Företag i fokus:

Här håller eldsjälen Petra Jacob tal för ett bättre Södertälje

27880422-8C56-4597-88F9-C97FDB9062A0

Foto: Shamash Oyal.

Eldsjälen Petra Jacob får stort stöd från alla håll och kanter i sitt ideella arbete med barn och ungdomarna i Södertälje. 

Föregående vecka höll hon en föreläsningen inför ett 20-tal personer på initiativ av Sebastian Kvissberg, VD på Clean Drink Sverige.

Efter senaste tidens våldspiral tog Södertäljesonen, och medgrundare av Clean Drink, Sebastian Kvissberg intiativet att starta en namninsamling för att stötta Petra Jacob, grundaren av Lebi Skol IF.

Under onsdagskvällen på Hotel Clarion Sign i Stockholm, föregående vecka, inleddes det första kapitlet i herr Kvissbergs intiativ om att stötta Jacob, som för övrigt, värt att åter nämna, är nominerad till Aftonbladets Svenska Hjältar. Och under träffen på Clarion haglade berömmelsen från flera inflytelserika personer som tydligt ville visa Petra Jacob sitt stöd.

Petra Jacobs ideella verksamheten, Lebi Skol IF, verkar i socialt utsatta områden sedan början av år 2020. Efter det våld som Södertälje drabbats av uppmärksammades hon av Clean Drink-grundaren och Södertäljesonen, Sebastian Kvissberg, som beslutade att dra sitt strå till stacken.

Detta genom att starta en stor namninsamling för stötta eldsjälen i sitt ideella arbete med barn och ungdomar i Södertälje.

Under träffen på Hotel Clarion Sign i Stockholm. Foto: Shamash Oyal

Telgenytt, som stöttar Jacob, var en av flera som var inbjudna till träffen på Clarion Sign i Stockholm under onsdagskvällen. Här satt advokater från de tunga byråerna från huvudstaden, elitidrottare, entreprenör i olika former, föreläsare, inflytelserika influensers, men även ett tiotal på videolänk som av olika anledningar inte kunde närvara. 

Här fanns en gemensam anda – att bidra till att ett bättre Södertälje, men i synnerhet att stötta Petra Jacob i hennes fantastiska arbete för stadens barn och ungdomar.

Till vardags jobbar hon heltid på Scania, men på sin fritid lägger hon hjärta och själ för barnen i de socialt utsatta områdena. 

Petra berättar hur hon under två och ett halv års kämpade för ett mer inkluderande Södertälje. Hennes mål är att fler barn och unga ska kunna ta del av idrottsrörelsen Lebi Skol If och därmed få en mer aktiv och meningsfull fritid efter skoltid i deras närområde.

– Vi har byggt upp en metod utifrån från barn, ungdomar och familjers behov och förutsättningar. Vår metod fångar upp dem som exkluderas av samhället idag. Vi har stärkt bostadsområdena och den lokala sammanhållningen. För mig är det Communtiy-change och något som Södertälje som stad verkligen behöver, säger Jacob under träffen på Clarion Sign i Stockholm.

Peter Jacob, grundare Lebi Skol IF. Foto: Shamash Oyal.

Hon startade verksamheten för cirka 2,5 år sedan i Lina Hages grundskolan med 40 barn och två ungdomsledare. Idag har hennes verksamheten expanderat till i Wasaskola i Geneta, Ronnaskolan och Fornbackaskolan och inkluderar över 250 barn i veckan genom organiserad och regelbunden träning med hjälp av 50 ungdomar.

Hur har stödet från er egna kommun varit?”, frågar en person ur åhörarna.

– Jag har haft dialoger med vår kommun och våra politiker under dessa år. De har tagit tid och lyssnat på mig och tagit del i hur vi jobbar samt vilken social impact vi skapar i de olika bostadsområden, men tyvärr har stödet från vår egna kommun inte varit lika starkt som jag önskat, säger Petra Jacob och fortsätter.

– Det är tungt och säga att intresset fram tills nu har varit större från andra kommuner än min egna. Många som har hört av sig och vill ta del av hur vi jobbar. Vår stad måste blir bättre på att förvalta framtidens ledare, eldsjälar och civilsamhälles aktörer. Nu har kommunen öppnat upp för dialog och det känns tacksamt, säger Petra Jacob

Hon passar även på att visa sin uppskattning till alla som tagit sig tiden till att ta sig till Stockholm för att visa sitt stöd. Men riktar fokus på att Södertälje befinner sig i ett läge där nya tankesätt behövs från kommunens alla led.

– Det förebyggande arbetet måste ta större plats och få högre prioritet hos politiker och vår kommun. Det är ett faktum att våra politiker och vår stad misslyckats i det förebyggande arbetet och resultatet är den ökade nyrekryteringen av unga barn. Det ska inte krävas människoliv för att fler ska vilja satsa på det långsiktiga förebyggande arbete, säger hon.

– Det satsat otroligt mycket på skolan vilket är fantastiskt, men det måste satsas lika mycket på barnen efter skoltid. Fler måste få möjlighet till inkludering och bra förebilder och här ligger inte Södertälje i framkant. Vi har fantastiska eldsjälar och jättebra organisationer som gör mycket bra. Men vår stad, kommun, politiker, fastighetsägare och näringslivet måste börja kroka arm med civilsamhällsaktörerna på riktigt, säger Petra Jacob.

Nu är henne stora önskan är att se större handlingskraft och vilja från kommunen, politikerna och näringslivet om att arbeta tillsammans för ett bättre och tryggare uppväxtvillkor för barn och unga.

– Det förebyggande arbetet har glömts bort och ett stort omtag måste bara göras, säger Jacob.

Petre Jacob och Sebastian Kvissberg. Foto: Shamash Oyal

Petra Jacob bygger osynliga broar mellan stadsdelarna i Södertälje. Hon skapar en samhörighet, trygghet och får ungdomar att samverka på ett sätt som tidigare inte existerat. Hennes insats är omfattade och det är ett under att hon klarar av arbetsuppgiften som flerbarnsmamma och heltidsanställd på Scania. 

Det blev tydligt för alla närvarande vad hon verkligen står för. Här står en stark kvinna och talar, men inte tänker på egen vinning. Här står en kvinna och inte enbart talar om vad som behöver göras i Södertälje – utan verkligen gör något åt saken på riktigt och är väldigt handlingskraftig.

Hon är en bra talare, folk lyssnar och berömmelsen haglade från alla inflytelserika personer som vill visa sitt stöd under träffen på Clarion Sign. Hade de närvarande under träffen haft hattar på huvudbonaden så hade de lyfts av för Petra Jacob.

Nu vill hon se starkare agerande från Södertälje kommun på flera håll för att vända den negativa trenden – men även stärka Södertäljes varumärke.

Läs även: – Petra nomineras till Svenska hjältar – ”Otroligt hedrad”

Sebastian Kvissberg, VD Clean Drink. Foto: Shamash Oyal.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2022 12:59
Senast uppdaterad: 11 november 2022 12:48

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors