Företag i fokus:

Han knäckte gängen i Södertälje – Nu tar han nya tag

Gunnar Appelgren

Foto: Shamash Oyal.

I tio år kämpade han mot gängbrottsligheten i staden. Nu är han tillbaka. Telgenytt pratar med polisens gängexpert Gunnar Appelgren om vad som var effektivt och hur vi som samhälle behöver agera inför det grova våldet. 

Vi möter kriminalkommissarien och gängexperten Gunnar Appelgren på Polismyndigheten i Södertälje. Det är dagen efter säsongens första trafikkaos och utanför fönstret ser vi ett vinterlandskap. Det är jag, Gunnar Appelgren och nyhetschefen Shamash Oyal.

Vid skrivande stund har en man skjutits till döds i Blombacka och tre individer sitter anhållna. Vid tiden för intervjun får Gunnar frågan när vi Södertäljebor kan känna oss trygga men säger att det kommer ta ett tag, att Södertälje inte haft ett mord på över en månad och knackar i bordet. Så ser det inte ut nu.  

Gunnar lyfter fram att för tolv år sedan gick myndigheterna in med en gemensam insats på grund av tre mord på två år. I början av oktober hade Södertälje tre mord på två veckor. Nu ett till.  

– Det är en extrem skillnad i våldet i Sverige och även i Södertälje, säger Appelgren som tror att samhället och myndigheterna kan vända utvecklingen. Men det kommer ta tid.

Gunnar Appelgren har jobbat som polis sedan 1980-talet och har synts i media sedan 90- talets mc-skjutningar. Sedan dess har det blivit många framträdanden. Han är bland annat känd för att ha lett polisens specialinsats Tore 2 mot den organiserade brottsligheten i Södertälje under 2000-talet.  

(Annonslänk)

Tore 2 var en myndighetsgemensam insats med samverkan mellan alltifrån Polisen till Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Den resulterade i goda resultat och gav upphov till flera uppmärksammade rättegångar och domar.  

Nu är Gunnar tillbaka i Södertälje och är med noga hur samhället, alla aktörer, borde agera inför den grova kriminalitet. Han tar med sig flera aspekter från sina tidigare år när det kommer till erfarenheten av kriminaliteten. 

– Personerna förändras ju, men brottsligheten och dess struktur är ju lite som den har varit i övriga Sverige när det gäller ungdomar, våld och kriminalitet.

Gunnar menar att det som var effektivt var just kraftsamlingen mot de tidigare personerna i våldshierarkin, med alla uppmärksammade rättegångar som följd. Även det myndighetsgemensamma arbetet. Hur man kom åt penningtvätt, brottslighet i företag och utnyttjande av välfärdsystem. 

–  Det skapade förutsättningar och visade att myndigheten har en kraft att faktiskt påverka kriminaliteten och våldet och de som utpressar. Det man ska lära sig är att det gäller att hålla i och fortsätta med det här trycket, säger Appelgren till Telgenytt.

Han är kritisk mot polisens omorganisation och menar att det skapade “en hack i skivan”. Och när det kommer till vad som varit mindre effektivt säger han att polisen måste bli bättre hur myndigheten utnyttjar sina resurser.

– Där ska vi inte bara utreda saker, för det tar ganska mycket kraft och är inte effektivt. Bättre är kontroll och administrativa åtgärder, att påvisa “insiders”, säger Appelgren.

Han menar att vissa utredningar, till exempel när det kommer till bedrägerier har “svällt” och blivit “grandiosa”.

– Det är fördelen som vi nu har generellt inom svensk polis. Att vi är under ganska stort tryck och det innebär att vi måste bli smartare, säger han. 

Gunnar Appelgren tror att samhället och myndigheterna kan vända den negativa utvecklingen. Foto: Shamash Oyal.

Men sen har vi problemet med nyrekryteringen. Det går att få bort toppskiktet, men sen vill nya individer visa framfötterna i vakuumet som uppstår. Gunnar säger här att man inte bara kan tänka kortsiktigt. Man måste tänka i ett perspektiv på tjugo år, men också om “vad som händer i eftermiddag”.  

– Nu ser vi till att pojkar inte mördar andra pojkar, säger Appelgren om polisens uppgift. 

Den långsiktiga uppdraget förutsätter att alla samhällsaktörer hjälps åt. Att polisen, övriga myndigheter, kommunen, näringsliv, föreningsliv och fastighetsägare gör alla vad de kan för att hindra nyrekryteringen, menar Appelgren. 

– Och den politiska nivån tänker många gånger i fyraårscykler. Jag är ju sådär politiskt naiv, så jag tycker att man borde kunna göra någon form av partiöverskridande överenskommelse för att vi ska få hållbar social utveckling i samhället, säger Appelgren.

Han menar att det borde vara jämförbart med den överenskommelse som gjorts över partigränserna när det kommer till försvaret.

Men nu är det så turbulent inom politiken i Södertälje. Går då att göra det under de förutsättningarna?

Här säger Appelgren att han “står på läktaren”, men tror det att är möjligt.  

 – Jag tror den här turbulensen får politiker att tänka efter: “Vad behöver vi göra för att få tillräckligt stabilitet att hantera Södertäljes utmaningar?” Jag är ju så naiv, så jag hoppas att det gör det, säger Appelgren och pekar på andra politiska samstyren i Strängnäs, Eskilstuna och Stockholm.  

Den ökade våldsnivån i Sverige generellt påverkar också Södertälje, men kriminaliteten i staden sticker ut på samma sätt som beskrevs under Tore 2 – En pyramid med en “illegal bas” med synligt våld (skjutningar, narkotikaförsäljning med mera) och en “övre legal nivå” som möjliggör våldet.  

Appelgren ser det långsiktiga arbetat, mot kriminella gäng, som en viktig del i arbetet. Foto: Shamash Oyal.

Är då brottsligheten i Södertälje något man känner igen från andra länder? Appelgren lyfter här fram den organiserade brottsligheten i Italien.

– Men en stor skillnad är att man i Italien i stort sett har ingen som helst tillit till myndigheter och system. Här i Sverige har vi ganska god tillit. Däremot finns det ”öar” här i Sverige där tilliten minskar, säger Appelgren och pekar på de socialt utsatta områdena. 

Och här kommer vi in på den tystnadskultur som försvårar polisens arbete enligt Appelgren som anser att myndigheterna förtjänar tillit.

Hur kommer man åt allmänheten som inte vågar vittna eller ge tips?

– Det gäller att visa att man kan hejda våldspiralen, att det går att lösa morden, att gärningsmän blir lagförda och att man kan förhindra nya mord. Att lyckas hitta individer som utnyttjar vissa positioner. Att alla aktörer och institutioner såsom förskola och skola gör vad de ska. Det kommer så småningom bryta tystnadskulturen, säger Appelgren. 

Han pekar här på en BRÅ-undersökning där det efter Tore 2-insatsen framkom att det fanns större förtroende och mindre rädsla för kriminalitet.

– Och det är det hårda jobbet vi har tappat lite grann nu eftersom man har lyckats mörda så pass många, säger Appelgren. 

Att nå ut till ungdomar är särskilt viktigt, med tanke på att våldet går ner i åldrarna. Men ju yngre man är, desto svårare blir det. Man kanske inte når dem som är 14-15 år, men kanske dem som är tjugo år, menar Appelgren.  

Det är tydligt att polisens insatser den senare tiden kan både ge en känsla av ökad trygghet, men också en känsla att vissa blir orättvist utpekade i samband med poliskontroller. Till detta vänder sig Gunnar direkt till allmänheten och säger att han är medveten om att folk som inte är kriminella blir stoppade och kontrollerade.  

–  Det blir man för att vi letar efter de kriminella med vapen. Det är den metod vi använder. Däremot så försöker vi vara extremt korrekta. Vi vill inte stoppa folk bara för de bor i ett visst område, men vi vill inte låta de här mördarna lyckas, säger Appelgren. 

Han understryker att poliserna ska vara “förbannat korrekta”. Polisen har ett stort tryck på sig med många inkallade som inte känner lokalbefolkningen. 

–  Vi kan inte ha synpunkter på hur folk är klädda, men däremot kan vi säga att ”banditerna ser ut som du i klädsel och åker du här ute då kommer det bli kontroll”, säger han och syftar främst på mörk klädsel och elscooters.  

När vårt besök med Gunnar lider mot sitt slut småpratar vi lite medan vi går ut. Om staden vi bor i och värnar om. Gunnar berättar att han är ett “betongbarn”, uppvuxen i Bredäng, men uppskattar Södertälje och har en svärfar från staden samt en bror när denne levde.  

– Södertälje förtjänar bättre, avslutar Gunnar Appelgren. 

(Annonslänk)

Text:

Matthias Matsson

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 12 december 2022 10:38

DEBATT: Var ska de äldre i Södertälje bo i framtiden?

Anna-Bergendahl

Anna Bergendal, expert, äldreomsorg, Vårdföretagarna. Foto: Pexels/Pressbild

Vårdföretagarna presenterade nyligen en prognos som visar att 28 000 platser på äldreboenden behöver tillkomma till år 2032 över hela landet. Det motsvarar omkring 460 boenden under perioden – en byggtakt vi inte är i närheten av idag. Det är alarmerande siffror som kräver omedelbar handling. Det är inte frågan om att krisen inträffar år 2032. Krisen är här och nu. Det byggs helt enkelt inte tillräckligt med äldreboenden.

Redan idag upplever många sköra äldre och deras anhöriga att det är svårt att få plats på ett äldreboende. Detta skapar en enorm oro. Att hänvisas till en osäker kö när kroppen inte längre orkar är ett svek mot det samhällskontrakt som vi har i Sverige. Har man jobbat och betalat skatt hela sitt liv ska det finnas omsorg när man behöver den. Lika självklart som det är för vartenda barn att garanteras skolgång i det här landet och att få välja sin skola, eller för oss vuxna att vända oss till och välja vårdcentral när vi är sjuka. Lika självklart ska de äldre garanteras omsorg på äldreboende och rätten att välja var man vill bo.

Södertälje är en av de kommuner som i Boverkets enkät uppger att de redan idag har brist på äldreboenden. Och vad värre är tycks man inte kunna tillgodose behoven varken på två eller fem års sikt. Det är naturligtvis helt ohållbart. Många frågar sig säkert om politikerna har en plan för att bygga bort bristen? Det svaret måste politikerna kunna ge.

”Där äldres behov och önskemål får styra utvecklingen blir utfallet oftast väldigt positivt”

Alla goda krafter behöver nu samverka för att få i gång byggandet. Det går att undvika en framtida boendekris för de äldre. Våra medlemsföretag verkar över hela landet för att tillgodose behoven. Vi kan dessutom konstatera att kommuner som öppnat upp för privata utförare mer sällan har brist, särskilt i LOV-kommuner där äldre garanteras valfrihet. Där äldres behov och önskemål får styra utvecklingen blir utfallet oftast väldigt positivt.

Våra medlemmar är redo att bidra med sin kompetens och erfarenhet av att bygga och driva äldreboenden. För skattebetalarna är det ofta en bra affär. Våra undersökningar visar att privata aktörer är ett kostnadseffektivt alternativ för kommunen samtidigt som kvaliteten på omsorgen är hög. När fristående utförare anlitas besparas också kommunen mycket arbete, men framför allt den stora investering ett bygge innebär.

Att det ska finnas tillräckligt med platser på framtidens äldreboenden och att de äldre ska kunna välja sitt äldreboende borde vara en självklarhet. Men då måste ansvariga politiker agera. Enligt SCB:s prognos ökar antalet äldre över 80 år från dagens cirka 4 500 till 5 700 år 2032. Hur ser byggplanerna ut för de styrande politikerna i Södertälje? Vilket svar har ni till de oroliga äldre och deras anhöriga? Det är många Södertäljebor som väntar på ett svar.

Anna Bergendal,
expert, äldreomsorg, Vårdföretagarna

Läs även: Planerna på nytt äldreboende i Lina pausas

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Företag i Nykvarn riskerar stora böter

Byggarbetsplats lyftkran

Arkivbild

Ett bolag står inför kritik och rättsliga konsekvenser efter att ha misskött situationen när en anställd skadades allvarligt i en arbetsplatsolycka. Den anställde, som tvingades säga upp sig på grund av bolagets brister i arbetsanpassning och rehabilitering, krävs skadeståndestånd.

Den anställde, som började arbeta hos bolaget i Nykvarn 2019, drabbades av en allvarlig arbetsplatsolycka i maj 2022. Han skadade sig svårt under bilningsarbete utan adekvat utbildning eller utrustning. Bolaget anmälde inte olyckan korrekt och brast därmed i sitt rehabiliteringsansvar enligt arbetsmiljölagen och socialförsäkringsbalken.

Efter olyckan upprättade inte bolaget en plan för återgång till arbete eller undersökte möjligheten till anpassat arbete, vilket förvärrade den anställdes situation enligt facket Byggnad som stämmer bolaget.

Enligt facket utsatte bolaget även den anställde för kränkande meddelanden och påstod felaktigt att han var skyldig bolaget pengar. Enligt utredningen som genomfördes under hösten 2022 upptäcktes ett flertal hotfulla sms som bolaget skickat till den anställde. Där framgick det meddelande om att ”skulden ökar, att det ska betalas ränta och att några personer ska komma förbi och hämta pengarna.”

En stämningsansökan upprättades mot bolaget vid Arbetsdomstolen.

Bland annat krävs bolaget, med säte i Nykvarn, att betala cirka 42 000 kronor för utebliven lön, men också betydande skadestånd. Bolaget krävs även att betala den tidigare anställde 50 000 kr för brott mot lagen om anställningsskydd, 50 000 kronor för kollektivavtalsbrott, samt att bolaget ska betala förbundet 100 000 kronor i skadestånd för brott mot kollektivavtalet.

Rättelse:
Arbetsdomstolen har inte dömt bolaget, vilket det tidigare framgått. Enligt bolaget själva kommer kravet att överklagas.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 december 2023 09:00
Senast uppdaterad: 29 december 2023 17:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors