel håll. Men på skolgården står de flesta vuxna i grupp och pratar med varandra och griper inte in förrän det redan gått för långt. De vuxna söker sig dessutom gärna till de aktiviteter som redan flyter på och håller sig långt borta från ”de stökiga grabbarna” som är krävande att ha att göra med. Där de egentligen behövs som mest. Jag har varit med i skolan och sett det själv. 

(Annonslänk)

Vi tar vårt ansvar som föräldrar och lär vårt barn rätt och fel, håller koll på honom hemma, vet vilka han umgås med och håller kontakten när han är ute med kompisar för att kolla av läget. Vi försöker att lära honom att gå ifrån när han blir arg och söka upp en vuxen och hemma gör han ofta det numera, men i skolan har det varit svårare. Han upplever nämligen inte att personalen i skolan bryr sig när han söker stöd. De kan säga till någon gång, men om de som bråkar inte lyssnar så går de därifrån. 

Vi har även försökt stötta vårt barns kunskapsutveckling, då vi märkt att han kämpar och han själv sagt (vilket bekräftats av hans lärare) att han knappt får något gjort på lektionerna. Ändå har skolan lugnat oss med att han når målen i alla ämnen.

Vi har hela tiden ifrågasatt hur läraren kan ha underlag att göra den bedömningen om han inte gör något på lektionerna, men har bara fått till svar att vi måste lita på lärarens kompetens. Efter år av möten med lärare, rektorer och elevhälsoteam blev vi till slut tvungna att inse att situationen på den skolan aldrig skulle bli bättre, så vi bytte skola. Där visade det sig att sonen inte alls når målen i alla ämnen (precis som vi misstänkt hela tiden). Men här lyckas man få honom att börja arbeta på lektionerna och det fungerar plötsligt mycket bättre på rasterna.

Så vad vill jag då ha sagt med allt detta?

Jo, att självklart så är det optimala att skola och vårdnadshavare samarbetar och jobbar mot samma mål det absolut bästa för barnet. Men jag önskar också ibland att skolan la lite mindre energi på att på att tala om för föräldrarna vad de ska göra och lite mer energi på vad de själva kan göra när eleverna faktiskt är på plats i skolan.

Alla elever har olika förutsättningar hemma, det är ingenting som skolan kommer att kunna förändra. Och även med engagerade föräldrar som vill samarbeta så är inte föräldrarna på plats i skolan och vi kan inte fjärrstyrda våra barn. I vårt fall har vi samma barn, samma föräldrar, men två olika skolor. Där den ena inte fungerar, men den andra gör det. Skillnaden är att på den första skolan lämnade lärarna över problem i skolan till föräldrarna att lösa, men på den andra tar skolan ansvar för de problem som uppstår där och låter oss föräldrar ta ansvar för de problem som uppstår hemma.

Så kära lärare, vad kan DU göra för att det ska fungera bättre på din arbetsplats?

Föräldern

DEBATT: Lärare som bryr sig om elever motarbetas av föräldrar

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2022 13:17
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Nu blir elen dyrare – högsta priset på över åtta månader

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, stiger i morgon till 1,53 kronor per kWh. Det är det högst dagspriset sedan i mars.

Dygnspriset på el är på onsdag, den 29 november, 1,53 kronor i elområde 3 på den nordiska elbörsen Nordpool. Inte sedan den 6 mars har dygnspriset varit lika högt. Jämfört med i dag stiger elpriset med 0,21 kronor per kilowattimme.

Hushåll och företag i Nykvarn och Södertälje med timdebiterade avtal betalar som mest 2,86 kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18 samt 18 och 19 då timpriset är som högst.

Räknar man in energiskatt och moms landar priset på 4,07 kronor per kilowattimme under den dyraste timmen. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som högst, kostar omkring 8 kronor för den som har ett elavtal med timpris (under den billigaste timmen mellan klockan tre och fyra skulle motsvarande dammsugning kosta cirka 2 kronor).

Elpriserna har stigit under de senaste två åren. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,22 kronor per kilowattimme och nådde aldrig högre än 2,05 kronor någon enskild timme.

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 0,78 kronor per kilowattimme, alltså ungefär fyra gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 1,21 kronor per kilowattimme.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 15:05
Senast uppdaterad: 28 november 2023 15:05

Stor andel elever i Nykvarn och Södertälje saknar gymnasieexamen

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

En ny statistik från Skolverket visar att 46 procent av eleverna i Södertälje kommun inte uppnår gymnasieexamen inom tre år, vilket är en av de högsta siffrorna i landet.

– Den svenska skolan ger inte eleverna en likvärdig möjlighet och förlorade år är svåra att ta igen, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

En genomgång av Sveriges Lärare baserad på färsk statistik från Skolverket avslöjar oroande siffror för gymnasieutbildningen i Södertälje. Här når nästan hälften av eleverna, 46 procent, inte gymnasieexamen inom tre år. Detta placerar Södertälje bland de kommuner i Sverige med högst andel elever som inte klarar gymnasiet inom den förväntade tiden.

– Sveriges 290 kommuner och cirka tusen privata utförare klarar inte av att upprätthålla en nationellt likvärdig skola. Skolan är i akut behov av resurser och på sikt måste staten ta över finansieringen av skolan, så att alla elever kan få samma möjlighet att lyckas, säger Åsa Fahlén.

Nationellt sett ligger genomsnittet på 29 procent elever som saknar gymnasieexamen efter tre år, men i Södertälje och flera andra kommuner i länet, såsom Nykvarn, Järfälla och Tyresö, är siffran betydligt högre. Det finns dock kommuner som Täby, där endast 11 procent av eleverna inte når examen inom tre år, vilket belyser de markanta skillnaderna i utbildningsresultat över hela landet.

Kommun för kommun – här är det flest som inte når examen i Stockholms län

  • Nykvarn 64 %
  • Järfälla 62 %
  • Tyresö 61 %
  • Nynäshamn 55 %
  • Salem 54 %
  • Upplands Väsby 54 %
  • Södertälje 46 %
  • Vallentuna 45 %
  • Norrtälje 42 %
  • Haninge 41 %
  • Upplands-Bro 39 %
  • Huddinge 33 %
  • Österåker 32 %
  • Solna 30 %
  • Sigtuna 30 %
  • Stockholm 27 %
  • Sundbyberg 25 %
  • Botkyrka 25 %
  • Sollentuna 20 %
  • Lidingö 19 %
  • Danderyd 17 %
  • Nacka 16 %
  • Värmdö 15 %
  • Täby 11 %

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 12:03
Senast uppdaterad: 28 november 2023 12:23

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors