Företag i fokus:

Lärare och Södertäljeelever närvarar vid Nobelprisutdelning

317415768_850177659572639_3048390131961364602_n

Foto: Alexander Isa

Läraren Vesna Ramovic, från grundskolan i Lina Hage, uppmärksammas för sitt inkluderande och motiverande arbetssätt med sina eleverna.

Nu ska hon tillsammans med fyra elever besöka den brittiska ambassaden för att närvara vid Nobelprisutdelnig inom kemi.

– Det är en stor ära, säger läraren, Vesna Ramovic, till Telgneytt.

Ramovic har sedan 12 år tillbaka arbetat som lärare inom naturorienterande ämnen, NO, i Lina grundskolan. Här engagerar hon sig aktivt för att inkludera alla elever och motiverar dem för en aktiv skolgång. Nu uppmärksammas hon av Maria Weiland, utvecklingslärare och doktorand på Södertälje kommun och Stockholms universitet.

– För några år sedan hade jag ett samarbete med Maria Weiland som har varit och är fortfarande utvecklingslärare i Resurscentrum. Hon har gillat mitt sätt att arbeta på och sättet att inkludera och motivera eleverna, säger läraren Ramovic.

Lärarna Jennifer Anter och Vesna Ramovic. Foto: Alexander Isa.

När Weiland fick förfrågan från Kemilärarnas resurscentrum om att hitta en engagerad lärare som jobbar på en icke privilegierad skola, där alla föräldrar inte har en akademisk utbildning, var Ramovic en given kandidat.

– Då tyckte hon att jag och mina elever på Lina grundskola skulle passa till det här uppdraget, säger Ramovic.

Ramovic fick som uppdrag att välja ut fyra elever som utmärker sig inom No-ämnen och passar in som skolans ambassadörer. I en engagerad klass där många visar framfötterna valde hon till slut Leona Can, Bronaya Al-Jumaili, Marius Quseer och Lucio Koraag som kommer att få följa med till Nobelprisutdelningen som äger rum i den brittiska ambassaden den 9 december.

Eleverna Lucio Koraag, Leona Can, Marius Quseer och Bronaya Al-Jumaili

På plats i ambassaden kommer de fyra kommer eleverna, tillsammans med lärarna Vesna Ramovic och Jennifer Anter, bland annat närvara vid årets Nobelprisutdelning och få träffa förra årets Nobelpristagare, David W.C. MacMillan.

– Där ska vi få träffa årets pristagare, men även förra årets Nobelpristagaren David W.C. MacMillan och visa ett experiment som hör ihop med det han fick pris för. Det var ”för utveckling av asymmetrisk organokatalys”, men vi kommer att genomföra ett experiment med en enklare variant av katalys, säger Ramovic.

Hur känns det att du och eleverna från i Lina grundskola får en inbjudan till Nobelprisutdelning?

– Det är en stor ära för mig att få delta på en så stor evenemang tillsammans med mina elever och min kollega. Jag tycker att det är ett jättebra sätt att uppmärksamma en liten skola som ligger i ett utsatt område, men även ett bra sätt att visa att våra elever är motiverade och engagerade, säger Vesna Ramovic och fortsätter.

Vesna Ramovic och Jennifer Anter.

– Jag känner mig hedrad eftersom att Maria har valt mig av alla lärare som hon har samarbetat med. Eleverna utrycker också en stor glädje för att visa sina kunskaper för kemister som kan mycket mer än de om just katalys som experimentet går ut på. Det känns väldigt pirrigt inför träffen med Nobelpristagarna men ändå roligt att få åka dit och presentera Lina grundskola, avslutar Ramovic.

Nobelpriset bildades av Alfred Nobel, dynamitens uppfinnare, som lämnade efter sig en stor förmögenhet och delas ut inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Genom tre svenska och en norsk institution tilldelas personer som ”gjort mänskligheten den största nytta” och det allra första Nobelpriset tilldelades år 1901.

Telgenytt fick en demonstration av elevernas experiment.

Leona Can visar slutresultatet

Experiment som kommer att visas upp under Nobelprisutdelningen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 november 2022 09:19
Senast uppdaterad: 29 november 2022 18:15

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors