Företag i fokus:

Hansjons (S) om skolrapporten – ”Nya förskolor på gång”

Elof

Elof Hansjons (S) utbildningsnämndens ordförande Södertälje kommun. Arkivbild.

Nyligen publicerade Skolverket en färsk rapport som visade att hela 80 procent av barngrupperna är större än vad de får vara i Södertälje.

En av anledningar är en stad med växande befolkning med fler barn i kommunen. Men Södertälje ser ut att gå mot en vändande trend.

– När nya förskolor byggs och nya avdelningar öppnas blir grupperna i snitt något mindre och nu är nya förskolor på gång, bland annat i form av ny förskola i Glasberga och tillfällig förskola i Rosenlund, säger Elof Hansjons (S), ordförande för utbildningsnämnden i Södertälje, till Telgenytt.

Enligt Skolverkets rapport är hela åtta av tio barngrupper större än rekommenderat. Baserat på riktlinjer ska barngrupper i förskolan, för ett- till treåringar, inte vara större än 12 barn. Men i Södertälje är barngrupperna betydligt större än andra kommuner. Av 290 kommuner placerades Södertälje på plats 285, bara fem kommuner har sämre statistik.

En av anledningarna, enligt utbildningsnämnden ordförande i kommunen, är att Södertälje växt det senaste decenniet i population, samt att kommunen har många barn som vill gå på förskola.

– Särskilt på östra sidan kanalen. Södertälje har 530 fler barn mellan 0 och 5 år jämfört med för 10 år sedan och väldigt många av dem vill ha en plats på en förskola nära hemmet. För den vårdnadshavare som främst vill ha små barngrupper är det mindre tryck på förskoleplatser i till exempel Lina Hage och i kommundelarna och där blir också grupperna mindre, säger Hansojons.

8 av 10 barngrupper i Södertälje är för stora enligt Skolverkets rapport.

Skolverket menar att stora barngrupper bidrar till ökad en stress bland både barn och personal samat att det försämrar möjligheterna till en god pedagogisk undervisning. Något som kommunen lägger stor vikt på att förebygga.

– För oss i Södertälje är god pedagogisk undervisning synnerligen viktigt i förskolan. Därför har vi ökat den andel av vår personal som har förskollärarlegitimation. Därför följer vi också upp barnens utveckling noga. På förskolorna delas barnen under dagarna in i mindre grupper utifrån projekt och olika intressen. Situationer som kan ses som extra känsliga under dagen planeras och struktureras upp för att de ska ske på så bra sätt som möjligt. Den typen av sätt att arbeta med barngruppen kan man göra när man har utbildad och kompetent personal i förskolan.

I Norge har det införts ett maxtak på barngruppernas storlek, vilket Skolverket vill att den svenska regeringen ska ta efter.

Tror du att det behövs en lagstiftning i Sverige likt den i Norge för att få bukt på de stora barngrupperna? 

– Den norska modellen innebär ju egentligen ingen reglering av barngruppernas storlek. Den reglerar hur många anställda som ska finnas per barn. I Södertälje prioriterar vi högt att ha utbildad personal och ligger på delad fjärde plats i länet när det gäller andelen av personalen med förskollärarlegitimation, säger Hansjons och fortsätter.

– Om man ska reglera tycker jag att det är viktigt att också titta på utbildningsnivå. Det kostar betydligt mer att anställa utbildade förskollärare i förskolan än att anställa personer som saknar utbildning, men det är viktigt för att kunna jobba på ett bra sätt med barnens utveckling. Jag är oerhört stolt över hur många duktiga medarbetare vi har i förskolan i Södertälje, säger Elof Hansjons utbildningsnämndens ordförande, till Telgenytt.

Läs även: – Hansjons (S) utses som utredare för yrkesutbildningar för vuxna

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 10:11
Senast uppdaterad: 4 november 2022 10:19

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors