Företag i fokus:

KRÖNIKA: Södertälje kämpar i positiv anda

drönare 21 Södertälje

Flygfoto över Södertälje. Arkvibild.

Visst, blir man sådär fjärilar i magen, pirrigt lycklig när man får höra hur det goda bekämpar det onda. Jag blir på riktigt varm inombords.

När jag läser, och får höra om hur kommunen jobbar för att förbättra vardagen för många av oss i orten. Standarden förbättras. Södertälje blir mer än bara en plats för brottslighet, härvor och polisuttryckningar.

År 2024 är planen att en fritidsgård kommer öppna upp för att förena Ronna-, Geneta- och Linas ungdomar i en tryggare vardag. Mer sånt tack. Även om planen visar att fritidsgården kommer att stå färdig, våren 2024, har vi något att se fram emot. Det finns en plan. Utöver det ska en ny familjecentral öppnas upp dörrarna nu på måndag, den 14 november. Familjecentralen riktar sig i huvudsak till småbarnsföräldrar i åldrarna 0-5 år.

Vi börjar täcka de viktigaste åldrarna och målgrupperna.

Nyheterna florerar med det hemska, onda och alla skottlossningar som drabbat staden. Människan är så nyfiken på det. Klagar om varför det sker, men är det första man klickar sig vidare på. Vi är inte lagda att söka oss till solskenshistorier. Människan vill gärna spy galla, och klaga. Det kan man inte göra med positivitet. Nu kan vi bevittna uppbackningen och det positiva arbetet kommunen parallellt jobbar med. Hoppet är ännu inte släckt. Så länge vi människor samverkar i en godhets oas kan vi nå fantastiska resultat. Visst, räcker inte det. Mer behövs! En bra bit på vägen har vi kommit.

Det onda ska inte övervinna det goda Vi är för många som älskar vårt Södertälje, med sin charm och differentiering. Alla kan vi vara grannar och behandlas såväl efter det. Atmosfären kan inte förstöras för att vi fått erfara hemska saker. Än lever lågan.

Många verksamheter i kommunen jobbar tillsammans för att förena våra medborgare i en tryggare verklighet. Mycket glädjande nyheter och positivt budskap. Allra mest för den yngre generationen som behöver goda förebilder. Att våra medmänniskor gör gott.

Det förebyggande arbetet är så oerhört viktigt, och glöms bort i stressen och pressen, och med bristande resurser jobbar vi oftast akutstyrt. Det kostar för mycket att vara där det inte behövs, just nu. Säger i princip alla chefer. ”Vi har inte tid” är en annan standardreplik. Men har vi tid för kaoset? Knappast. Dessa verksamheter visar på hur vi ska börja i tidigt skede.

Låt oss hylla människorna bakom det hårda arbetet, för visst är det ett hårt arbete med mycket stångande som behövts göras. I synnerhet med budgetfrågan. Vad kommer det kosta? Det kostar liv om vi inte fokuserar på att finnas där vi behövs innan det händer något. Framtiden är vår.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 november 2022 10:39
Senast uppdaterad: 15 november 2022 12:49

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors