Företag i fokus:

Revisorerna pekar på problem med otillåten upphanding

Bild. Alex Ataseven , Kerimo

Debattören Lukas Kerimo (M). Pressbild.

I augusti skrev jag om Tekniska nämndens klandervärda hantering av avtal. Jag och mina kollegor i Moderaterna konstaterade en hel del oreda inom samhällsbyggnadskontoret där avtalstroheten låg på lite över 80 %.

Det är alldeles för lågt och berör stora summor.

Under åren 2020 och 2021 har kontoret upphandlat varor och tjänster utanför avtal till ett värde på över 85 miljoner kronor!

Ansvarsfördelningen är otydlig. Nämnden och Telge Inköp hänvisar till varandra och det finns oklarheter om vem som äger och förvaltar avtalen. I det här läget är det tacksamt att revisorerna klargör att det är nämnden som är ytterst ansvarig och behöver ta tillbaka kontrollen över avtalens förvaltning.

”Brister gällande rutiner för attestering, kommunikation och framför allt kunskapsnivå”

Revisorerna har förklarat att avtalstroheten är lägre än riktvärdet och att det också brister gällande rutiner för attestering, kommunikation och framför allt kunskapsnivå. Detta är något som borde uppdagats längesen och frågan måste ställas, varför agerade man inte för flera år sedan?

Rapporten vi har fått visar tydligt att nämndsordförande inte bemöter kritiken. Ifall det beror på okunskap eller oförmåga låter jag vara osagt, men nu ska tydligen en omorganisation ha skett. Tanken är att det ska tydliggöra ansvarsområden, men här lyfter revisorerna att en omorganisation har goda förutsättningar i teorin men mindre i praktiken.

Vad som dock kan vara positivt är nämndens planer på att tillsätta en verksamhetscontroller.

”En kommun vars politiska majoritet säger sig ta korruption på allvar men som år efter år blundar för de laglösa upphandlingarna som sker i Stadshuset”

Tekniska nämnden har ett stort ansvar i Södertälje; en kommun vars politiska majoritet säger sig ta korruption på allvar men som år efter år blundar för de laglösa upphandlingarna som sker i Stadshuset! Hur många skattemiljoner har de inte berövat ärliga företag som väntar in de LOU-upphandlingar (lagen om offentlig upphandling) som aldrig sker? Alla företag ska givetvis ha chansen att konkurrera och lika villkor måste råda för att eliminera risker för korruption och nepotism.

Vem bär ansvaret för godkännandet av dessa avtal och vad är det man handlat in, det kommer medborgarna troligtvis aldrig att få svar på. Förvaltningen förklarade i nämnden att mängden fakturor och tillgänglig information gör det näst in till omöjligt.

Jag konstaterar att sent ska syndaren vakna, eller ska vi tala i plural då det finns en politisk majoritet. Kanske sker det nu efter fyra år som nämndordförande? Det lär dock behövas av vi andra fortsatt vakar över dessa upphandlingsfrågor.

Skattemedel måste vårdas på bättre sätt, så enkelt är det.

Lukas Kerimo (M), Ersättare tekniska nämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2022 07:50
Senast uppdaterad: 16 november 2022 23:10

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors