Företag i fokus:

De hundra sorgerna – ”Vilka är våra sorger att sörja”

314140385_862568805108633_2625341587518154877_n

Foto: Privat.

När Södertälje manifesterade mot det dödliga skjutvåldet 9/10 framförde poeten Daniel Boyacioglu en dikt MED frasen ”jag måste sörja hundra sorger, sörja staden, sörja folket”.

Vilka är våra sorger att sörja?

Första sorgen är första skjutningen.

Andra sorgen är andra skjutningen.

Tredje sorgen är tredje skjutningen.

Fjärde sorgen är alla andra skjutningar.

Femte sorgen är att skjutningarna är oräkneliga.

Sjätte sorgen är så många av de som dödas och dödar är barn.

Åttonde sorgen är att 9-10årINGAR blir erbjudna att tjäna pengar på cannabis när de leker i lekparken.

Tionde sorgen är att många ropar efter hårdare tag och gav politisk seger till de repressiva krafterna, men inte en enda gång när vi ropade efter social rättvisa kom och ställde sig på vår sida.

Tolfte sorgen är att det är våra barns sida. Inte min eller din sida.

Sorg 13 är att vuxna inte vet hur de ska prata om detta med sina barn för det är obegripligt.

Sorg 14 är att barn vet om att barn dör och dödar.

Sorg 16 är att människorna på torget verkar tagna på sängen som om det inte finns ett samband mellan föräldragenerationens strävan efter pengar och prestige och den unga generationens strävan efter snabba cash.

Nästa sorg är att vi är så få på torget.

Sorg 20 är att för många har ortens betong ersatts mot lyxvillans marmor, men bildningen har inte blivit större, världar har inte vidgats och solidariteten har krympt.

Sorg 21 är att minnet är så kort. Så många av oss växte upp i ett välfärdsverige med stor offentlig sektor och utjämnande system, men nu när andra behöver det vi en gång behövde – för att bygga Sverige starkt, för att skapa värdiga liv – vill man hellre stänga dörren.

Sorg 28 är att de socioekonomiskt utsatta områdena snarare bör benämnas som politiskt eftersatta och strukturellt missgynnade områden, men det är lättare för ”alla” att säga att de är socioekonomiskt utsatta. Som om deras utsatthet inte hade något att göra med politik och fördelning av resurser.

Sorg 30 är det patriarkala ledarskapet.

Sorg 31 är den låga nivån hos ledarskapet.

Sorg 32 är den bristfälliga analysen.

Sorg 33 är ojämlikheten.

Sorg 44 är att det för en ung kille i Orten inte är självklart att han överlever sin barndom.

Sorg 46 är att föräldrar håller sina barn hemma för att det är för farligt att gå ut.

Sorg 47 är så många barn har det trångt och fattigt hemma, så de gör vad som helst för att hitta en väg ut ur det.

(Annonslänk)

Sorg 50 är tidpunkten; det kan ske mitt på ljusa dagen, en sen eftermiddag, en tidig kväll.

Sorg 51 är platsen; allmän gata, förskolegård, utanför gymmet, intill matbutiken.

Sorg 51 är att priset för ett människoliv är så lågt.

Sorg 52 är att alla liv inte verkar vara sörjbara.

Sorg 54 är att kvinnorna gråter men inte männen.

Sorg 55 är att männen gråter men inte de unga killarna.

Sorg 56 är att vårt samhälle lär pojkar att inte gråta. Kanske skulle det destruktiva våldet bli mindre om killar lärde sig gråta. Om de lärde sig, prata, skriva, dikta, skapa, måla, dansa, känna, ömma, nära.

Sorg 65 är den bristande tilliten till samhället. Och elitens förväntan att den ska finnas automatiskt.

Sorg 66 är att på minnesstunden hörs prästers och männens röster i mikrofonen men mödrarnas klagosång förpassas till marginalen.

Hjärtskärrande sorg 70 är en farmor som lägger sig på den hårda asfalten där barnbarnets liv rann ut med hans blod och säger att hon stannar där tills han kommer tillbaka.

Sorg 72 är att en man i sin flint, skägg, skrattgrop och tårar ser ut som min egen far med flint, skägg, skrattgrop och tårar.

Sorg 76 är att kyrkklockorna slår och tröstar oss ett tag, och att de sedan tystnar.

Nästa sorg är de mångas tystnad.

Sorg 80 är att det finns respektive ord för föräldralös, änka och änkling men inte för den som har förlorat ett barn, för det ska inte hända.

Sorg 90 är att från att jag började skriva denNA text tills den publiceras har fler skjutningar ägt rum.

Sorg nr 100 är att det finns så många fler sorger.

Sorg 101 är att makten bara svarar på (mot)makt. Men det är också det som INger hopp. Och när vi mobiliserar bär vi vetskapen med oss att sanningen är på vår sida. Jag upprepar; sanningen är på vår sida.

Berolin Deniz – mamma, sociolog och inflyttad södertäljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2022 07:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Elpriset stiger till nya nivåer – Bland det dyraste sedan 2019

El eluttag

Foto: Alexander Isa.

Priset på elanvändning fortsätter att stiga kraftigt. På knappt två veckor har priset per kWh ökat med över en krona och når nu nya nivåer.

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, stiger i morgon till 4,79 kronor per kWh. Det är det högst dagspriset sedan i augusti. Det är det fjärde högsta dygnspriset sedan 2019 och högre än någon dag under förra vintern. Jämfört med i dag stiger elpriset med 0,25 kronor per kilowattimme.

Hushåll och företag i Södertälje med timdebiterade avtal betalar som mest 7,25 kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18 då timpriset är som högst. Det är också historiskt högt. Priset under topptimmen är den sjunde högsta noteringen hittills.

(Annonslänk)

Räknar man in energiskatt och moms landar priset på 9,57 kronor per kilowattimme under den dyraste timmen. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som högst, kostar omkring 19 kronor för den som har ett elavtal med timpris. Under den billigaste timmen mellan klockan tre och fyra skulle motsvarande dammsugning kosta cirka 8 kronor.

Elpriserna har stigit kraftigt under det senaste året. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,31 kronor per kilowattimme och nådde aldrig högre än 2,58 kronor någon enskild timme.

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 2,80 kronor per kilowattimme, alltså ungefär nio gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 1,46 kronor per kilowattimme.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 00:13
Senast uppdaterad: 13 december 2022 00:13

Succé för Changmookwan taekwondo akademin under SM

318070998_859788075357468_6508667468345069840_n

Guldmedaljörerna Lucas Barjakob och Edward Ibrahim : Privat.

I helgen befann sig taekwondo akademin från Södertälje i Trollhättan för att tävla i Svenska Mästerskapen i taekwondo. En tävling där Södertäljeklubben utmärkte sig långt mycket bättre än sina motståndare.

Totalt hölls 18 tävlingar och i 16 av dessa kammade Södertäljeklubben, Changmookwan Akademin, tio guld-, fyra silver- och två bronsmedaljer. En av medaljörerna var 11-årigen, Edward Ibrahim, som fick med sig ett SM-Guld hem till Södertälje.

Men det är inte det först SM-guldet som Södertäljetalangen placerar på troféhyllan. Redan som 10-åring visade han resterande landet vad han går för.

11-årigen Edward Ibrahim. Foto Svetlana Lasković/reStrike.

– År 2021 vann jag mitt första SM-Guld och i helgen mitt andra. Känner en jätteglädje, all tid jag har lagt ner har gett resultat. Jag är så stolt över att tillhöra Changmookwan taekwondo Akademin, säger guldmedaljören, Edward Ibrahim, till Telgenytt.

Han inledde sin taekwondokarriär för knappt tre år senare och har sedan dess hunnit ta två SM-Guld, minst sagt väldigt imponerade av Södertäljebon.

Men det har varit en tuff väg till guldmedaljerna.

– Jag tränar nästan 10 timmar i veckan med mina vänner. Vi har blivit som en taekwondofamilj. Vi tränar hårt, vi skrattar, vi delar glädje och tårar tillsammans. Våran tränare Maestro Ninos är jättesträng, men han är väldigt snäll och tar hand om oss som en pappa gör med sina egna barn. Han är bäst, säger 11-årigen Ibrahim.

Södertäljebon Ninos Malki, även kallad Maesto, startade klubben Changmookwan taekwondo Akademin enbart för tre år sedan och har redan gjort sig ett namn för att vara en av landets bästa klubbar.

Efter helgens resa till Trollhättan har han svårt att sätta rätta ord för att beskriva hur stolt han är över alla deltagare.

Maestro Ninos Melki coachar under match. Foto: Svetlana Lasković/reStrike.

– Vilken helg. Ord kan inte beskriva hur stolta vi är över våra grymma elever. Som de kämpade och i hela 18 tävlingar kammade vi hem tio guld-, fyra silver- och två bronsmedaljer. Vi blev även utsedda till landets andra bästa klubb av 50 klubbar, säger Maestro Ninos Malki till Telgenytt.

Men Malkis klubb har även utmärkt sig utanför Sveriges gränser. Tidigare i år, den 4 juni, utnämndes akademin i Södertälje till Nordens och Baltikums bästa klubb.

I en stor tävling deltog eliten från Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island och från de baltiska Estland, Lettland och Litauen. Där och då satt taekwondo akademin staden Södertälje på kartan.

– Den är en stor ära att på så kort tid att bli nominerade och vinna nordiska mästerskapen. Jag är otroligt stolt över alla våra elever, avslutar Maestro Ninos Malki.

Changmookwan taekwondo Akademin i Södertälje. Foto: Privat.

Maestro Ninos Melki tillsammans med Lucas Barjakob efter en finalvinsten. Foto: Privat.

Guldmedaljören Edward Ibrahim. Foto: Privat

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 00:12
Senast uppdaterad: 13 december 2022 00:12

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors