Företag i fokus:

Succé för Changmookwan taekwondo akademin under SM

318070998_859788075357468_6508667468345069840_n

Guldmedaljörerna Lucas Barjakob och Edward Ibrahim : Privat.

I helgen befann sig taekwondo akademin från Södertälje i Trollhättan för att tävla i Svenska Mästerskapen i taekwondo. En tävling där Södertäljeklubben utmärkte sig långt mycket bättre än sina motståndare.

Totalt hölls 18 tävlingar och i 16 av dessa kammade Södertäljeklubben, Changmookwan Akademin, tio guld-, fyra silver- och två bronsmedaljer. En av medaljörerna var 11-årigen, Edward Ibrahim, som fick med sig ett SM-Guld hem till Södertälje.

Men det är inte det först SM-guldet som Södertäljetalangen placerar på troféhyllan. Redan som 10-åring visade han resterande landet vad han går för.

11-årigen Edward Ibrahim. Foto Svetlana Lasković/reStrike.

– År 2021 vann jag mitt första SM-Guld och i helgen mitt andra. Känner en jätteglädje, all tid jag har lagt ner har gett resultat. Jag är så stolt över att tillhöra Changmookwan taekwondo Akademin, säger guldmedaljören, Edward Ibrahim, till Telgenytt.

Han inledde sin taekwondokarriär för knappt tre år senare och har sedan dess hunnit ta två SM-Guld, minst sagt väldigt imponerade av Södertäljebon.

Men det har varit en tuff väg till guldmedaljerna.

– Jag tränar nästan 10 timmar i veckan med mina vänner. Vi har blivit som en taekwondofamilj. Vi tränar hårt, vi skrattar, vi delar glädje och tårar tillsammans. Våran tränare Maestro Ninos är jättesträng, men han är väldigt snäll och tar hand om oss som en pappa gör med sina egna barn. Han är bäst, säger 11-årigen Ibrahim.

Södertäljebon Ninos Malki, även kallad Maesto, startade klubben Changmookwan taekwondo Akademin enbart för tre år sedan och har redan gjort sig ett namn för att vara en av landets bästa klubbar.

Efter helgens resa till Trollhättan har han svårt att sätta rätta ord för att beskriva hur stolt han är över alla deltagare.

Maestro Ninos Melki coachar under match. Foto: Svetlana Lasković/reStrike.

– Vilken helg. Ord kan inte beskriva hur stolta vi är över våra grymma elever. Som de kämpade och i hela 18 tävlingar kammade vi hem tio guld-, fyra silver- och två bronsmedaljer. Vi blev även utsedda till landets andra bästa klubb av 50 klubbar, säger Maestro Ninos Malki till Telgenytt.

Men Malkis klubb har även utmärkt sig utanför Sveriges gränser. Tidigare i år, den 4 juni, utnämndes akademin i Södertälje till Nordens och Baltikums bästa klubb.

I en stor tävling deltog eliten från Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island och från de baltiska Estland, Lettland och Litauen. Där och då satt taekwondo akademin staden Södertälje på kartan.

– Den är en stor ära att på så kort tid att bli nominerade och vinna nordiska mästerskapen. Jag är otroligt stolt över alla våra elever, avslutar Maestro Ninos Malki.

Changmookwan taekwondo Akademin i Södertälje. Foto: Privat.

Maestro Ninos Melki tillsammans med Lucas Barjakob efter en finalvinsten. Foto: Privat.

Guldmedaljören Edward Ibrahim. Foto: Privat

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 00:12
Senast uppdaterad: 13 december 2022 00:12

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors