Företag i fokus:

Lärare och Södertäljeelever närvarar vid Nobelprisutdelning

317415768_850177659572639_3048390131961364602_n

Foto: Alexander Isa

Läraren Vesna Ramovic, från grundskolan i Lina Hage, uppmärksammas för sitt inkluderande och motiverande arbetssätt med sina eleverna.

Nu ska hon tillsammans med fyra elever besöka den brittiska ambassaden för att närvara vid Nobelprisutdelnig inom kemi.

– Det är en stor ära, säger läraren, Vesna Ramovic, till Telgneytt.

Ramovic har sedan 12 år tillbaka arbetat som lärare inom naturorienterande ämnen, NO, i Lina grundskolan. Här engagerar hon sig aktivt för att inkludera alla elever och motiverar dem för en aktiv skolgång. Nu uppmärksammas hon av Maria Weiland, utvecklingslärare och doktorand på Södertälje kommun och Stockholms universitet.

– För några år sedan hade jag ett samarbete med Maria Weiland som har varit och är fortfarande utvecklingslärare i Resurscentrum. Hon har gillat mitt sätt att arbeta på och sättet att inkludera och motivera eleverna, säger läraren Ramovic.

Lärarna Jennifer Anter och Vesna Ramovic. Foto: Alexander Isa.

När Weiland fick förfrågan från Kemilärarnas resurscentrum om att hitta en engagerad lärare som jobbar på en icke privilegierad skola, där alla föräldrar inte har en akademisk utbildning, var Ramovic en given kandidat.

– Då tyckte hon att jag och mina elever på Lina grundskola skulle passa till det här uppdraget, säger Ramovic.

Ramovic fick som uppdrag att välja ut fyra elever som utmärker sig inom No-ämnen och passar in som skolans ambassadörer. I en engagerad klass där många visar framfötterna valde hon till slut Leona Can, Bronaya Al-Jumaili, Marius Quseer och Lucio Koraag som kommer att få följa med till Nobelprisutdelningen som äger rum i den brittiska ambassaden den 9 december.

Eleverna Lucio Koraag, Leona Can, Marius Quseer och Bronaya Al-Jumaili

På plats i ambassaden kommer de fyra kommer eleverna, tillsammans med lärarna Vesna Ramovic och Jennifer Anter, bland annat närvara vid årets Nobelprisutdelning och få träffa förra årets Nobelpristagare, David W.C. MacMillan.

– Där ska vi få träffa årets pristagare, men även förra årets Nobelpristagaren David W.C. MacMillan och visa ett experiment som hör ihop med det han fick pris för. Det var ”för utveckling av asymmetrisk organokatalys”, men vi kommer att genomföra ett experiment med en enklare variant av katalys, säger Ramovic.

Hur känns det att du och eleverna från i Lina grundskola får en inbjudan till Nobelprisutdelning?

– Det är en stor ära för mig att få delta på en så stor evenemang tillsammans med mina elever och min kollega. Jag tycker att det är ett jättebra sätt att uppmärksamma en liten skola som ligger i ett utsatt område, men även ett bra sätt att visa att våra elever är motiverade och engagerade, säger Vesna Ramovic och fortsätter.

Vesna Ramovic och Jennifer Anter.

– Jag känner mig hedrad eftersom att Maria har valt mig av alla lärare som hon har samarbetat med. Eleverna utrycker också en stor glädje för att visa sina kunskaper för kemister som kan mycket mer än de om just katalys som experimentet går ut på. Det känns väldigt pirrigt inför träffen med Nobelpristagarna men ändå roligt att få åka dit och presentera Lina grundskola, avslutar Ramovic.

Nobelpriset bildades av Alfred Nobel, dynamitens uppfinnare, som lämnade efter sig en stor förmögenhet och delas ut inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Genom tre svenska och en norsk institution tilldelas personer som ”gjort mänskligheten den största nytta” och det allra första Nobelpriset tilldelades år 1901.

Telgenytt fick en demonstration av elevernas experiment.

Leona Can visar slutresultatet

Experiment som kommer att visas upp under Nobelprisutdelningen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 november 2022 09:19
Senast uppdaterad: 29 november 2022 18:15

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors