Företag i fokus:

De stora barngrupperna i Södertälje behöver ses över

pexels-tima-miroshnichenko-5428155

Foto: Pexels.

Skolverket gick ut med en rapport om att barngrupper på förskolor inte ska överstiga 12 barn med tre heltidspedagoger. Enligt statistiken stod Södertälje på 285 av 290 kommuner.

Alltså fem från att vara sämsta kommunen i landet, med alltför stora barngrupper. Rapporten visar även på att åtta av tio grupper är större än rekommenderat i landet. Detta gäller framförallt barngrupperna i åldrarna ett- till treåringar.

Det är ingen nyhet att alltför stora grupper tenderar att skapa stress hos personal och barn. En ohälsosam miljö. För alla inblandade.

Elof Hansjons, Södertäljes ordförande i utbildningsnämnden, menar att de stora barngrupperna beror på att barnantalet ökat med 530 barn i åldrarna noll till fem år sedan tio år tillbaka. Han menar att de flesta av dessa barn vill ha en förskoleplats nära sitt hem, vilket skapar en överbelastning och överinskrivningar i de förskolor som ligger i ett tät bebott område. Ursäkter.

Om det är så att barngruppen är för stor och vårdnadshavare vill ha sitt barn på förskolan, antingen ska man se till att anställa fler personal så det täcker antalet barn. Alternativt ska man hänvisa föräldern till en annan förskola, tvinga föräldern välja sitt barn framför bekvämligheten.

Min erfarenhet är att utbildningskontoret faktiskt gör det, och var väldigt noga med att jag inte skulle få plats för mina barn i en förskola som låg närmare centrum, för jag inte föll inom närhetsprincipen.

”Visst vi har ökat i antal medborgare, och när vi gör det ska vi bygga i takt med det”

Visst vi har ökat i antal medborgare, och när vi gör det ska vi bygga i takt med det. Vi ska inte vänta tills det blir ett problem. Att jobba förebyggande verkar vara ett problem i alla led i detta land. Det ska brinna för att vi ska släcka elden. Vad tror ni skulle hända om vi i stället rustade upp så vi slapp eldens låga, utan agerade i att det börjat ryka?  

Det går att endast se det negativa i detta, att våra barn går i för stora barngrupper och upplever stress och missar tid med pedagoger på förskolan. Statistiken visade mer än bara för stora barngrupper. Och det var att Södertäljes förskolor låg bra till i antalet utbildade förskolelärare per barngrupp, och låg i enlighet med Stockholms län. Detta är en viktig poäng, men jag köper inte att det räcker. Det är en bra bit på vägen i all ära. Men mina barn ska inte behöva vara nöjda med en stressad utbildad förskolelärare som inte får möjlighet till att använda sig av sina kunskaper från sin utbildning, för att tiden inte finns. Till vilken nytta ska förskolan betala mer till en utbildad som inte får bruka sin kompetens? Slöseri med resurser.

Ska vi rösta för en lag som Norge har. Att barngrupper inte ska överskrida 12 barn. Ja vad skulle den göra för skillnad. Även om vi får lagen i kraft, tror ni på en förändring? Många lagar har satts i kraft, men ingenting har ändrats på grund av det.

Alla kan prata men vi vill ha förändring i praktiken inte på papper, så att det ska se fint ut. Visa oss era handlingar. Vilka förskolor är det som byggs? När ska de vara klara? I vilka områden? Varför har denna information inte kommit ut tidigare, eller är det politikernas reaktion på Skolverkets rapport? Låter snarare som det senare…

Rusta upp förskolorna, med bra personal, bra förutsättningar. Bra möjligheter till god utveckling. Dessa barn är de barn som sedan kommer styra i kommunen. Så vi slipper behöva oroa oss för att dessa barn ska drabbas av försummelse på hemmaplan och bortaplan, och bli trasiga barn. Trasiga Ungdomar. Trasiga Vuxna.

Läs även: – Hansjons (S) om skolrapporten – ”Nya förskolor på gång”

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2022 05:00
Senast uppdaterad: 17 november 2022 21:46

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors