Företag i fokus:

Revisorerna pekar på problem med otillåten upphanding

Bild. Alex Ataseven , Kerimo

Debattören Lukas Kerimo (M). Pressbild.

I augusti skrev jag om Tekniska nämndens klandervärda hantering av avtal. Jag och mina kollegor i Moderaterna konstaterade en hel del oreda inom samhällsbyggnadskontoret där avtalstroheten låg på lite över 80 %.

Det är alldeles för lågt och berör stora summor.

Under åren 2020 och 2021 har kontoret upphandlat varor och tjänster utanför avtal till ett värde på över 85 miljoner kronor!

Ansvarsfördelningen är otydlig. Nämnden och Telge Inköp hänvisar till varandra och det finns oklarheter om vem som äger och förvaltar avtalen. I det här läget är det tacksamt att revisorerna klargör att det är nämnden som är ytterst ansvarig och behöver ta tillbaka kontrollen över avtalens förvaltning.

”Brister gällande rutiner för attestering, kommunikation och framför allt kunskapsnivå”

Revisorerna har förklarat att avtalstroheten är lägre än riktvärdet och att det också brister gällande rutiner för attestering, kommunikation och framför allt kunskapsnivå. Detta är något som borde uppdagats längesen och frågan måste ställas, varför agerade man inte för flera år sedan?

Rapporten vi har fått visar tydligt att nämndsordförande inte bemöter kritiken. Ifall det beror på okunskap eller oförmåga låter jag vara osagt, men nu ska tydligen en omorganisation ha skett. Tanken är att det ska tydliggöra ansvarsområden, men här lyfter revisorerna att en omorganisation har goda förutsättningar i teorin men mindre i praktiken.

Vad som dock kan vara positivt är nämndens planer på att tillsätta en verksamhetscontroller.

”En kommun vars politiska majoritet säger sig ta korruption på allvar men som år efter år blundar för de laglösa upphandlingarna som sker i Stadshuset”

Tekniska nämnden har ett stort ansvar i Södertälje; en kommun vars politiska majoritet säger sig ta korruption på allvar men som år efter år blundar för de laglösa upphandlingarna som sker i Stadshuset! Hur många skattemiljoner har de inte berövat ärliga företag som väntar in de LOU-upphandlingar (lagen om offentlig upphandling) som aldrig sker? Alla företag ska givetvis ha chansen att konkurrera och lika villkor måste råda för att eliminera risker för korruption och nepotism.

Vem bär ansvaret för godkännandet av dessa avtal och vad är det man handlat in, det kommer medborgarna troligtvis aldrig att få svar på. Förvaltningen förklarade i nämnden att mängden fakturor och tillgänglig information gör det näst in till omöjligt.

Jag konstaterar att sent ska syndaren vakna, eller ska vi tala i plural då det finns en politisk majoritet. Kanske sker det nu efter fyra år som nämndordförande? Det lär dock behövas av vi andra fortsatt vakar över dessa upphandlingsfrågor.

Skattemedel måste vårdas på bättre sätt, så enkelt är det.

Lukas Kerimo (M), Ersättare tekniska nämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2022 07:50
Senast uppdaterad: 16 november 2022 23:10

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors