Företag i fokus:

Ny teknologi som lyckats förändra hela industrier, marknader och branscher

Telgenytt_omslag

Genom historien har människans uppfinnesrikedom varit viktig för samhällets utveckling. Det spelar ingen roll om vi vrider tillbaka tiden 100, 100 eller

10 år. Det har alltid varit ny teknologi, nya uppfinningar och nya lösningar på problem som gäckat människan som varit det som kunnat öppna nya dörrar. På samma sätt har ny teknologi kunnat förändra hela industrier, marknader och branscher.

Sedan industrialismens genomslag har människan varit kraftigt beroende av nya teknologier för att effektivisera produktion, öka välståndet för människor och utveckla samhället i stort. Det i sig har öppnat för en situation där ny teknologi på väldigt kort tid kan agera banbrytande och förändra hela industrier i grunden.

Genom åren finns det många exempel på precis det här och många uppfinnesrika människor har på ett lukrativt sätt kunnat utnyttja detta till sin fördel. Men det har också fått positiva konsekvenser på saker som levnadsstandard i stora delar av världen.

Låt oss peka på ett par exempel där ny teknologi har öppnat dörrar som man tidigare inte trodde var möjliga – och egentligen ritat om hela samhällskartan i grunden.

Löpandebandprincipen

Ett av de produktionssätt som blivit allra viktigast i ett historiskt perspektiv är den så kallade löpandebandprincipen. Detta är starkt förknippat med bilföretaget Ford i USA, som använde det inom sin verkstadsindustri för att massproducera bilar för första gången.

I dagens moderna industri, både när det gäller tillverkning av bilar och många andra saker, har inspiration från den löpandebandsprincip som användes på Ford Motor Company varit central. Numera är det närmast standard att använda sig av den teknologi som givetvis har moderniserats genom åren, men som tog avstamp i början av 1900-talet.

För den historiskt intresserade bör det förtydligas att löpandebandprincipen har anor från 1800-talet, då den bland annat användes på slakterier.

TV lanseras på 1950-talet

Den svenska historiebeskrivningen brukar tillskriva Fotbolls-VM 1958 det stora genombrottet för tv-apparaten hos den vanlige svensken. Men redan innan det hade Storbritannien sänt de första reguljära tv-sändningarna år 1936.

Den moderna tv-industrin ser helt annorlunda ut, med digitala innovationer som streaming och annan digital-tv, men hela branschen tog sitt avstamp i 1930-talets Storbritannien och fick sitt genombrott runt 1950-talet i Sverige och andra delar av västvärlden.

Digitala legitimationer (BankID) har förändrat spelmarknaden

Mobilt bankID och andra digitala legitimationer har varit viktiga steg för att modernisera det digitala samhället. Dessa används nu inom en rad områden, inte minst när människor ska hantera sina myndighetsärenden eller logga in hos sin bank.

Men ett annat område som har gynnats av e-legitimationernas intåg hos den svenska befolkningen är spelmarknaden. Nu går det exempelvis att spela på nya casinon med bankid, och spelbolag med svensk licens utan att registrera sina kontaktuppgifter. Det enda som krävs är ett personnummer och ett mobilt bankID för att registrera sig, logga in och föra över pengar.

Det har naturligtvis också gynnat spelmarknaden i stort, som nu har vuxit kraftigt sedan digitaliseringen av densamma skedde. Mobilt bankID och andra e-legitimationer har varit ytterligare ett naturligt steg för att utveckla denna bransch i ännu snabbare takt. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 oktober 2022 03:30
Senast uppdaterad: 28 oktober 2022 13:16

Nu blir elen dyrare – högsta priset på över åtta månader

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, stiger i morgon till 1,53 kronor per kWh. Det är det högst dagspriset sedan i mars.

Dygnspriset på el är på onsdag, den 29 november, 1,53 kronor i elområde 3 på den nordiska elbörsen Nordpool. Inte sedan den 6 mars har dygnspriset varit lika högt. Jämfört med i dag stiger elpriset med 0,21 kronor per kilowattimme.

Hushåll och företag i Nykvarn och Södertälje med timdebiterade avtal betalar som mest 2,86 kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18 samt 18 och 19 då timpriset är som högst.

Räknar man in energiskatt och moms landar priset på 4,07 kronor per kilowattimme under den dyraste timmen. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som högst, kostar omkring 8 kronor för den som har ett elavtal med timpris (under den billigaste timmen mellan klockan tre och fyra skulle motsvarande dammsugning kosta cirka 2 kronor).

Elpriserna har stigit under de senaste två åren. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,22 kronor per kilowattimme och nådde aldrig högre än 2,05 kronor någon enskild timme.

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 0,78 kronor per kilowattimme, alltså ungefär fyra gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 1,21 kronor per kilowattimme.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 15:05
Senast uppdaterad: 28 november 2023 15:05

Stor andel elever i Nykvarn och Södertälje saknar gymnasieexamen

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

En ny statistik från Skolverket visar att 46 procent av eleverna i Södertälje kommun inte uppnår gymnasieexamen inom tre år, vilket är en av de högsta siffrorna i landet.

– Den svenska skolan ger inte eleverna en likvärdig möjlighet och förlorade år är svåra att ta igen, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

En genomgång av Sveriges Lärare baserad på färsk statistik från Skolverket avslöjar oroande siffror för gymnasieutbildningen i Södertälje. Här når nästan hälften av eleverna, 46 procent, inte gymnasieexamen inom tre år. Detta placerar Södertälje bland de kommuner i Sverige med högst andel elever som inte klarar gymnasiet inom den förväntade tiden.

– Sveriges 290 kommuner och cirka tusen privata utförare klarar inte av att upprätthålla en nationellt likvärdig skola. Skolan är i akut behov av resurser och på sikt måste staten ta över finansieringen av skolan, så att alla elever kan få samma möjlighet att lyckas, säger Åsa Fahlén.

Nationellt sett ligger genomsnittet på 29 procent elever som saknar gymnasieexamen efter tre år, men i Södertälje och flera andra kommuner i länet, såsom Nykvarn, Järfälla och Tyresö, är siffran betydligt högre. Det finns dock kommuner som Täby, där endast 11 procent av eleverna inte når examen inom tre år, vilket belyser de markanta skillnaderna i utbildningsresultat över hela landet.

Kommun för kommun – här är det flest som inte når examen i Stockholms län

  • Nykvarn 64 %
  • Järfälla 62 %
  • Tyresö 61 %
  • Nynäshamn 55 %
  • Salem 54 %
  • Upplands Väsby 54 %
  • Södertälje 46 %
  • Vallentuna 45 %
  • Norrtälje 42 %
  • Haninge 41 %
  • Upplands-Bro 39 %
  • Huddinge 33 %
  • Österåker 32 %
  • Solna 30 %
  • Sigtuna 30 %
  • Stockholm 27 %
  • Sundbyberg 25 %
  • Botkyrka 25 %
  • Sollentuna 20 %
  • Lidingö 19 %
  • Danderyd 17 %
  • Nacka 16 %
  • Värmdö 15 %
  • Täby 11 %

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 12:03
Senast uppdaterad: 28 november 2023 12:23

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors