Företag i fokus:

Fritidsgården behöver inte kosta 100 miljoner!

Fritidsgård Ronna

Illustration: Södertälje kommun.

Man kan tro att Skanska, som skall bygga fritidsgården för nära 100 miljoner kronor, har skrivit försvarstal och replikmanus till Marie Lindeberg, chef för kultur – och fritidskontoret, samt även till Krister Mellström, VD på Telge inköp och Maria Rydholm på Telge fastigheter.

För jag utgår ifrån att ingen av dessa personer ansvariga för att hantera denna affär har någon som helst erfarenhet inom byggnation och dess verkliga kostnader, utan man har helt utgått ifrån den verklighet som byggherren presentar och satt priserna därefter.

Vi hör fraser som: Vi har inte byggt fritidsgårdar på länge. Därför kommer hyran att bli så hög som ca 535 000 kr per månad, dvs 6 400 000 kr per år.

Ett annat svepande skäl som anges är ”Putinpriser” på byggmaterial, det skall förklara den höga byggkostnaden menar man på. 

Joakim Granberg, Realistpartiet.

För er som kan något om byggnation så vet ni att själva materialkostnaden i bygget av denna fritidsgård är ca 30 % av den totala kostnaden, de resterande 70% av pengarna som faktureras Telge fastigheter av Skanska kommer att vara för så kallad projektering (där lägger man sjukt högt pris), sedan är det timdebitering för arbetsledare, snickare, målare och övriga hantverkare för att montera ihop gården.

Så ja visst påverkar ökade materialkostnader totalkostnaden, men inte i den utsträckning man får det att låta som, den stora överdebiteringen ligger i skyhöga projektering och genomförande kostnader.

Att bygga en fritidsgård skall inte kosta ca 83 000 kr per kvm, det kostar en bostad i centrala Stockholm, inte en nyproduktion av en fritidsgård i Södertälje!

Problemet med dessa överpriser är i grunden skapat av Telge själva, det börjar redan vid upphandlingsförfarandet – 10 stora byggbolag offererade om att få bygga fritidsgården, men man utformar kravställningarna så rigorösa så att varken Peab eller NCC passerade nålsögat och kunskapsnivån för att kunna bygga en fritidsgård, Peab skall bygg klar kanalen för några miljarder, men att bygga en fritidsgård klarar den inte av anser Telge inköp, det var endast Skanska som var tillräcklig kunniga för att få jobbet.  Så redan i steg 1 så fanns det endast ett enda företag kvar i upphandlingsprocessen av de 10 som ansökt.

Fritidsgården i Ronna. Illustration: Södertälje kommun.

Skanska kunde nu i ensamt majestät förklara för dessa tjänstepersoner, upphandlare och övriga amatörer om varför man måste ha 10 miljoner för att planera jobbet (projektering) och sedan skall man ha 12 miljoner till för räntor på pengar som man inte fått ännu, Indexhöjningar, risker (Kan nån förklara detta för mig, vilken risk är det dem tar som får 100 millar för att bygga en gård?), inköp av en bio bod och konstnärlig utsmyckning…TOLV MILJONER! –  Så totalt ca 22 miljoner på löst hopplockade fraser som kanske låter bra, men jag vet att det inte behövs planeras för 10 miljoner för att bygga en fritidsgård, bara en sådan sak gör mig förbannad!

Sanningen är att om någon kunnig person planerat upphandlingen av denna fritidsgård så skulle den med de ökade materialkostnaderna ha hamnat på max 50–55,000 kr per kvm.

Enkel matematik säger att om Telge fastigheter betalar mindre för byggnationen av fritidsgården så blir ju hyran för densamma lägre för kultur och fritidskontoret.

Nu när moderaterna har satt sig i knät på Socialdemokraterna så hade jag ju hoppats på att M åtminstone skulle sätta stop för detta enorma penningslöseri inom våra inköp.

Gör om upphandlingen nu!

Joakim Granberg
Realistpartiet, 2e vice ordf. i Telge inköp ifrån januari 2023

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 12:51
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors