Företag i fokus:

Lärare och Södertäljeelever närvarar vid Nobelprisutdelning

317415768_850177659572639_3048390131961364602_n

Foto: Alexander Isa

Läraren Vesna Ramovic, från grundskolan i Lina Hage, uppmärksammas för sitt inkluderande och motiverande arbetssätt med sina eleverna.

Nu ska hon tillsammans med fyra elever besöka den brittiska ambassaden för att närvara vid Nobelprisutdelnig inom kemi.

– Det är en stor ära, säger läraren, Vesna Ramovic, till Telgneytt.

Ramovic har sedan 12 år tillbaka arbetat som lärare inom naturorienterande ämnen, NO, i Lina grundskolan. Här engagerar hon sig aktivt för att inkludera alla elever och motiverar dem för en aktiv skolgång. Nu uppmärksammas hon av Maria Weiland, utvecklingslärare och doktorand på Södertälje kommun och Stockholms universitet.

– För några år sedan hade jag ett samarbete med Maria Weiland som har varit och är fortfarande utvecklingslärare i Resurscentrum. Hon har gillat mitt sätt att arbeta på och sättet att inkludera och motivera eleverna, säger läraren Ramovic.

Lärarna Jennifer Anter och Vesna Ramovic. Foto: Alexander Isa.

När Weiland fick förfrågan från Kemilärarnas resurscentrum om att hitta en engagerad lärare som jobbar på en icke privilegierad skola, där alla föräldrar inte har en akademisk utbildning, var Ramovic en given kandidat.

– Då tyckte hon att jag och mina elever på Lina grundskola skulle passa till det här uppdraget, säger Ramovic.

Ramovic fick som uppdrag att välja ut fyra elever som utmärker sig inom No-ämnen och passar in som skolans ambassadörer. I en engagerad klass där många visar framfötterna valde hon till slut Leona Can, Bronaya Al-Jumaili, Marius Quseer och Lucio Koraag som kommer att få följa med till Nobelprisutdelningen som äger rum i den brittiska ambassaden den 9 december.

Eleverna Lucio Koraag, Leona Can, Marius Quseer och Bronaya Al-Jumaili

På plats i ambassaden kommer de fyra kommer eleverna, tillsammans med lärarna Vesna Ramovic och Jennifer Anter, bland annat närvara vid årets Nobelprisutdelning och få träffa förra årets Nobelpristagare, David W.C. MacMillan.

– Där ska vi få träffa årets pristagare, men även förra årets Nobelpristagaren David W.C. MacMillan och visa ett experiment som hör ihop med det han fick pris för. Det var ”för utveckling av asymmetrisk organokatalys”, men vi kommer att genomföra ett experiment med en enklare variant av katalys, säger Ramovic.

Hur känns det att du och eleverna från i Lina grundskola får en inbjudan till Nobelprisutdelning?

– Det är en stor ära för mig att få delta på en så stor evenemang tillsammans med mina elever och min kollega. Jag tycker att det är ett jättebra sätt att uppmärksamma en liten skola som ligger i ett utsatt område, men även ett bra sätt att visa att våra elever är motiverade och engagerade, säger Vesna Ramovic och fortsätter.

Vesna Ramovic och Jennifer Anter.

– Jag känner mig hedrad eftersom att Maria har valt mig av alla lärare som hon har samarbetat med. Eleverna utrycker också en stor glädje för att visa sina kunskaper för kemister som kan mycket mer än de om just katalys som experimentet går ut på. Det känns väldigt pirrigt inför träffen med Nobelpristagarna men ändå roligt att få åka dit och presentera Lina grundskola, avslutar Ramovic.

Nobelpriset bildades av Alfred Nobel, dynamitens uppfinnare, som lämnade efter sig en stor förmögenhet och delas ut inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Genom tre svenska och en norsk institution tilldelas personer som ”gjort mänskligheten den största nytta” och det allra första Nobelpriset tilldelades år 1901.

Telgenytt fick en demonstration av elevernas experiment.

Leona Can visar slutresultatet

Experiment som kommer att visas upp under Nobelprisutdelningen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 november 2022 09:19
Senast uppdaterad: 29 november 2022 18:15

Färre skadas av fyrverkerier – antalet vårdfall halverat

Fyrverkerier_over_Stockholm_2011-2012

Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är tydligt minskande, även i Stockholms län. 

– Antalet olyckor har minskat märkbart, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom. 

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer. 

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander.

Färre fyrverkeriskadade patienter i Stockholms län

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Graf framtagen av Newsworthy.

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar. I Region Stockholm har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård minskat från 24,8 per år i snitt i början av 10-talet till 12,4 per år under 2018-2022. Antalet har med andra ord halverats. Som mest har 31 patienter rapporterats i regionen, under 2015.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har fyra patienter registrerats i Region Stockholm med fyrverkeriskador.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav. 

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också. 

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. 

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador. 

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 13:51
Senast uppdaterad: 30 december 2023 13:51

Kraftig budgetminskning för folkbildningen

Gitarr-Unsplash

Foto: Priscilla Du Preez, Unsplash

Regeringen drar ner på anslagen till studieförbunden med nästan en tredjedel de närmaste åren. I Nykvarn är improvisatorisk musik (rock, jazz etc) det populäraste ämnet. 

Först kom coronapandemin som tvingade studieförbunden att till stora delar ställa in sin verksamhet. Antalet deltagare rasade, studiecirklar upplöstes och fortfarande har verksamheten inte kommit ikapp. 

Sedan kom regeringens budget: 250 miljoner mindre till folkbildning under 2024, och ytterligare minskningar kommande år. Totalt ska anslagen ner från 1,8 miljarder 2023 till 1,3 miljarder 2026.

– Jag är rädd och beredd på att det kommer att vara mycket som kommer att stängas och läggas ner. Studieförbunden har i dag verksamhet i landets samtliga kommuner, men jag är inte säker på att vi kan säga det om tre år. Vi vill gärna finnas där människor finns: i såväl glesbygd och i storstadens kranskommuner, säger David Samuelsson, generalsekreterare för branschorganisationen Studieförbunden.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk

Under pandemin tappade studieförbunden i Nykvarns kommun ungefär åtta av tio deltagare. Och även om antalet ökade igen under 2022 är det fortfarande en bra bit kvar till nivåerna innan pandemin. I Södertälje tappade studieförbunden i Södertälje kommun var femte deltagare.

Under 2022 deltog 488 Nykvarnsbor, eller 4,2 procent av befolkningen i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet. Det är en relativt låg andel jämfört med andra kommuner. De flesta, två av tre, var kvinnor – ungefär som i riket i övrigt. En av tre var mellan 0 och 24 år, men den grupp där störst andel av befolkningen var deltagare var bland dem över 65 år. Totalt i riket är personer över 65 år de flitigaste deltagarna. 

Musik, dans och dramatik populärast i Nykvarn

I Nykvarns kommun är kurser inom musik, dans och dramatik populärast, sett till deltagartimmar, och det enskilt populäraste ämnet är improvisatorisk musik (rock, jazz etc).

Improvisatorisk musik (rock, jazz etc) är det populäraste ämnet i sex av 26 kommuner i Stockholms län, lika många som körsång. Även i riket i stort är improvisatorisk musik (rock, jazz etc) det populäraste ämnet i flest kommuner. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Totalt finns tio studieförbund i landet, tre av dem hade registrerad verksamhet i Nykvarn förra året. Flest unika deltagare lockade Arbetarnas Bildningsförbund, 135 stycken.

Redan i oktober meddelade Kulturens bildningsförbund, som 2022 inte hade några registrerade deltagare i Nykvarn men väl i 21 andra kommuner i Stockholms län, att de lägger ner folkbildningsverksamheten. 

– De hade ekonomiska utmaningar redan innan, och när det här kom såg de inte att de kunde hitta någon väg till balans. Det är inget annat studieförbund som har tagit ett sånt beslut, men vi kommer att se rejäla effekter på verksamheten de närmaste tre åren. Inte minst på lokal nivå: färre deltagare, färre kurser, färre anställda, lokaler som stängs, sammanslagningar, säger David Samuelsson. 

Går det att hitta alternativa intäkter – höjda kursavgifter eller lokala sponsorer eller liknande?

– Jag tror att alla studieförbund funderar över det nu, det finns en stor kreativitet där ute. Men det är inget som säger att det finns andra aktörer som har pengar för att staten minskar anslagen. Säkert kan det bli så att avgifterna höjs. De varierar idag, en del kostar annat är kostnadsfritt. Tar man ut en hög avgift är det färre som kan delta, det är svåra avvägningar att göra. 

Enligt regeringen handlar neddragningen i anslagen till studieförbunden om prioriteringar. 

– Många politiker har historiskt sett lovat allt till alla men det fungerar inte nu när vi har tuffa tider och då måste vi prioritera och då prioriterar vi utbildningar som leder till riktiga jobb, sa utbildningsminister Mats Persson till SVT i samband med att budgeten presenterades.

De tio populäraste ämnena i Nykvarns kommun

ÄmneDeltagartimmar
Improvisatorisk musik (rock, jazz etc)2 928
Sång och musik i grupp1 114
Geografi (kultur- och samhällsgeografi)700
Hälso- och sjukvård, allmän inriktning433
Körsång224
Måleri144
Litteraturhistoria och litteraturvetenskap120
Socialpolitik75
Politiska ideologier48
Statsvetenskap / internationella frågor0
Folkrörelser – intresseorganisationer0

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 30 december 2023 04:40

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors