Företag i fokus:

Vilka är de faktiska offren?

Alex Ataseven

Arkivbild.

Idag lever vi i ett samhälle där det gäller att människan ska vara på sin vakt, men till vilket pris?

Att vara en god medborgare idag betyder ingenting. Vi behandlar varandra som misstänkta till att bära på vapen och vara kriminella.

Det krävs inte mycket till att bli utpekad eller dömd till det ena eller andra, och tyvärr har det blivit vår sanning att inte kunna känna någon tilltro till våra medmänniskor. Vem är grannen egentligen? Kan jag känna mig säker på vägen till jobbet eller när jag ska lämna barnen på förskolan. Jag ser mig själv om axeln flera gånger varje gång jag går ut, ifall att någon olämplig står där, eller kanske missade jag personen som passerade, såg han suspekt ut, vill hon skada mitt barn, eller är det bara i mitt huvud?

”Det ligger ett tjockt mörkt moln över oss”

Ja tankarna florerar och ensam blir man med dem. Man har behövt lära sig vakna och sova med dessa tankar som tynger ner ens själ. Kollegor diskuterar om svarta veckor som fallit över Södertälje, och visst är det allt mörka veckor. Det ligger ett tjockt mörkt moln över oss och vi kämpar med att hålla huvudet över vattenytan, allt för att ta oss igenom ännu en dag.

Som nyinflyttad till Södertälje är jag, som jag kan tänka mig många andra föräldrar också, mycket orolig för framtiden. Hur blir det egentligen för mina barn när de ska börja röra sig fritt själva, i detta Södertälje med sin underbara mångfald och charm? Där man möter farbrorn i affären som hälsar med mycket kärlek och önskar en ”ha en välsignad dag”.

I Södertälje kan alla känna sig hemma oberoende av vilken kultur man har. Den härliga kärleksfulla stämningen har i stället blivit att vi , blåljus och sirener som lamslår en och får en paralyserad. “Åh nej, inte ännu en skjutning, inte ännu en död…”. Vart är häxjakten på väg nu, vart ska kulan landa nästa gång, vem faller dödsoffer för kulans våld nästa gång. En hemsk verklighet som kan liknas vid en actionrulle.

”Ingen kan göra allt, men alla kan vi göra något”

Ingen kan göra allt, men alla kan vi göra något, eller är det en utnött klyscha? Idag är dagen då vi behöver enas i ett ”vi” som är starkare än de motkrafter som finns omkring oss i olika konstellationer. Jag drömmer om ett samhälle där vi föräldrar kan känna ett inre lugn till att våra barn ska bli ett med samhället. Jag drömmer om ett samhälle där en kan känna sann frihet till att vara sig själv. Jag drömmer om ett samhälle som ska bli vår framtid och leda oss i lycka och inte i sorg.

Vi sörjer de som fallit offer för skjutningarna, må de vila i frid, men de sanna offren är familjerna, vännerna, släkten som lämnats att leva kvar i ett samhälle där vi inte vet om vi överlever morgondagen, eller om vi får komma hem till våra familjer efter en arbetsdag. Men vi ber och drömmer om en ljusare morgondag.

Helen Shabo

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 oktober 2022 13:20
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:40

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors