Företag i fokus:

Chocken är total varje år – Varför lär vi oss aldrig?

EE865DEE-9F6E-4D26-93D0-07893EFBF15E-scaled

Veckan inleddes med snökaos på flera håll i Södertälje

Är det inte lite konstigt, att vi alltid blir lika traumatiserade och chockade över hur mycket snö som faktiskt faller varje år vid denna årstid.

Vintern bjuder på gott och blandat. Ibland lite värme och plusgrader i december och ibland snökaos med orange varning i november.

Varje år chockas vi lika mycket om inte mer, med inställda tåg, bussar, lektioner, och chefer som rekommenderar jobb hemifrån. Vad är det som gör att människan glömmer föregående års hektiska vinter? Vad är det som gör att människan inte minns? Livet ställs in när vi får vakna upp till ett vinterland. Snön upp till knäna. Bilar som är insnöade och knappt syns. Vägar som inte plogats och får bilar att fastna, köra ner i diket. Trafiken står still. Fast i köer i timmar. Ändå lär vi oss inte.

Människan är en riktig optimist, jag är inkluderad. Hade inte bytt däcken till vinterhjul, trots att man själv bor på landet och det krävs riktiga taggar som ska ta en fram.

Polisen går ut med att: ”Vinterdäck skall vara på trots att det inte är 1 december ännu. Har du inte bytt dina däck till vinterdäck på ditt fordon? Ge dig då inte ut på vägarna”, skriver polisen i ett inlägg på sociala medier.

Flera fordon fastande i snökaosets.

Varför lär vi oss aldrig? Samma misstag år efter år. Hur ska vi lära oss av egna misstag, som är bästa sättet att lära sig. Gör om, gör rätt. Är det inte så utsagan går?

I Södertälje får många dessutom vänta in plogbilen och snöskyfflingen, då deras bostadsområden, eller platser inte prioriteras. Prioritering görs efter störst behov för att få vardagen att fortsätta. Höghusens portar får stå igensnöade. Vilka drabbas? Alltid är det våra äldre, funktionsnedsatta och småbarnsfamiljer. När framkomligheten är begränsad utan snö, blir det inte ens värt att ta sig ut när snön täckt staden så härligt fint och vackert. Man får skåda på avstånd och beundra.

Fallriskerna ökar, höftoperationerna ökar under vinterhalvåret, men trots det görs samma sak år efter år. Säsong efter säsong. Varför? Är vi bara naiva eller vill vi inte vara proaktiva?

I Norrland får de 4 decimeter snö och ändå rullar vardagen som vanligt, barn tar sig till skolan, anställda går till sina arbeten och kommunikation fortgår. Vad är skillnaden mellan Norrland och Stockholm? Norrlänningarna är förberedda och bereder sig för vintern, medan Stockholmarna lever på sommarkänslan, t-shirtar, kall bira i handen och burgare på grillen, året om.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 november 2022 17:09
Senast uppdaterad: 24 november 2022 17:09

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors