Företag i fokus:

De stora barngrupperna i Södertälje behöver ses över

pexels-tima-miroshnichenko-5428155

Foto: Pexels.

Skolverket gick ut med en rapport om att barngrupper på förskolor inte ska överstiga 12 barn med tre heltidspedagoger. Enligt statistiken stod Södertälje på 285 av 290 kommuner.

Alltså fem från att vara sämsta kommunen i landet, med alltför stora barngrupper. Rapporten visar även på att åtta av tio grupper är större än rekommenderat i landet. Detta gäller framförallt barngrupperna i åldrarna ett- till treåringar.

Det är ingen nyhet att alltför stora grupper tenderar att skapa stress hos personal och barn. En ohälsosam miljö. För alla inblandade.

Elof Hansjons, Södertäljes ordförande i utbildningsnämnden, menar att de stora barngrupperna beror på att barnantalet ökat med 530 barn i åldrarna noll till fem år sedan tio år tillbaka. Han menar att de flesta av dessa barn vill ha en förskoleplats nära sitt hem, vilket skapar en överbelastning och överinskrivningar i de förskolor som ligger i ett tät bebott område. Ursäkter.

Om det är så att barngruppen är för stor och vårdnadshavare vill ha sitt barn på förskolan, antingen ska man se till att anställa fler personal så det täcker antalet barn. Alternativt ska man hänvisa föräldern till en annan förskola, tvinga föräldern välja sitt barn framför bekvämligheten.

Min erfarenhet är att utbildningskontoret faktiskt gör det, och var väldigt noga med att jag inte skulle få plats för mina barn i en förskola som låg närmare centrum, för jag inte föll inom närhetsprincipen.

”Visst vi har ökat i antal medborgare, och när vi gör det ska vi bygga i takt med det”

Visst vi har ökat i antal medborgare, och när vi gör det ska vi bygga i takt med det. Vi ska inte vänta tills det blir ett problem. Att jobba förebyggande verkar vara ett problem i alla led i detta land. Det ska brinna för att vi ska släcka elden. Vad tror ni skulle hända om vi i stället rustade upp så vi slapp eldens låga, utan agerade i att det börjat ryka?  

Det går att endast se det negativa i detta, att våra barn går i för stora barngrupper och upplever stress och missar tid med pedagoger på förskolan. Statistiken visade mer än bara för stora barngrupper. Och det var att Södertäljes förskolor låg bra till i antalet utbildade förskolelärare per barngrupp, och låg i enlighet med Stockholms län. Detta är en viktig poäng, men jag köper inte att det räcker. Det är en bra bit på vägen i all ära. Men mina barn ska inte behöva vara nöjda med en stressad utbildad förskolelärare som inte får möjlighet till att använda sig av sina kunskaper från sin utbildning, för att tiden inte finns. Till vilken nytta ska förskolan betala mer till en utbildad som inte får bruka sin kompetens? Slöseri med resurser.

Ska vi rösta för en lag som Norge har. Att barngrupper inte ska överskrida 12 barn. Ja vad skulle den göra för skillnad. Även om vi får lagen i kraft, tror ni på en förändring? Många lagar har satts i kraft, men ingenting har ändrats på grund av det.

Alla kan prata men vi vill ha förändring i praktiken inte på papper, så att det ska se fint ut. Visa oss era handlingar. Vilka förskolor är det som byggs? När ska de vara klara? I vilka områden? Varför har denna information inte kommit ut tidigare, eller är det politikernas reaktion på Skolverkets rapport? Låter snarare som det senare…

Rusta upp förskolorna, med bra personal, bra förutsättningar. Bra möjligheter till god utveckling. Dessa barn är de barn som sedan kommer styra i kommunen. Så vi slipper behöva oroa oss för att dessa barn ska drabbas av försummelse på hemmaplan och bortaplan, och bli trasiga barn. Trasiga Ungdomar. Trasiga Vuxna.

Läs även: – Hansjons (S) om skolrapporten – ”Nya förskolor på gång”

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2022 05:00
Senast uppdaterad: 17 november 2022 21:46

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors